- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
13

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAFT. 2

TEKNISKTIDSKRIFT

FEBR. 1930

VÄG- OCH WTENBYG GNAD SKON ST

Redaktör– Walo FihnI

INNEHÅLL: Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 19^9. — Redogörelse för Svenska teknologföreningens
avdelnings för väg- och vattenbyggnadskonst verksamhet under år 1929. — Notiser. — Insänt.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSFACKET UNDER ÅR 1929.

Vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för väg- och vattenbyggnadskonst
januarisammanträde gåvo fem referenter,
nämligen signalingenjör Herman Holmqvist,
civilingenjörerna Alfred Jerdén, Ejnar
Landberg, A. Frey Samsioe och Alex. Södergren
en revy över vad som hänt inom väg- och
vattenbyggnadsfacket under år 1929.
Anförandena återgivas här nedan.

JÄRNVÄGAR.

Av signalingenjör HERMAN HOLMQVIST.

Det nu tilländalupna året 1929 har visserligen för
våra järnvägar varit ekonomiskt relativt
tillfredsställande, men likväl torde med hänsyn till det
ekonomiska läget i allmänhet å så gott som samtliga
enskilda järnvägar underhålls- och
nybyggnadsarbeten hava inskränkts till det allra nödvändigaste.
Samma är förhållandet med Statens järnvägar, där
allt fortfarande en sparsamhetens och indragningens
ande är rådande. Statsbanornas ekonomiska resultat
för år 1929 kan visserligen betecknas som gott, i
det inkomsterna överstigit utgifterna med cirka 50
millioner kronor. Dessa millioner åtgå emellertid
till största delen till att förränta det i statsbanorna
nedlagda lånekapitalet, men å andra sidan är det
första gången sedan många år tillbaka, som Statens
järnvägars överskott har räckt till en dylik
förräntning. Kravet på förräntning och affärsmässig drift
förbjuder dock några extravaganser i ny- och
ombyggnader. Även byggandet av nya banor är som
bekant på upphällningen av skäl, som här icke
närmare behöva framhållas.

Vid redogörelsen över vad sig under året tilldragit
vill jag börja med de enskilda banorna. Även här
få vi belägg för satsen att järnvägsbyggandets tid
är förbi. Under år 1929 har ingen ny koncession å
järnväg beviljats och icke ens någon ansökan härom
blivit gjord. Däremot har redan erhållen koncession
å tre stycken järnvägar förverkats. Ingen ny
järnväg har öppnats för trafik (spårvägar frånräknade)
och de enskilda järnvägsbyggnader, som befinna sig
under arbete, äro Åmål—Årjängs järnvägs hamnspår
jämte stationsanläggning i Åmål samt Ulricehamn—
Jönköpings järnväg. Sistnämnda bana bygges som
bekant av Statens arbetslöshetskommission för
järnvägsbolagets räkning, i det arbetets utförande
jäm-ställes med tilldelande av statsbidrag.
Kommissionens åtagande omfattar endast terrasserings- och
konstarbeten. I februari och mars 1929 uppgick

arbetsstyrkan till 400 man, men har sedermera
sjunkit till cirka 150. Under året har ungefär 15 %
av arbetet färdigställts. Järnvägsbolaget är skyldigt
hålla arbetsstyrkan med bostäder, varför samtliga
byggnader i förväg uppförts och apterats för detta
ändamål.

Ett flertal järnvägar har under året inriktat sig på
att genom förstärkningsarbeten samt i vissa fall
räls- och broutbyten m. m. få tillstånd till högre
hastighet och större hjultryck, dymedelst ökande
trafikkapaciteten. Å vissa banor gäller den högre
hastigheten motorvagnar och lättare lokomotiv, vari
kan spåras den alltjämt svåra konkurrensen med
bilarna. Ett verksamt medel häremot är bl. a.
inrättande av nya hållplatser. Några järnvägar ha
som bekant själva öppnat busslinjer.

Ett medel att minska personalen är anordnandet
av s. k. obevakad körning å mellanstationer, särskilt
nattetid, vilket under 1929 införts på ett flertal
platser. I stället för semaforer ha under året å
vissa stationer uppsatts ljussignaler. Ävenledes har
arbetet med att ersätta den personliga bevakningen
vid vägövergångar med automatiska signaler
fortgått. Köping—Uttersbergs järnväg har under 1929
utfört förreglingsanläggningar, så att samtliga
stationer nu äro förreglade, och i Teckomatorp har
färdigställts en stor elektrisk säkerhetsanläggning. I
Halmstad har en dylik anläggning blivit påbörjad.

Detta är i stort sett vad som kan sägas om de
enskilda järnvägarnas arbeten under år 1929.

Övergå vi därefter till statsbanorna är det ju
givet att här större och viktigare arbeten blivit
verkställda, trots den ovan omtalade penningknappheten.

Vad först angår byggnad av nya banor finna vi
att Inlandsbanan framdragits till Sorsele, där arbetet
f. n. avslutats med öppnandet för trafik av linjen
Blattnicksele—Sorsele i december 1929. Från
Arvidsjaur mot Sorsele har under året banbyggnad
pågått, ävensom å tvärbanan Lycksele—Stensele,
fortsättning på den färdiga tvärbanan
Hällnäs—Lycksele. Slutligen bygger Statens järnvägar gruvbanan
Boliden—Slind för Skellefteå gruvaktiebolag^
räkning.

Bland underhållsarbetena märkas rälsutbyte å
cirka 200 km bana, varav 127 km försetts med helt
nya räler. Å övriga bandelar hava de från nämnda
rälsutbyte erhållna rälerna utlagts efter kapning och
justering. Tvenne maskindrivna kapverk finnas i
verksamhet, nämligen i Örebro och Svartön. Spårets
förstärkning i kurvor genom inläggning av under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free