Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 dec. 1980
SKEPPSBYGGNADSKONST
95
handen att i alternativet med direktkopplad ångmaskin
(alt. a) erhålles vid stigningsförhållandet 0.7 en
pro-pellertryckkraft ^ 36 000 kg, om propellern
dimensioneras så, att axeleffekten 2 700 hk uttages vid
dragning i kaj och därvid vid 120 varv/min. (jfr
fig. 13): propellerdiametern är r= 4.11 m. Ordnas
propellerfrågan däremot i enlighet med fig. 11, så kan
serien iv antagas ungefär motsvara förhållandena vid
dragning i kaj. Tryckkraften blir som synes ^ 30 000
kg och propellerdiametern — 4,89 m. Antages 4,5 m
vara den största diameter, som kan komma ifråga,
måste man öka stigningsförhållandet till 0.9 varvid
S aa 28 000 kg och D = 4.48 m.
Yid alternativ b (då axeleffekten 2 700 hk medels
växelanordning antages kunna uttagas även vid lägre
varvantal än 120 varv/min.) synes att det ur
tryck-kraftssynpunkt ej tjänar något till att sänka
varvantalet under oo 104 varv/min., om Dmaxfortfarande
förutsattes vara — 4.5 m. Den största tryckkraften
erhålles då med stigningsförhållandet 0.7 och vid
varv-antalet ^ 104 och blir ^ 38 000 kg. Om man utgår
från ett lägre varvantal än 104 varv/min., synes att
tryckkraften blir mindre än 38 000 kg. emedan
stig-nihgsförhållandet måste väljas högre än 0,7.
(i ovanstående resonemang har ingen hänsyn
tagits till förhållandena vid lättgång i annan mån än
att stigningsförhållanden under 0,7 ej tagits med i
beräkningen. i allmänhet torde högre
stigningsförhål-landeu än 0,7 väljas för att propellerverkningsgraden
vid lättgång ej skall bli för låg. Valet bestämmes av
en kompromiss mellan de två ytterlighetsfallen.)
Under de gjorda förutsättningarna synes att
fördelen med en växelanordning ur tryckkraftssynpunkt
vid dragning i kaj ej är så överväldigande stor, om
man jämför med en direktkopplad ångmaskin, där
pro-pellerfrågan ordnats enligt fig. 13; ökningen av
tryckkraft blir från 36 000 till 38 000 kg eller ca 51/, %.
Om man däremot jämför med det andra fallet, då
propellerfrågan lösts på det mera traditionella sättet
enligt fig. 11. blir överlägsenheten betydligt större
och en växel därför mera berättigad. —- Vid dessa
jämförelser torde man erinra sig, att vi utgått från
(røeZeffekt resp. -moment. Då man alltid måste
räkna med att en växels verkningsgrad blir lägre än
den direkta kopplingen, innebär detta att i
föreliggande jämförelser måste den bromsade
maskineffekten vara större vid alternativet b än vid alternativet a.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst höll lördagen den 29 november sitt ordinarie
höstsammanträde.
De flesta deltagarna samlades kl. 2 em. i Tekniska
högskolans studentkårs nyuppförda byggnad på
inbjudan av kårens S-sektion och mottogos där av ett
flertal medlemmar i S-sektionen med ordföranden, teknolog
Teden i spetsen. Man gjorde först en rundvandring för
att bese lokalerna, vilkas moderna utformning väckte
livligt intresse men även en del undran. Bl. a. kunde
man höra de med praktiska ting förfarna
skeppsbyggarna uttrycka sina tvivel om lämpligheten av de stora
fönsterytornas användning i vårt, åtminstone
vintertid, ganska bistra klimat; ventilationssystemet syntes
ej heller vinna gillande hos
fartygsinredningsexper-terna. Altanerna, den blivande pergolan och gården
tycktes emellertid vinna allmänt gillande, ehuru man
ej vid tillfället ifråga kunde njuta av deras behag.
Härefter samlades man i föreläsningssalen, där
takbelysningens röda och gröna lanternor placerats något
okonventionellt, åtminstone för skeppsbyggare, som
gärna vilja se dessa ljus placerade enligt
internationellt överenskomna regler. Utan några allvarliga
kollisioner lyckades man dock placera sig för att åhöra
professor I. Malmers intressanta föredrag om
"Gränsskikt och motstånd", vilket illustrerades med en
synnerligen åskådlig film, utvisande gränsskiktets uppkomst
och rörelser kring och efter de olika formade kroppar,
som använts vid filmens upptagning. I den på
föredraget följande korta diskussionen yttrade sig, förutom
föredragshållaren, generalkonsul Widerström,
civilingenjör Hök, marindirektör Knös och docent Nordström.
Efter föredraget intogs på S-sektionens inbjudan te i
matsalen, varvid teknolog Teden hälsade de närvarande
välkomna. Avdelningens ordförande, civilingenjör H.
Tolléus, framförde avdelningens tack för det
intressanta och angenäma besöket i den nya kårbyggnaden.
Klockan 4 samlades deltagarna å föreningens lokal,
varefter det egentliga sammanträdet ägde rum. Sedan
justeringsmän utsetts, erinrade ordföranden om den
förlust, som avdelningen lidit genom
skeppsbyggeriinspek-tör A. ISAKSONS frånfälle den 21 juli i år, och lyste frid
över hans minne.
Till medlem i avdelningen invaldes mariningenjör
B. Hansson.
Till avdelningens styrelse för är 1931 utsågos:
marinöverdirektör Y. Schoerner, ordförande,
civilingenjör V. Nordström, vice ordförande, mariningenjör E.
Lindberg, sekreterare, civilingenjör N. Ljungzell,
redaktör, inspektör W. Lundbohm, civilingenjör A.
Björk-lund och docent H. F. Nordström.
Till avdelningens representanter i föreningens styrelse
för år 1931 utsågos ordföranden och vice ordföranden
samt till suppleant för dessa redaktören.
Härefter lämnade mariningenjör I. Hult "Några
meddelanden om flygplankryssaren Gotland". Det
intressanta föredraget föranledde en kortare diskussion,
varvid inlägg gjordes av civilingenjör Hök,
marinöverdirektör Schoerner och marindirektör Zetterström.
Civilingenjör H. Tolléus höll sedan ett intressant
och klarläggande föredrag om "De föreslagna
internationella, fribordsbestämmelserna". I anslutning till
föredraget lämnade civilingenjör Hök några kompletterande
uppgifter rörande tillkomsten av nu gällande svenska
fribordsbestämmelser.
Till sist lämnade civilingenjör A. Rosborg en
"Redogörelse för ombyggnaden av brandbåten Phoenix". Av
det med talrika skioptikonbilder illustrerade föredraget
framgick, att ombyggnaden varit i allo lyckad och
medfört avsevärda förbättringar i brandbåtens egenskaper.
Efter sammanträdets slut intogs gemensam middag,
varefter som vanligt följde ett glatt och angenämt
samkväm. Marindirektör Knös talade härvid om sina
personliga minnen från Andrée-expeditionen till
Spetsbergen 1896 och visade även ett trettiotal bilder från
densamma.
E. L—g.
MEDDELANDE
Av utrymmesskäl kan årets register till
Skeppsbyggnadskonst först införas i nästkommande
januari-häfte. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
