- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Skeppsbyggnadskonst /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 sept. 1930

SKEPPSBYGGNADSKONST

91

Propellertryckkrafter vid dragning i kaj
Vi skola härefter studera de mot kurvorna 1
(dragning i kaj) vid de olika fallen i fig. 10—14 svarande
axiella propellertryckkrafterna och särskilt relationen
mellan dessa i de olika fallen. Mot varje dylik
pro-pellermomentkaraktäristika svarar oändligt många
propellrar av olika former, men endast en av en
given form. Nu är som bekant propellerns stignings-

>h

(8)
(9)

främsta rummet ka-

förhållande ^ den faktor, som

raktäriserar propellerformen; relativ bladarea,
bladform och bladsektionsformer spela endast
andrahands-roller. Det torde vara otvivelaktigt — en tillämpning
i det följande kommer att lämna belägg härför — att
för alla propellrar, som svara mot en viss dvlik
mo-mentkaraktäristika, blir tryckkraften större ju mindre
stigningsförhållandet tages; i samma mån man väljer
mindre stigningsförhållande blir emellertid
propeller-diametern större. Gränsen nedåt för
stigningsförhållandet bestämmes dels av att diametern i allmänhet
ej kan överskrida ett visst av de lokala förhållandena
betingat värde och dels av att en propeller med lågt
stigningsförhållande har en mycket låg verkningsgrad
vid lättgång.

Vid bogserbåtar (och isbrytare) är det nu givetvis
ett önskemål dels att få en så stor tryckkraft som
möjligt vid dragning i kaj och dels att samtidigt
propellerns verkningsgrad vid lättgång är god. i samma
mån det förra önskemålet är uppfyllt, är bogserbåtens
bogseringsegenskaper i övrigt att anse som goda.

För att kunna analytiskt studera den första sidan
av problemet skola vi till att börja med förutsätta
likformiga propellrar (dvs. med givet
stigningsförhållande) och undersöka hur propellertryckkraften
förändras dels under förutsättning att den disponibla
axeleffekten är konstant men uttages vid olika
varvantal p| propelleraxeln och dels att det disponibla
axelmomentet är konstant, dvs. de fall som komma
i fråga i fig. 10—14.

Vi utgå från ett disponibelt propelleraxelmoment
M0 vid varvantalet n0. Vid konstant axeleffekt blir
då motsvarande axelmomentkurva uttryckt genom

M 71

* 0 0 (fig. 16. övre figuren), som anger panna-ma-

n

skinkaraktäristikan i ifrågavarande fall. Diametern
för den propeller med den ifrågavarande formen,
vars momentkaraktäristika (vid dragning i kaj) går
genom punkten M0, n0, beteckna vi med D0 och
motsvarande propellertryckkraft med S0. För en
propeller, vars momentkaraktäristika skär den ovan
angivna panna-maskinkaraktäristikan vid
varvantalet ?h (varvid momentet = M±) använda vi
beteckningen Dj för diametern,och St för tryckkraften.

För studerande av förhållandena vid konstant
disponibelt axelmoment utgå vi även från M0•
Moment-karaktäristikan för en propeller med diametern D11
skär linjen M — M0 vid varvantalet nt ocli
motsvarande tryckkraft beteckna vi med

Enligt uttrycken (5) gäller nu

M0 = Km ■ Dj> n02 .................. (?)

i För att underlätta vissa resonemang i det följande

tänka, vi oss för enkelhetens skull samma propeller som i fallet

vid konstant axeleffekt.

och vidare

50 = Ks ■ LM "o2 .................. (10)

51 = Ks ■ D^n^ .................. (11)

S1 = Ks . DS nf .................. (12)

Härvid äro KM och Ks de för den ifrågavarande
propellerformen karaktäristiska konstanterna vid
slip — 1.

Om vi tänka oss KM och Ks kända och vidare
utgå från M0, n0 och resp. % så kunna med
användning av dessa sex ekvationer D0, Dx, S0, och
SL bestämmas (samt vidare en relation mellan nx och
n\)•

Genom att eliminera KM och Ks kan nian skaffa
sig relativa uttryck, som gälla inom alla
propeller-former.

Om man dividerar (7) med (8). erhålles

S:-gr ...................

och genom division av (7) med (9) får man

»H*;f...................<-)

Av ekv. (13) och (14) synes att D0 då nx resp.

ni <C no och omvänt.

Om vi vidare dividera (11) med (10), och därefter
använda (13), få vi

Sj / «A"’4
S„ =

(15)

och genom att dividera (12) med (10) och därefter
använda (14)

Fig. 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930s/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free