Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 TEKNISK TIDSKRIFT
22 febr. 1930
Fig. 13. Djupbrunnsanläggning vid en undervattenstunnelbyggnad i Berlin
(t. h. på bilden, jämförd med den äldre etappavsänkningsmetoden t. v.
på bilden). Det på bilden t. h. visade djupbrunnssystemet tillämpas
vid den pågående byggnaden av den nya Spree-tunneln vid
Jannowitz-bron i Berlin.
ett uppehåll i arbetet. Den till höger å figuren visade
anordningen med nedsänkbara pumpar hindrar
däremot icke alls arbetet i schaktet. Dessa pumpar
kunna sänkas ned utan att arbetet avbrytes.
För närvarande är den underjordiska
spårvägslinjens Gesundbrunnen—Neuköln nya tunnel under
Spree vid Jannowitzbron under byggnad med
användande av nedsänkbara pumpar. Fig. 14 visar en
längdgenomskärning av banan, där den korsar Spree,
linder det första byggnadsstadiet, som nu är lyckligt
slutfört. För den erforderliga sänkningen av
grundvattnet erfordras i själva flodbädden tio pumpar, som
placerades innanför fördämningarna och avlämnade
sitt vatten direkt i floden Spree utan att på något
sätt inverka störande på arbetet. Anmärkningsvärd är
den å figuren synliga, avsevärda sänkningen av
grundvattenytan omedelbart intill floden.
3) Sänkning av grundvattenytan med
nedsänkbara pumpar vid utförandet
av en kanaltunnel i Köln.
Detta arbete utfördes under vintern 1928—29 i
Köln—Mülheim. Den för dränering avsedda tunneln
byggdes som en vanlig tunnel vid inloppet. Vid
medelvattenstånd i Rhen låg den i allmänhet ovanför
grundvattenytan. För att förhindra arbetsavbrott vid
plötsliga ökningar i Rhens vattenstånd uppsattes de
i fig. 15 i genomskärning visade femton pumparna,
vilka hade till uppgift att hålla grundvattenytan
lägre än kanalens botten, då vattnet i Rhen steg över
sitt medelhöjdläge. Figuren visar tydligt, att
sänkningen av grundvattenytan försiggick alldeles
oberoende av tunnelarbetet.
Grovt grus med sfewr och sand,
Fig. 15.
Djupbrunnsanläggning tör en kanaltunnel i
Köln-Mülheim,
Fig. 14. Verkningarna av en djupbrunnsanläggning Schnellbahn
Gesundbrunnen-Neukölln, Spree-tunneln.
4) Grundvattensänkningen vid
reparationen av dockan VI i Kiel.
Torrdockan Yl i Kiel, som byggdes åren 1897—
1902 med tillhjälp av dykarklocka, hade en längre
tid varit bristfällig. Särskilt hade en del sprickor
bildats i sidomurarna och i bottnen, genom vilka vid
dockans länspumpning avsevärda mängder vatten
strömmade in, som förde med sig sand. I följd härav
hade murarna satt sig, särskilt den sydliga
sidomuren. Reparationen bestod däri, att dockans
sidomurar och botten förstärktes med ett 1 m tjockt
lager av armerad betong. Under arbetet måste man
genom att sänka grundvattenytan dels hindra vatten
att intränga genom sprickorna, dels minska
påfrestningen på de under arbetet försvagade dockmurarna.
Vid användande av den äldre metoden hade man
varit tvungen att utföra sänkningen såsom fig. 16
visar i fyra etapper och med tillhjälp av särskilda
pumpschakt. I verkligheten skedde sänkningen av
grundvattenytan på ett betydligt enklare sätt med
tillhjälp av nedsänkbara pumpar, såsom fig. 17 visar.
Man började reparationen med den del av dockan,
som ligger närmast hamnen, och fortsatte inåt land,
och anordningarna för grundvattnets
sänkning flyttades, allteftersom
reparationsarbetet fortskred. Sammanlagt
upptogos 44 brunnar, i vilka samtidigt ända
till 30 nedsänkbara pumpar voro
anbragta. Pumparna voro uppdelade i
grupper om tio, vilkas elektriska
ledningar voro sammanförda till en
gemensam kontrollstation. Fig. 18 visar i plan
de pumpar, som användes vid arbetets
början. Allteftersom arbetet fortgick,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
