- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
9

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH V A T T E N B Y G G N A D S K O N S T

9

2) Framställning av fasta, vattentäta
väggar kring byggnadschaktet
vid ett kanalbygge.

Det gällde att sänka en dräneringskanal, ansluten
till en plåttrumma, som gick under en trafikkanal.
Dräneringskanalen skulle sänkas så mycket, att den
nya kanalens botten kom ungefär i jämnhöjd med
den befintliga plåttrummans underkant.

Utefter arbetsschaktets sidor kunde man anbringa
sådana spåntväggar av plåt, som man i många år
använt vid kanalbyggen i Hamburg. På den sida av
arbetschaktet, som låg närmast kanalen, måste man
hava en tät och tillräckligt stark vägg, som inneslöt
den befintliga plåttrummans mynning. Omedelbart
innanför pålverket utefter trafikkanalen nedslogs en
spåntvägg och det mellan denna och kanalens
pål-verk befintliga slamm, torv och lera bortskaffades
och ersattes med grus, varefter denna grusfyllning
och det därunder befintliga sandlagret på kemisk väg
bragtes att hårdna. Man lyckades på detta sätt få
byggnadsschaktet så tätt åt trafikkanalen till, att
icke några läckor uppstodo, då man sedermera
grävde fram plåttrumman. Under det arbetet pågick,
hade man f. ö. en anläggning för grundvattenytans
sänkande igång. Vid byggnadsschaktets högra sida
(se fig. 22, sektion c—d) måste man anordna en
spåntvägg av plåt enligt Larssens system, emedan
här ett mycket kraftigt tryck uppträdde av vatten
kommande från trafikkanalen. På denna sida om
arbetsschaktet funnos en del äldre pålar och jorden
mellan dessa hade spolats bort, så att trafikkanalens
vatten här obehindrat kunde tränga fram till
schaktet. i fig. 22 synes jordförstärkningen särskilt
tydligt i skärningen a—b.

Fig. 25. Den kemiska
grundförstärknings-metodens användbarhet vid en
trycklufts-grundläggning. Genom den kemiskt
förstärkta undergrunden åstadkommes
förbindelse mellan kasunens botten och den
bärkraftiga undergrunden.

Fig. 24 visar metodens användning vid
grundläggning under vatten. Jordförstärkningen utföres här
under vattnet och mellan två fördämningar, var-

3) Ytterligare användningssätt.

I fig. 23 visas en förlängning nedåt av en
befintlig bropelare med tillhjälp av den kemiska
jordför-stärkningsmetoden. Avsikten var att möjliggöra en
uppmuddring, utan att bropelarens bestånd
äventyrades. För arbetets utförande måste man borra
hål på flera ställen i bropelaren för att
sätta in det rör. med vilket vätskan
inpressades.

Fig 24. Bropelargrundläggning med hjälp av kemisk
grundföl stärkning, öppet schakt inom fångdammar,
vilkas inre spontväggar undertill äro förbundna
medelst kemisk grundförstärkning.

Fig. 23. Kemisk grundförstärkning under en
befintlig bropelare för möjliggörande av
fördjupning av flodfåran.

Fig. 26. Tätningsarbeteu medelst den kemiska förstärkningsmetoden i dockan VI, Kiel.
Ett ställe, som skall tätas, före insprutandet av kemikalierna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free