Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEKNISK TIDSKRIFT
22 febr. 1930
läggsplattor har under året fortgått för en kostnad
av 300 000 kr. Å elektrifierade linjen
Stockholm-Göteborg samt även å linjen Ånge—Storvik hava
omfattande justeringar och omstakningar av kurvor
ägt rum.
Förutom smärre om- och tillbyggnader av
bangårdar och byggnader märkes under året Göteborgs
stora centralbangård, som i det närmaste
färdigställts. Godsbangården har utförts av B. J. medan
S. J. byggt personbangård och ny infartslinje för
Västkustbanan.
Ett stort antal stationshus hava moderniserats
såsom Laxå. Mora, Östersund, Ljusdal, Ånge m. fi.
Ång-färjelägena i Trälleborg hava vidare underkastats en
dyrbar och genomgripande ombyggnad.
Det största evenemanget vid Statens järnvägar
under 1929 torde vara färdigställandet och
invigningen av Årstabron med tillfartslinjer, bildande en
helt ny, monumental infart till Stockholm med
storartad utsikt över Hammarbyleden och södra
stadsdelarna.
Då Årstabrons konstruktion och övriga data för
densamma torde vara avdelningens medlemmar väl
bekanta förbigår jag dessa.
Under det gångna året hava flera svåra och
kostsamma broutbyten blivit verkställda, bl. a. utbyte av
bron över Klarälvens västra gren vid Karlstad i
samband med anläggande av tvenne vägportar. I
Jönköping har svängbron blivit utbytt samt i
Norrland bl. a. bron över Tångböle-älv och
Böleströms-bron. I Göteborg och Malmö hava ett par stora
gatubroar över banan blivit ombyggda, varjämte litet
varstans i landet skenfria korsningar inrättats, vilket
ju som bekant är synnerligen aktuellt på grund av
den allt mer ökande biltrafiken.
För de betongintresserade kunna omnämnas de
försök och provserier med armerade betongbalkar,
dels tillverkade enligt sprutmetoden, dels lagade med
cementinjektering, som under åren 1928—1929
verkställts av Järnvägsstyrelsens banbyrå i samarbete
med Statens provningsanstalt. Redogörelse för dessa
försök ävensom för några i praktiken utförda
bro-reparationer med cementsprutning återfinnes i nr
15 av Statens järnvägars publikationer.
Bland nya säkerhetsanläggningar kunna nämnas
moderna sådana vid Lund och Stockholms södra.
Vid Göteborg och Hallsberg hava stora anläggningar
påbörjats, varjämte ett flertal moderniseringar och
kompletteringar av säkerhetsanläggningar blivit
utförda.
Av det ovan anförda torde bekräftas att
byggnadsverksamheten vid våra järnvägar för tillfället är
inskränkt till det nödvändigaste. "Järnvägarnas tid
är förbi’’, får man ofta höra, särskilt från bilisthåll.
Det kan ju icke förnekas att åtskillig trafik berövats
järnvägarna av bilarna, men detta förhållande synes
mig bäst karakteriseras av episoden med
snickerifabriken, som sände sina dörrar på bil, men lät
järnvägen taga hand om de skrymmande karmarna. Låt
vara att visst folk kan finna ett nöje, och, som det
påstås, även ekonomisk förtjänst i att pr bil fara
mellan Stockholm och Göteborg, men det kunde
rekommenderas för herrar bilentusiaster att titta på
köerna vid vår centralstation under senaste jultrafik,
då förutom de ordinarie tågen icke mindre än ett
40-tal extratåg expedierades pr dygn.
KOMMUNALTEKNIK.
Av civilingenjör ALFRED JERDÉN.
I nedanstående översikt kommer endast att
behandlas de delar av kommunaltekniken, vilka kunna
räknas till väg- och vattenbyggnadsfacket. Dessutom
kommer den vattenhygieniska delen att få en något
fylligare behandling än övriga delar.
Vilken avdelning som än behandlas, finner man, att
utvecklingen fortfarande i likhet med under de
senare åren i många hänseenden gått betydligt
snabbare än som direkt motsvarar tillväxten i städernas
invånareantal.
Stadsplanering och gatuväsende. Den snabba
ökningen av antalet motorfordon har mer än något
annat sått sin prägel på de senare årens stadsplaner
och gatuanläggningar. I 1928 års generalplan för
Stockholm, som livligt diskuterats under det gångna
året, äro trafikfrågorna de mest dominerande.
Trafikens tillväxt har också varit den viktigaste orsaken
till, att samarbete i flera fall kommit till stånd
mellan närliggande kommuner för att lösa gemensamma
stadsplanefrågor i synnerhet för huvudtrafikledernas
framdragande. Under det gångna året hava
delegerade för Stockholms förorter avlämnat sitt
betänkande angående upprättande av regionplan för
Stockholm med omnejd och hemställt, att
länsstyrelsen ville anmoda samtliga kommuner och
väghållningsdistrikt inom ett område med ca 20 km avstånd
från Gustaf Adolfs torg att ingå i ett
kommunalförbund för frågans lösande. Länsstyrelsen har redan
fattat beslut i överensstämmelse med delegerades
förslag. Planens realiserande förutsätter givetvis
samarbete med Stockholms stad, och förslag till dylik
överenskommelse föreligger. 1928 års förslag till
stadsbyggnadslag, som för övrigt också innehöll
bestämmelser om regionplanering, är fortfarande
vilande, och denna för städerna så viktiga lagstiftning
kommer väl knappast att underställas årets riksdag.
Den ökade trafiken kräver icke endast större
utrymme utan även förbättrade gatubeläggningar,
trafikbeteckningar, parkeringsplatser o. d. Under
räkenskapsåret 1928—1929 utgjorde städernas andel i
bilskattemedel 6 915 638 kr., men detta motsvarar
endast ca 1/3 av städernas totala
anläggningskostnader för gatuväsendet under ett år. Medräknas
även städernas kostnader för underhåll av gator och
vägar, utgöra bilskattemedlen endast 1/i av totala
kostnaden. Det ökade antalet fordon och den stora
hastighet, med vilken motorfordonen framföras, har
väsentligt ökat kravet, att gator och vägar hållas
dammfria. Den hygieniska betydelsen härav kan
icke överskattas.
Spårvägslinjerna kompletteras numera i allt större
utsträckning med busslinjer, som för livligt
trafikerade gator eller för ytterområden med relativt ringa
trafikbehov lyckligt komplettera spårvägsnätet. För
att stå sig bättre i konkurrensen byggas
spårvagnarna numera större och bekvämare.
Under året har Svenska luftfartförbundet gjort
hemställan till städerna att ordna flyghamnar. Som
belysande för lufttrafikens omfattning må nämnas,
att Bulltofta flygfält under år 1929 trafikerats av
2 268 flygmaskiner. Passagerareantalet har uppgått
till 5 031, och post och gods har utgjort resp. 75 345
och 114 362 kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
