- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG-

OCH VATTENBYGGNADS KON ST

11

ning, som enligt Arrhenius uppgår till 3 ■ 1030 kgcal per
år, kommer 2,25 milliarddelar på jorden. Med avdrag
för det som absorberas i atmosfären, bestrålas jordens
yta årligen med en energimängd, som i värmevärde
motsvarar 530 • 1018 kgcal eller cirka 12 gånger så mycket
som motsvarar jordens hela fossila bränselförråd. För
att få ett begrepp om vad en sådan värmemängd
innebär kan nämnas, att densamma förmår uppvärma en
vattenkub med 175 km sida från 0 till 100°.

Och därmed är författaren inne på vattenkraftens
utnyttjande, enär densamma ju faktiskt innebär ett
direkt utnyttjande av solenergien. Men
vattenkrafttillgången är även den begränsad, och man måste alltså
även vad denna beträffar sträva efter, att i största
möjliga grad och på bästa sätt utnyttja densamma. Dock
får det icke vara så, att utnyttjandet av desamma blir
ett självändamål, utan det måste bli ett ekonomiskt
problem i jämförelse med de andra möjligheter, som
stå till buds för energibehovets fyllande. Enär
vattentillgången varierar med årstiderna, blir det ju alltid
svårt att helt kunna utnyttja den, men med tillgängligt
regleringsmagasin och i samarbete med värmekraftverk
kan i allmänhet större delen av vattenkraftenergien
ekonomiskt utnyttjas. Som ett exempel på
magasinskraftverk nämnes Wäggital i Schweiz, som levererar
energi nästan uteslutande under vintermånaderna, när
brist förefinnes på andra ställen, och denna anläggning
är f. ö. utrustad med pumpaggregat för uppumpning av
vatten till magasinet under sommaren, då överskott
finnes på annat håll. Författaren omnämner vidare
möjligheten och lämpligheten av att använda
vattenkraftverk för tagande av kortvariga belastningsspetsar
på dygnet samt nämner några exempel på utförda
sådana anläggningar. Sådana äro t. e. Stura di Viu, en
ren pumpanläggning mellan tvenne konstgjorda
magasin med 154 m höjdskillnad samt Ourstalsperre i
närheten av Trier. Den senare anläggningen får en
turbin-installation vid full utbyggnad av 200 000 hkr, och den
disponibla naturenergien motsvarar endast 170 mill. kWh,
men genom pumpning kan den i verkligheten uttagbara
ökas till det dubbla.

Till slut riktar författaren något tanken mot
framtiden och räknar ut, att jordens kol- och oljeförråd böra
räcka bortåt 1 000 år framåt, men då är också all
vattenkraft utnyttjad. Ingenjörens uppgift blir att med all
kraft gå inför "Energiewirtschaft" och söka skapa nya
medel för att öka effektiviteten i
energiomvandlingsprocesserna samt att genom ökat samarbete underlätta
vattenkraftens utnyttjande, varigenom jordens förråd av
kol och oljor ej behöva tagas fullt så hårt i anspråk.
Svåra problem komma att uppstå för att på allt större
avstånd kunna med allt högre spänningar överföra
jättelika belopp av elektrisk energi. Ingenjören bär ansvaret
för att den för människan användbara energien icke
kommer att sina och har såsom sådan en mycket stor
kulturmission att fylla.

hu.

NOTISER

Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst höll den 13 januari 1930
sammanträde å föreningens lokal under ordförandeskap av
major Mauritz Serrander.

Sedan ordföranden hälsat de närvarande ledamöterna
välkomna till detta det nya arbetsårets första
sammanträde, justerades protokollet från avdelningens
sammanträde den 17 december 1929.

Ordföranden föredrog en skrivelse av den 27
december 1929 från föreningens styrelse med begäran om
yttrande över en till föreningen inkommen, skrivelsen
bifogad, inbjudan till att inträda som medlem i Svenska

sällskapet för Fotogrammetri samt meddelade att
avdelningsstyrelsen, med hänsyn till det intresse för
flygfotografering, som kom till synes vid avdelningens
februarisammanträde förra året, då professor E. Fagerholm
inför avdelningen höll ett föredrag över ämnet
"Flygfotografi och den blivande rikskartan", vid sitt
sammanträde den 7 januari 1930 fattat beslut om avdelningens
inträdande som korporativ medlem i Svenska sällskapet
för Fotogrammetri. Meddelandet togs till protokollet.

Vidare föredrog ordföranden en med
föreningsstyrelsens skrivelse den 9 januari 1930 översänd remissakt
från Kungl. Kommerskollegium angående förslag till
normalbestämmelser för järnkonstruktioner till hus-,
bro-och vattenbyggnader med begäran om avdelningens
yttrande i ärendet. På förslag av civilingenjör R. R:son
Schlyter beslöt avdelningen att uppdraga åt sin styrelse
att handlägga ärendet.

Ordföranden meddelade därpå, att avdelningsstyrelsen
vid sitt sammanträde den 7 januari 1930 uttalat sig för
att parentation över under året avlidna medlemmar
/skulle ske en gång om året och då lämpligen vid
årsmötet i stället för såsom hittills vid de skilda
månads-sammanträdena, vilket meddelande togs till protokollet.

Härefter gåvo fem referenter en "Revy över vad som,
hänt inom väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1929",
varvid signalingenjör Heuman Holmqvist redogjorde
för järnvägar, civilingenjör Alfred Jerdén för
kommunalteknik, civilingenjör Ejnar Landberg för bro- och
byggnadskonstruktioner, civilingenjör Frey Samsioe för
vattenkraft samt civilingenjör Alex. Södergren för
rägar. Denna av de fem talarna i koncentrerad form
givna värdefulla återblick på förra årets händelser inom
facket kommer att publiceras i Teknisk tidskrift.

Ordföranden framförde ett samfällt tack till
föredragshållarna för deras givande och av avdelningens
medlemmar med synnerligt intresse åhörda föredrag
samt förklarade sammanträdet, vilket hade bevistats av
ett 90-tal medlemmar, avslutat.

Efter sammanträdet vidtog traditionellt samkväm
med många glada intermezzon, varvid bland annat
unisont avsjöngs en av ceremonimästaren, civilingenjör H.
Holmqvist författad visa i form av ett protokoll över
avdelningens familjeafton den 17 december förra året.
Ceremonimästaren utlyste en pristävlan bland
medlemmarna för en avdelningens speciella föreningsvisa.
Förslagen borde vara inlämnade fore marssammanträdet
och prisen skulle utgå enligt mottot: "folkets glädje
min belöning".

Ë. Aqt.

Uppgifter om enskilda järnvägar under år 1929.

1) Under år 1929 har kungl, maj:t icke beviljat
koncession på någon ny järnväg men däremot på spårvägen
Nygårdarne—Karskär utanför Gävle.

2) Under året har ej koncession sökts för någon ny
järnväg.

3) Koncessionen har förverkats för järnvägarna Igelsta—
ösmo, Sorundamalm—Fållnäs, Fagerhult—Virserum.

4) Under år 1929 har ej arbete igångsatts på någon ny
järnväg. De enda järnvägsbyggnader, som befinna
sig under arbete, äro Ulricehamn—Jönköping och
jÅmål—Årjängs järnvägs hamnspår.

5) Riksdagen har år 1929 beviljat ett lån ur
bibanefonden på 175 000 kronor till rullande materiel för
Åmål—Årjängs järnväg.

6) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under året
meddelat trafiktillstånd för Brommaspårvägens
förlängning Höglandstorget—Nockeby och för spårvägen
Nygårdarne—Karskär men icke för någon ny järnväg.

7) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under år 192.9
medgivit ökning av tåghastigheten på följande
järnvägar: delen Strömsnäsbruk—Kärreberga av Skåne—
Smålands järnväg, delen Varberg—Horred av
Varberg—Borås järnväg, Krylbo—Borlänge—Rättvik, Fa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free