- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
16

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

TEKNISK TIDSKRIFT

22 febr. 1930

godstjocklek hava de mindre motståndsförmåga mot
frätning, förorsakad av elektriska strömmar, enär
livslängden härvid i stort sett är proportionell mot
godstjockleken. Den stränga vintern i början av år
1929 har visat nödvändigheten av, att det frostfria
djupet ej väljes allt för knappt.

Utomlands torde den av Deutscher Verein von
Gas-und Wasserfachmännern anordnade utställningen vara
den märkligaste tilldragelsen. De tyska städerna hava
i mycket stor utsträckning grundvattentäkter, men
den ökade förbrukningen nödvändiggör, att ytvatten
mer och mer tages i bruk delvis för beredning av
konstgjort grundvatten.

Även på avloppsteknikens område pågår en livlig
verksamhet såväl för ledningsnätens utbyggande som
för vattnets oskadliggörande. Genom de tätare
gatu-beläggningarnas snabba utbredning ökas avrinningen
pr hektar, och större ledningsdimensioner kunna visa
sig erforderliga, även där ledningsnätet tidigare
fungerat tillfredsställande. I samband härmed må
framhållas, att genom bebyggande av ett område ökas den
naturliga maximiavrinningen högst väsentligt eller
10 à 50 gånger. Om den bebyggda ytan utgör en
nämnvärd del av nederbördsområdet, kan det
naturliga vattendraget ofta icke längre avleda den största
nederbörden, utan ökning av sektionen erfordras.

Vid Svenska kommunaltekniska föreningens
årsmöte 1928 framlades några resultat av de
undersökningar, som utförts vid Statens provningsanstalt,
angående betongrörens hållfasthet och
motståndsförmåga mot sönderfrätning genom kolsyrehaltigt
grundvatten. Undersökningarna hava fortsatts under år
1929 och föreligger nu rapporten rörande dessa
arbeten och denna kan förutom från
provningsanstalten även erhållas genom Cementföreningen. Från
en sammanfattning i Cement och betongs
decembernummer må anföras följande:

"Betongrör, som kontrollerats vara täta och av
normenlig beskaffenhet, kunna i allmänhet användas
utan särskilda skyddsåtgärder, såvida icke

grundvattnet har mycket låg halt av
kalcium- och magnesiumkarbonat (mycket låg temporär
hårdhet) eller har betydande halt aggressiv kolsyra,
och vattenomsättningen samtidigt är avsevärd,

grundvattnet innehåller andra syror eller
salter, som angripa betong, i farliga koncentrationer
(sällan förekommande under svenska förhållanden),
avloppsvattnet, för vilket rören komma att
utsättas, innehåller syror eller salter, som angripa
betong, eller har alltför stor hastighet.

I de ovan uppräknade fallen böra rören skyddas
med asfaltbestrykning eller särskild beklädnad, eller
också måste rör av beständigare material väljas."

Tack vare att våra större städer äro belägna vid
stora vattendrag, och landet i sin helhet är relativt
glest befolkat, har hittills icke förelegat något
allmännare behov av större anläggningar för
avloppsvattnets rening. Så ligger t. e. Stockholm vid ett
vattendrag med nära nog dubbelt så stort
nederbördsområde som Thames, och Norrström har dessutom
genom det stora sjösystemet en jämnare avrinning.
— Frånvaron av sjöar i Thames nederbördsområde
var anledningen till den svåra vattenbristen för
London i somras och översvämningarna i höstas —. Det
oaktat har under de senare åren uppstått krav på
viss rening av avloppsvattnet från Stockholm, och

utredning härom pågår inom Gatukontoret. Staden
deltager dessutom i den reningsanläggning, som är
under utförande vid Bällstaviken för avloppsvatten
från Stockholm, Sundbyberg, Duvbo och Mariehäll.

Genom att Göteborg är beläget vid Göta älv med
dubbelt så stort nederbördsområde som Norrström
och med jämnare fördelad avrinning och mindre risk
för uppström, kan avloppsvattnet där oskadliggöras
genom att ledas ut i älvfåran. Där har dock sedan
lång tid tillbaka funnits ett avloppsproblem, som
under det gångna året funnit sin lösning.
Stadsfullmäktige hava nämligen fattat beslut om en första
utbyggnad av ledningar och pumpverk för att samla
det förorenade vattnet längs Mölndalsån ända ut till
Mölndal och leda vattnet ut i älven. Vid förslagets
upprättande har även diskuterats alternativet att rena
vattnet genom flera anläggningar längs ån. Detta
alternativ har förkastats, enär det medförde större
kostnader och ej heller var så effektivt i hygieniskt
hänseende. Om så Mölndal stad fattar beslut att
ansluta sitt ledningsnät till de avskärande ledningarna
längs ån eller väljer något annat av de föreliggande
alternativen för frågans lösning, kommer Mölndalsån
att återfå sin naturliga fägring. Göteborgs kanaler
komma också att vinna på förändringen, enär de
framleda en del av åns vatten.

I Malmö har problemet varit att leda
avloppsvattnet tillräckligt långt ut i Öresund och planlägges
här ett andra pumpverk för att dränera vissa lågt
belägna områden. I övrigt pågå omfattande arbeten
för att avleda vattnet från de längre från stranden
belägna stadsområdena,

I Norrköping ha under de senare åren pågått stora
ledningsarbeten. I samband med förslaget till
reglering av sjön Glan har utretts, i vad mån olägenheter
kunna uppstå för staden, genom att
utspädningsgraden för avloppsvattnet under söndagsdygnen kommer
att minskas. Den lägsta vattenmängden i Motala
ström efter regleringen kommer att uppgå till c:a
7 m3 per sek. mot en normal lågvattenföring av c:a
60 m3 per sekund. Ett flertal utredningar äro gjorda,
och ärendet ligger f. n. hos Söderbygdens
vattendomstol.

I Uppsala har nyligen igångsatts ett pumpverk,
som från nyanlagda avskärande ledningar längs
Fyrisån leder avloppsvattnet nedanför staden. Planer
föreligga dessutom att rena vattnet, då så erfordras.
I Lund pågår första utbyggnaden av en
reningsanläggning, avsedd att förbättra vattnets beskaffenhet i
Höje å.

Liknande problem finnas i ett flertal städer och
samhällen och vad som ovan anförts avser endast
att vara några exempel.

BRO- OCH
BYGGNADSKONSTRUKTIONER.

Av civilingenjör Ejnar Landberg.

När man ställes inför problemet att inom
tidrymden av cirka tjugo minuter framlägga, vad som
hänt under sistlidna år inom bro- och
byggnadskon-struktionsfacket, finner man, att det är nödvändigt
att låta det som hänt få omfatta i mycket exklusiv
grad endast ett urval av de mest intressanta eller
märkliga objekten inom området. Men som ju även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free