- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
17

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST

17

inom en trängre fackkrets intressena kunna gå ganska
mycket isär, får ett dylikt urval lätt en subjektiv
karaktär. Med påpekande av dessa båda fakta, ber
jag nu att få börja med en del av de
brobyggnadsarbeten, som under den senaste tiden blivit utförda.

Jag vill då först nämna, att jag uteslutande
kommer att hålla mig till väg- eller gatubroar, med
uteslutande av järnvägsbroar. Detta huvudsakligen av
det skälet, att den enda stora och verkligt intressanta
järnvägsbro, som slutförts under året, redan i någon
mån blivit omtalad under kvällens lopp.

Sedan åtskilliga år är det en brotyp, som kommit
till stor användning inom landet, nämligen
betongbågen med underhängande brobana. Det är nästan
med beklagande man måste konstatera detta, då rent
estetiskt det finnes åtskilligt att anmärka på typen.
Men den har ock sina stora fördelar, nämligen
prisbillighet och möjlighet att med densamma överbygga
vattendrag, där farbanan ligger lågt.

Några speciella bågbrotyper ha så småningom
utkristalliserats. Gemensamt för dem alla är att
hängstagen, som förr brukade inbetoneras, nu
lämnas fria. Skillnaden ligger i de olika sätt,
på vilka huvudmomenten upptagas. Vid den
kanske ännu vanligaste typen upptagas dessa helt
av bågen. Ett exempel härpå ha vi i den nyligen
färdiga bron över Faxälven vid Lillselet. Denna bro
är så tillvida märklig, som den med sin till 60 m
uppgående spännvidd är den största i sitt slag i
landet. Vid gjutningen av bågarna användes en lätt
fribärande träställning, vilket visar, att denna
ställningstyp, trots den stora spännvidden, varit
ekonomiskt lämplig.

En annan bågbrotyp är den, där huvudmomenten
upptagas dels av bågarna, dels av förstyvningsbalkar
i brobanans plan. En dylik har utförts vid Furudal
i Dalarna. Enär mycket kort tid stod till förfogande
för resande av ställningar till denna bros bågar,
gjordes armeringen inom dessa bågar såsom ett stelt
järnskelett, vilket fick tjänstgöra som ställning vid
gjutningen av betongbågarna. Även inom
förstyv-ningsbalken utfördes en stel armering. Brons
spännvidd uppgår till 45 m.

Vid den tredje typen av bågbroar av detta slag,
vilken typ senast har framkommit, har man sökt att
minska inverkan av momenten i största möjliga grad.
Det säregna hos denna typ är, att hängstagen icke
äro vertikala utan äro snedställda, S Si cltt) de verka
som diagonalförsträvningar. Under året ha tre
stycken broar av detta slag blivit färdiga, nämligen
Dejeforsbrori i Värmland. Sörängsbron i Hälsingland
och Åsenbron i Dalarna. Sörängsbron har en
spännvidd av 54 m. Vid normala belastningar uppstå
alltid dragning i hängstagen. Åsenbron har
beträffande spännvidden rekordet inom landet hos detta
slag av broar. Denna uppgår nämligen till 86 m.
Trots detta är hjässdimensionen i bågen icke större
än 80 X 85 cm. Hela bron verkar på ett behagligt
sätt smäcker. Vid provbelastningen uppgick den
största uppmätta nedböjningen icke till mer än 11
mm. Goda bottenförhållanden och den stora
spännvidden i förening ha gjort, att bågarna utfördes med
fasta ställningar, som utbredde sig solfjäderformigt.

En bro, som visar en god smak hos konstruktören,
är en rambalksbro över Sundbornsån i Dalarna. För
att överbyggnaden skall gå fri för högsta vattenytan

har konstruktionshöjden pressats i mycket hög grad.
Spännvidden är 25,0 m.

En brotyp, som utvecklats under de sista åren, är
balkbron med överhängande ändar. En sådan har
under året byggts över Korsnäsströmmen i Dalarna.
Spännvidden är här 25,5 m med 12,0 m överkragande
ändar. Ytterligare en bro av detta slag har utförts,
nämligen vid Husby i Dalarna. Denna är den
tredje av de broar, som jag haft tillfälle att omnämna
i dag, vilken har rekord beträffande spännvidd. Bron
är utförd i fem spann, där mellanspannen uppgå till
36,9 m och mittspannet till 50,8 m. Dessa för en
be-tongbalkbro högst ansenliga spännvidder hava
möjliggjorts genom inläggande av permanenta leder på
lämpliga ställen. Grundläggningen var ganska
besvärlig. Vid pelarna, som vila på pålar, hava dessa
senare en längd av 25 m.

De vägbroar av mera märklig art, som under året
utförts av järn, ha redan vid annat tillfälle blivit
omnämnda inom sektionen, varför jag nu förbigår dem.

Jag kan dock ej underlåta att nämna några ord om
den s. k. Nybron i Eskilstuna, vilken f. n. är under
utförande. Bron har dels fasta spann, dels ett
klaff-spann. Kammaren till denna klaffbro har utförts i
Nyköping och har därifrån bogserats till Eskilstuna
och nedsänkts på sin plats. Det är en ganska
ansenlig ponton, som på detta sätt bogserats, planmåtten
äro nämligen ca 5 X 16 m.

Innan jag övergår till de direkta
byggnadskonstruktionerna, vill jag omnämna det flytande badhus, som
f. n. är under utförande, och som kommer att
förläggas vid Liljeholmen, på den plats, där den
förutvarande provisoriska träbron låg. Pontonerna till
detsamma ha nyligen sjösatts, och det är meningen, att
byggnaden i fullt färdigt skick skall bogseras till
Stockholm. Pontonerna göras helt och hållet av
betong men övertäckningen av trä. Badbassängen,
som får dimensionerna ca 6 X 17 m, blir helt
övertäckt. Badhuset konstrueras för användning året runt.

Ett par byggnader, som utan att uppvisa några
byggnadstekniska märkvärdigheter, dock förtjäna ett
omnämnande, äro ett hus vid Vegagatan i kvarteret
Adlern mindre och ett hus vid Björns trädgård på
Söder i kvarteret Pelarbacken större. Den
stockholmska allmänheten har nämligen under sitt dagliga liv
synnerligen ofta förbindelse med de mycket dyrbara
personer, som bo inom dem. Vart och ett av husen
är nämligen bostad för vår hypermoderna,
automatiska telefonfröken. Fasaderna visa en modern typ
med rena linjer, men moderniteten är av en sådan
art, att även vanliga dödliga kunna förstå och
uppskatta den.

Vid konstruktionen av husbyggnader i Stockholm
ser man alltmer en tendens att utföra dem som
stom-hus. I stor utsträckning användes härvid enbart
järnbalkar men såväl endast armerad betong som
armerad betong och järnbalkar i förening komma till
användning.

Vid Paul U. Bergströms nya hus i hörnet av
Drottninggatan och Kungsgatan har en konstruktiv nyhet
kommit till utförande. Bjälklagens bärande
järnbalkar hava här gjorts dubbla med
kantileverkonstruk-tion och vila på konsolartade upplag på pelarna.
Härigenom har ernåtts, att primärbalkar och
sekundärbalkar fått samma höjd. och man har fått ett fullt
plant undertak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free