Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 12
TEKNISK TIDSKRIFT
DEC. 1930
SKEPPSBYGGNADSKONST
Rldaktöd: NilsJ. Ljungzell
UTGIVEN AV SVENSKA T EK N O LO G FÖ R EL N l rN G E. IN.
INNEHÅLL: Propellerproblemet vid bogserbåtar och isbrytare, av docent H. F. Nordström. — Notiser. —
Meddelande. — Några instruktiva bilder av ett större tankskeppsbygge för Stockholms Rederi a.-b. Svea.
PROPELLERPROBLEMET VID BOGSERBÅTAR OCH
ISBRYTARE.
Av docent H. F. Nordström, Stockholm.
För propellrar gäller med
praktisk noggrannhet att
M
(Forts. fr. sid. 88.)
a 1 lm ä n het t ill räckl ig
och
o n1
L-S
o
, = h (s)
= fi
där .1/ är det moment, som erfordras att vrida
propellern runt med varvantalet n och vid den effektiva
hastigheten Ve samt S är den motsvarande axiella
propellertryckkraften,
Ve — V (1—w), där V = fartygets hastighet och
w — medströmskoefficienten,
o — masstätheten hos den vätska propellern arbetar i,
L — en viss karaktäristisk linjär dimension (t. e.
diametern D eller stigningen H) och
Y
s — verklig slip — 1 — —^ (varvid Ve, n och 11
ti H
måste uttryckas i samma enhetssystem).
Förutsättningen för ovanstående uttryck är
framför allt att propellern befinner sig på tillräckligt djup
under v. y., att man ej befinner sig inom området för
kavitation samt att "skaleffekten" (the scale effect)
försummas.
Funktionerna f1 och f., äro specifika för varje
propellerform, men oberoende av propellerns absoluta
dimensioner.
Det som nu närmast intresserar oss är fallet s = 1
(Ve och därmed V —: 0, dvs. fallet dragning i kaj).
För likformiga propellrar gäller sålunda därvid
M — A\> ■ g L5 n°- \
och S = kx ■ o L4 n- f ............... { )
Då det i allmänhet gäller vatten, kan o behandlas som
en konstant, varför vi enklare kunna skriva:
M = K, • L5 n2 \
och S = Kx ■ L4 n\ I ............... (4j
där K„ och K1 äro konstanter, specifika för den
ifrågavarande propellerformen.
Om vi speciellt sätta L — D, få vi
M= K]r D5 ril \
och S = A’s • I)4 h2. I ............... 1 j
Av uttrycken (4) eller (5j synes att för en viss
propeller varierar momentet vid s = 1 proportionellt mot
n2 och den motsvarande tryckkraften ävenledes pro
portionelit mot n2. Samtidigt synes att om propellern
förstoras eller förminskas (med bibehållande av
formen) kommer vid varje varvantal momentet resp. den
motsvarande tryckkraften att variera som (linj.
dimension) 5 resp. (linj. dimension)4. Tendensen
angives schematiskt i fig. 9; samtliga kurvor i figuren
äro kvadratiska parabler. Genom att använda olika
stora propellrar av samma form kan man tydligen
översopa koordinatplanen. Likaså givetvis genom att
använda andra propellerformer.
Konstanterna i uttrycken (3), (4) och (5) kunna
erhållas genom försök med systematiska serier av olika
propellerformer; dylika systematiska undersökningar
hava utförts av II, E. Froüde, D. W. Taylor och
K. ScHAFFRAN. Schaffrans resultat med olika
propellerformer föreligga bl. a. i form av kurvor av
och
C2 =
M
n- lt* h 3
s
(6)
/ /
LINJ. Dl MENS. / /
ÖKAS
/ /
LINJ. DIMENS. / /
ÖKAS
Fig. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
