- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST

27

nedströms om densamma, tack vare
skärmens form. Vore ifrågavarande
formel riktig, så skulle en
vattenstånds-ändring nedströms motsvaras av en
numeriskt lika stor ändring uppströms. Så
sker emellertid ej, vilk’. t framgår av
tabell 1, kolumn 2 och 4. Att formeln
icke är användbar å här avhandlade
strömningsförlopp, därför tala i övrigt
de höga /^-värdena.

Om man studerar problemet närmare,
finner man, att det icke är
höjdskillnaden Do—Ds mellan uppströms- och
ned-strömsvattenytorna, som bestämmer
avbördningen i de fall, då
nedströmsvat-tenytan står högre än utskovets högsta
punkt, utan skillnaden i trycken vid
bottnen i ett snitt a—a något uppströms
om skärmen (repr. av Do), och i ett
snitt b—b, omedelbart nedströms om
densamma (repr. av D). Ökas
nämligen denna tryckskillnad med hastighetshöjden ka
i snittet a—a, korrigerad med hänsyn till
hastighetsfördelningen därstädes, erhålles, såsom tabell 1 visar,
vid det här avhandlade experimentet en praktiskt
taget konstant tryckhöjd och därmed konstant ^
oberoende av nedströmsvattenytans höjdläge.

Känner man sålunda bottentrycket vid utskovets
nedströmssida kan avbördningsförmågan bestämmas
medelst formeln

Q = fi2 A \j2g{D0-D + <x0 Ä„)

där ^ i föreliggande fall anger strömningsmotståndets
inverkan å avbördningen (ju2 — 0,968). a0 =
hastig-hetsfördelningskoefficient.

Av denna formel framgår, att höjdskillnaden
Dg—D3 i formeln

Fig. 4. Utströmning genom samma utskov som i fig. 2. Vattenmängd 129 iit/sek.
Bilden avser exp. A 12 i tab. 1.

skall ökas med ett visst mått AD, för att denna
senare formel skall bliva användbar.

Avbördningsformeln för ett utskov, som ligger helt
eller delvis under nedströmningsvattenytan, kan
följaktligen även skrivas

Q = nz A ■ v’2 g (D0 - Ö3 + a0 K + A Dj.
AD är här ett mått å tryckhöjdsförlusten tillfölje
vattnets språngvisa övergång från stråkande till
strömmande tillstånd omedelbart nedströms om
ut-skovet och kan beräknas i det fall, då
strömningsförloppet nedom utskovet är likartat över utskovets
resp. avloppskanalens hela bredd och då
kontraktionen i utskovet är konstant och oberoende av
ned-strömsvattenståndet. Huru AD skall beräknas, skall
avhandlas vid ett annat tillfälle. Här skall blott
omnämnas, att experiment visat, att i de flesta fall kan
avbördningsförmågan hos ett dylikt utskov endast
bestämmas medelst modellförsök.

PERMANENTA GATUBELÄGGNINGAR UR HÅLLFAST-

HETS-TEKNISK SYNPUNKT.

Av civilingenjör A. Birger C. Dahlberg.

En väg är till för framförande av trafik. Ju större
trafiken är, dess större krav ställas på vägen. Sedan
automobilerna kommit till som det viktigaste
trafikmedlet, kräves framför allt större bredd och bättre
vägbana, än vad tidigare varit nödvändigt. Redan
vid det första planerandet på ritbord eller i terräng
bör man därför taga hänsyn till, att vägen, när
trafiken det så kräver, kan utrustas på det mest
förstklassiga sätt.

Så länge trafiken är ringa, kan man nöja sig med
en mycket enkel vägbana. Ingenting hindrar, att
motorfordon framföras på en ren jordväg, i vilken
varken finnes packsten, makadam eller grus. Blir en
dylik väg dyrbar i underhåll, kan årskostnaderna
nedbringas genom inmängning av grus och
lerblandad sand i vägbanan. På detta sätt bildas ett ytlager

med större förmåga än den rena jorden att upptaga
hjultryck. Genom anbringande av ett makadamlager
kan vägen sedan ytterligare förbättras, och på detta
sätt har den standard nåtts, som de bättre vägarna
på landsbygden för närvarande hava.

Trafiken växer emellertid över hela landet år från
år och särskilt gör detta sig kännbart i städerna och
i deras omgivningar. Samtidigt stiga
underhållskostnaderna även av andra orsaker än den ökade
trafiken och vägbanan blir allt sämre. Härigenom
hämmas trafikens normala utveckling, vilket återverkar
på hela det ekonomiska livet. En beläggning av
vägbanan är då nödvändig och detta medför lägre
transportkostnader, ökad trafik och stimulans för
samhällslivet i sin helhet.

Även relativt tidigt utförande av en vägbeläggning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free