Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
22 febr. 1930
Ett typiskt stomhus, där hela den bärande
konstruktionen utgöres av armerad betong, är den senast
uppförda av de två tornlika byggnaderna i kvarteret
Loket vid S:t Eriksbron.
Ett annat hus, som såväl beträffande exteriör som
konstruktion hör till nyheterna, är hörnhuset mellan
Dalagatan och Tegnersgatan i kvarteret Berget. Icke
blott bjälklag och pelare utan även samtliga
ytterväggar äro av armerad betong. Väggarna bestå av
10 cm betongstomme, på yttre sidan beklädd med 5
cm gasbetongplattor och på insidan av 4 cm kork.
Bjälklagsplattorna äro korsarmerade i ungefär
kvadratiska rutor; härigenom har sekundärbalkar
undvikits, och taket har fått plan underyta. Alla
vertikala ventilationskanaler ha utförts av ingjutna
cementrör. De horisontala kanalerna hava utbildats
genom u- eller vinkelformade betongplattor, som
fogats intill varandra och placerats direkt på
bjälklags-plattorna.
Ett beträffande materialet synnerligen modernt hus
är Sveavägen 68 i kvarteret Adonis. Av husets nio
bjälklag äro nämligen de fem undre med sina pelare
gjutna med smältcement. Vid de övre har vanligt
Portlandcement kommit till användning. Orsaken till
att smältcement här användes vid betonggjutningen
var, dels att man ville vinna tid. dels att man önskade
tillvarataga smältcementets värmeproducerande
förmåga vid gjutningen under den kalla vintern. De
fem nämnda bjälklagen, vilkas sammanlagda area
uppgår till ca 2 450 m2, götos nämligen under februari
—mars på en sammanlagd tid av 65 dagar.
Beträffande smältcementet vill jag här tillägga, att man
i dagarna meddelat mig, att priset å detsamma
kommer inom den närmaste tiden att avsevärt sänkas.
Glädjande!
Inom pappersindustrien har en mycket kraftig
byggnadsverksamhet pågått under året. Så har t. ex.
arbeten slutförts eller påbörjats vid Ljusfors,
Kvarnsveden, Skoghall och Grufön. Ehuru
konstruktionerna här bjuda på en hel del intressanta detaljer,
vill jag blott uppehålla mig vid att påpeka ett
rationellt och smakfullt utnyttjande av olika
bjälklags-typer vid ett pappersmagasin vid Kvarnsveden.
Byggnaden består av två våningar. Taket med sin
lätta belastning utgöres av stora plattor på bärbalkar,
bjälklaget med en nyttig last av 1 150 kg/m2 är
utbildat som planbjälklag. Man skulle nästan kunna
kalla detta ett skolexempel på de två
bjälklagstyper-nas ekonomiska möjligheter.
En byggnad, som man ej kan undgå att särskilt
lägga märke till, när man går Kungsgatan framåt, är
Fastighets a.-b. Hufvudstadens nya hus Centrum.
Konstruktivt sett är byggnaden endast till sitt inre ett
stomhus, så är nämligen icke fallet med fasadväggarna.
Det mest intressanta med detta bygge är dock
schakt-nings- och grundläggningsarbetena. Vid
utgrävningen av Brunkebergsåsens mäktiga sand- och
grusmassor har modern maskinell utrustning kommit till
användning i stor utsträckning. Vilka svårigheter,
som erbjödo sig, för att undvika sättningar i de
om-kringvarande på åsens krön liggande byggnaderna,
framgår bl. a. därav, att man måste uppgjuta en hög,
massiv betongmur vid tomtgränsen och först därefter
kunde bortschakta de bakom liggande jordmassorna.
I hörnet mellan Apelbergsgatan och
Malmskillnadsgatan, där grundmurarna ha sin största höjd, uppgick
grundläggningsdjupet till 14 m under gatuplanet. Ett
parti närmast viaduktens landfäste utmed
Malmskillnadsgatan har nedförts 17 m under gatan.
Efter detta för våra förhållanden stora
byggnadskomplex, vill jag nu till sist endast omnämna en till
sitt yttre synnerligen oansenlig byggnad. Det är
Statens provningsanstalts nyuppförda brandtekniska
laboratorium. Men man får icke döma efter det yttre.
Värdet av att inom landet äga ett dylikt laboratorium
kan icke nog uppskattas. Redan ha värdefulla
undersökningar blivit igångsatta vid detsamma. Efter den
stora branden vid Herkulesgatan i somras, då ett
nytt, modernt hus förstördes av eld, tog stadens
byggnadsnämnd och provningsanstalten i förening
initiativ till undersökning av brandsäkerheten hos några
olika bjälklagstyper Bland annat har man undersökt
inverkan av omgjutning av betong kring järnbalkar i
bjälklag. Ehuru resultaten ännu ej äro slutligt
bearbetade, kan man dock redan nu säga, att bjälklag med
fritt liggande balkar ha betydligt mindre
motståndskraft, än de, som inbetonerats med ett skyddslager av
4 à 5 cm. De förra nå en kritisk temperatur redan
efter ca en halv timme, under det att de senare kunna
stå sig bortåt 2 à 3 timmar.
Ja, detta var ett litet urval, av vad som hänt under
sistlidna år. Mycket vore att tillägga, men detta
tilllåter icke den tid, som ställts till min disposition.
VATTENKRAFT.
Av civilingenjör A. Frey Samsioe.
Det är sannerligen icke lätt att så här omedelbart
på nyåret teckna en minnesruna över vilka spår det
nyss förrunna året satt inom vattenkraftområdet
såvida man icke inskränker sig till att omtala huru
många och huru stora nyanläggningar, som under
året startats, varit under utförande och färdigställts.
Denna sida av spörsmålet, vars besvarande angiver
vattenkraftens insats under det förgångna året i vårt
och andra länders ekonomiska liv, skall jag här lämna
helt åsido och försöka hålla mig till den rent tekniska
utvecklingen på vattenkraftområdet.
Om vi första taga i betraktande de typer av
maskineri, som kommit till användning, så finna vi att
den enhjuliga turbinen med vertikal axel varit
dominerande vid större anläggningar, där icke särskilda
omständigheter påkallat en annan uppställning. I
vårt land har kaplanturbinen gjort en kraftig och
enligt min åsikt välberättigad frammarsch under det
gångna året, icke minst tack vare användning av
rostfritt stål i bladen. Generatortypen med vertikal
axel har hos ASEA undergått en betydande
förändring. Det började med att den gamla generatortypen,
som stod uppe på golvet och var försedd med ett
prydligt armkors, för några år sedan sänktes ned i
golvet, så att endast armkorset med dubblager och
matarmaskin kom över maskinsalsgolvet. Så togs
under fjolåret spindelarmkorset bort och ersattes med
tvenne parallella balkar, som förlades under
golvplanet och intäcktes med durkplåt, över vilken
endast dubblagret och matarma-skinen stack upp. På
de sista av dessa dagar har nu även dubblagret åkt
ner under maskinsalsgolvet och förlagts under rotorn.
Av hela den fordom dominerande ståtliga generatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
