- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
10

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

TEKNISK TIDSKRIFT

22 febr. 1930

Fig. 27. Tätningsarbeten med den kemiska förstärkningsmetoden i dockan VI, Kiel.
De i fig. 26 visade otätheterna efter insprutandet av kemikalierna.

igenom man erhåller ett fullkomligt inneslutet
byggnadsschakt. Sedan man pumpat ut vattnet ur detta,
kan grundläggningsarbetet påbörjas, och medan detta
pågår behöver man endast pumpa ut det vatten, som
läcker in genom otätheter i fördämningarna.

Slutligen må ännu ett användningssätt omnämnas
nämligen den kemiska jordförstärkningsmetodens
användning vid grundläggning med tryckluft. Fig. 25
visar en kasun så djupt under vattenytan, som i
verkligheten är möjligt. Om den fasta grunden
ligger ännu djupare och densamma täckes av ett
grus-eller sandlager, som kan förstärkas, kan det
jordlager, som befinner sig mellan kasunens nederdel
och den fasta byggnadsgrunden, förstärkas på
kemisk väg antingen från kasunen eller från ovan
vattenytan, innan kasunen nedsänkes.

Metodens alla olika användningsmöjligheter äro ännu
icke omtalade, men vad som sagts, torde vara
tillräckligt för att giva en föreställning om dess
användning vid grundläggningsarbeten.

komma i beröring med varandra inne i
murverket. Man kan därför med denna
metod täta läckor, genom vilka kraftiga
vattenstrålar framkomma. Metoden är
därför särskilt lämplig vid tätning av
tunnlar, uppdämningar, slussar och
dockor samt vid eftertätning av
spånt-väggar. Dessutom kan den även
användas vid tätning av
betongkonstruktioner, som blivit otäta på grund av
kolsyras inverkan.

Som exempel på ett större
tätnings-arbete kan den nyligen avslutade
tätningen av dockan VI i Kiel nämnas. På
olika ställen i dockan, där läckor
bildats, infördes insprutningsrör med
tillhjälp av träpluggar, och genom rören
inpressades först den ena och därefter
den andra kemiska lösningen. I fig. 26
visas några läckor före tätningen.
Särskilt torde de på flera ställen ganska
kraftiga vattenstrålarna observeras. I
fig. 27 visas samma ställe å dockmuren efter
tätningen. De vita fläckarna hava uppstått på grund
av överskott på kemikalier.

c) Den kemiska jordlagerförstärkningsmetodens
användning vid tätning av murverk.

Metoden kan med fördel användas, då det gäller
att göra en porös mur tät eller att täta sprickor i en
mur, även då muren är utsatt för ett högt
vatten-trypk. I motsats till andra tätningsmedel, vilka
tillsättas betongen, hava de här använda
kemikalierna icke något skadligt inflytande på cementen. De
tillsättas nämligen först sedan cementen hårdnat och
sålunda efter det den kemiska processen mellan
cementens begynnelsebeståndsdelar ägt rum. I
jämförelse med tätning med cementslam har den kemiska
tätningsmetoden den fördelen, att tätningen kan
företagas hur långt ned på muren som helst och att även
de minsta sprickor och porer bliva tilltäppta.
Cementslam är en uppslamning, ur vilken de små
cementpartiklarna avskiljas då slammet pressas genom
fina sprickor, varemot någon sådan filtrering icke
kan förekomma, då man använder sig av kemiska
lösningar.

Vid den kemiska metoden äger tätningsprocessen
rum omedelbart, då de bägge kemiska lösningarna

ENERGIHUSHÅLLNING.

Energie und Energieioirtschaft är
namnet på en broschyr, som nyligen utkommit
på Verlag des österreichischen
Ingenieur-und Architekten-Vereines, Wien.
Författaren är ing. Friedrich Brosch, och uppsatsen
utgör en sammanställning av två
uppmärksammade föredrag, som hållits av honom i
Wien med anledning av nämnda förenings
80-års-jubileum.

Inledningsvis ger han en historisk översikt över de
vetenskapliga forskningar inom fysiken, som givit
anledning till begreppet energi och de därmed förknippade
forskarenamnen, vilka emellertid torde vara allt för väl
kända för att här åter behöva nämnas. Han berör även
de allmänna lagarna för energiens omvandling i olika
former samt måttenheter och förvandlingstal.

Författaren övergår sedan till kapitlet om energien
i människans tjänst och är därmed inne på den
egentliga frågan "Energiewirtschaft", varvid han försöker
lägga upp problemet i stort och sett ur
världshushåll-ningssynpunkt. Inledningsvis beröras de förluster, som
isynnerhet vid värmekraftmaskinernas arbetsprocesser
förefinnas och till stor del äro oundvikliga, och han
konstaterar med tillfredsställelse de framsteg för att
minska desamma, som gjorts under senare tider. Trots
dessa framsteg kan man emellertid även vid de mest
moderna ångturbinanläggningar för nyttigt arbete
utnyttja endast omkring 27 % och vid dieselmotorer
omkring 36 % av den i bränslet magasinerade
värmeenergien. Sett på lång sikt innebär ju detta ett
oerhört slöseri med under gångna epoker samlad solenergi
och ett tärande på kapitalet, som förr eller senare kan
komma att medföra svåra konsekvenser för människans
försörjningsmöjligheter, för såvitt icke i framtiden andra
möjligheter förefinnas att skapa för människan nyttigt
arbete, såsom t. e. ett direkt utnyttjande av solenergien.
Jordens bränsletillgångar äro ju begränsade och kunna
uppskattas till att motsvara i värmevärde omkring
44 • 1018 kgcal. För oss jordinnevånare är ju solen
urkällan för all energi, och av densammas totala strål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free