- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
19

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST

19

är nu endast den lilla obetydliga matarmaskinen
synlig ovan maskingolvet.

Sugrören hava undergått en förändring och deras
dimensioner hava inskränkts. Jag anser det som en
plikt att i detta sammanhang giva ett erkännande åt
Verkstaden i Kristinehamn för dess arbete på
utexperimenterandet av en sugrörstyp lätt att utforma
och krävande inga grundläggningsdjup.

En effektiv ventilation av generatorn och
varmluftens rationella användning för åstadkommande av
angenäm uppvärmning utan drag i såväl maskinsal
som ställverksbyggnad och intag har ägnats mycken
uppmärksamhet vid de senast utförda och
projekterade anläggningarna i vårt land. Vid
utformningen av ventilationskanaler, kabelkanaler och
kabelhyllor, ledningar för kylvatten och olja av olika
slag lägges nu vid projekterandet av en
vattenkraft-anläggning lika stor vikt som utformningen av
vattenvägar och byggnadsstomme.

På dammbyggnadsområdet kan konstateras en
intressant nyhet, som kommit till användning vid
r^gleringsdammen för Vänerns utlopp vid Vargön.
Den del av denna damm, som sträcker sig över Lillön.
har utförts i cyklopmurverk, dvs. med sprängsten i
betongmurbruk, och sedermera försetts med ett på
framsidan i stenarna väl förankrat och armerat
sprutputsskikt; en sannolikt ganska billig och
rationell konstruktion, då kvaderformad sprängsten står
till förfogande.

Betongforskningen har under året gått framåt.
Resultaten av de undersökningar, som utförts av en
kommitté tillsatt av Vattenfallsstyrelsen, Cementa
och Skånska cementgjuteriet, ha blivit publicerade
och därigenom tillgängliga för allmänheten. Jag har
också själv sökt draga mitt blygsamma strå till
stacken genom att samla och nyligen offentliggöra
resultaten av på Vattenbyggnadsbyråns initiativ och
för olika uppdragsgivares räkning utförda
forskningar på betongområdet i samband med deras
kraftverksbyggnader.

Vid behandling av cn del vattenkraftprojekt i
Grekland, som Vattenbyggnadsbyrån nyligen haft att
utarbeta, har ett speciellt hydrologiskt fenomen trätt i
förgrunden. Vattnet kommer där från källor i jorden,
vilka matas från stora avloppslösa sjöar eller från
magasin i den av yngre bergarter bestående grunden.
Vattnets beskaffenhet ger upphov till vissa problem,
som måste lösas vid planeringen av kraftverken.
Källvattnet har nämligen överskott på kalk eller
underskott på kolsyra, vilket man vill, med påföljd
att kalciumkarbonatutfällningar uppstå å alla ytor
utsatta för vatten. Avsättningarna fortskrida med en
hastighet av c:a 1 cm pr år. Vad detta betyder för
högtryckskraftverk med långa tilloppsledningar inses
utan vidare. En god sak är emellertid att
betongkonstruktioner konsolideras med tiden i st. f. att som
hos oss förstöras.

I Amerika kan man spåra en tendens att alltmera
övergå från solida till upplösta dammkonstruktioner.

I Italien däremot är tendensen den omvända —
sannolikt ett uttryck för rädslan för upprepande av
katastrofer à la Glenodammens ödesdigra
sammanbrott. Man synes där till och med betänkt på att
införa förbud för dylika konstruktioner.

Det är givetvis oerhört vanskligt att på en kort
stund kunna giva en bild av det väsentligt nya, som

hänt under det nyss förrunna året. Händelserna
ligga oss för nära i tiden och sakna därför det
perspektiv och den relief, som är nödvändig för deras
värdesättande. Det är sålunda mycket möjligt, ja högst
sannolikt, att jag förbigått flera rön och
konstruktiva nyheter, som sett dagen under det gångna året
och som i framtiden komma att spela en betydande
roll för utvecklingen, men som för dagen icke
uppmärksammas, under det att jag framhållit flera
sådana, som i framtiden komma att snabbt sjunka ner
i glömska.

VÄGAR.

Av civilingenjör ALEX. SÖDERGREN.

Alltsedan automobilskattemedlens tillkomst år 1924
ha förbättringsarbetena ute på våra vägar pågått i en
årligen stegrad omfattning. Först under det senaste
året har dock denna omdaningsprocess medfört några
beslut av större vikt rörande den organisation, som
skall leda utförandet av det jättearbete, som det här
är fråga om. Under år 1929 har sålunda den
segslitna frågan om vägväsendets omorganisation, som
varit i stöpsleven sedan år 1924 äntligen genom
riksdagsbeslutet av den 3 juni, blivit fastställd till sina
huvudkonturer. Jag skall här icke ingå på någon
närmare granskning av denna nya organisation, som
skall träda i kraft den 1 juli i år, jag vill endast
erinra om att ifrågavarande reform icke berör annat än
vissa administrativa frågor, ärendenas fördelning
mellan Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
länsstyrelserna samt den högre tekniska kontrollen och
ledningen av arbetena ute i länen. Detaljutformningen
av 1929 års riksdagsbesluf är ännu ej färdig.
Regeringen har i dagarna framlagt sin proposition till
riksdagen rörande till ärendet hörande anslagsfrågor
m. m. och därur antecknas med särskild
tillfredsställelse, att k. maj:t föreslagit inrättande av 4 st.
inspektörstjänster — tre väginspektörer och en
broinspektör — som sammanhållande länk mellan väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelserna och
vägingenjörerna, Man må hoppas, att detta regeringens
förslag erhåller riksdagens gehör — utan inspektörer
tror jag vägreformen blir en missräkning.

Jag skall nu i korthet redogöra för några hela riket
gällande frågor av större intresse, som under det
gångna året varit under behandling.

Jag vill då i ett sammanhang omnämna följande tre
ärenden, som med anledning av motioner och
riksdagsskrivelser varit ute på remissrond:

1. Ändrade bestämmelser för vägsyn.

2. Revidering av bestämmelserna rörande städernas
allmänna vägar.

3. Vägdistriktens omorganisation.

Om behovet av ett ändrat vägsyneförfarande synes
enighet råda. Det naturliga och riktiga torde vara,
att den statliga vägingenjören utövar en
kontinuerlig tillsyn över vägunderhållet och i samband därmed
en effektiv kontroll över underhållsmedlens
användning.

Att städernas väghållning på många håll icke varit
oklanderlig torde bl. a. bero på att tidsenlig
lagstiftning saknas rörande såväl själva väghållningen som
tillsynen över densamma.

Vad slutligen vägdistriktens omorganisation betr.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free