Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT 22 febr. 1930
32
ligen på denna plats finnes jord, som tillsammans med
vatten får. en konsistens som gröt eller välling, kan
ett dylikt lager, även om det är blott någon cm tjockt,
likväl ödelägga en beläggning av sten och asfalt. När
ett hjul med tillräckligt stor belastning går fram över
en på detta sätt av jord i grötkonsistens understödd
beläggning, böjes beläggningen, samtidigt som den
uppblötta jorden tryckes åt sidan. Då detta
upprepas under varje mera belastat hjul, dröjer det ej
länge, innan beläggningen är sönderbruten.
Fig. 11. Sprickbildning i asfaltmakadambeläggning, Amerika.
På detta sätt sönderkörda beläggningar tillhöra de
allra sista årens erfarenheter. Detta beror därpå, att
fordonens tyngd och därmed hjultrycken tidigare ej
varit större, än att beläggningarna kunnat bära dem.
Sedan allt tyngre lastbilar och bussar kommit i
trafik, har emellertid bristningsgränsen så småningom
nåtts. Vid undersökning har det visat sig, att de
sämst utförda beläggningarna förstörts först och att
det överallt förefunnits ett tunt gröt- eller
vällinglik-nande jordskikt omedelbart under beläggningen. Å
de platser däremot, där vägbanan närmast under
beläggningen bestått av grovt grus eller makadam, har,
såsom ock var att vänta, ingen förstörelse inträffat.
Om man sålunda har denna detalj klar för sig och
ägnar vägbanans konstruktion närmast under den
blivande beläggningen sakkunnig men föga kostOar
omsorg, behöva ej några för beläggningen för stora
böjningar uppstå.
Vill man söka sammanfatta de senare årens
erfarenhet av konstruktiv art på vägbeläggningsområdet,
skulle en sådan sammanfattning i korta ordalag lyda:
Stenbeläggningarna förmå sämre än betong och asfalt
motstå inverkan av den allt tyngre trafiken och böra
därför inskränkas till backar och andra ytor, där
trafiken är bättre betjänt av en stenbeläggning än av en
slät beläggning. Vid utförande av betong och asfalt-
Fig. 12. Sprickbildning i sandasfalt, Södertäljevägen.
beläggningar bör större omsorg än förut ägnas åt
vägbanans konstruktion närmast under beläggningen,
och vid betongbeläggningar bör armeringen
anbringas så, att betongplattans hela tjocklek kan
utnyttjas för upptagande av böjningsmoment.
Följas ovan antydda erfarenheter, komma släta
beläggningar av bättre kvalitet än hittills att utföras i
allt större omfattning, under det att
stenbeläggningarna komma att minskas relativt de släta
beläggningarna, En jämförelse mellan de under senare år i
svenska städer och samhällen utförda
permanentbeläggningarna visar, att denna sak stått klar för
respektive förvaltningar. I Stockholm har sålunda
den procentuella andelen av de för vart år
nytillkomna högklassiga beläggningarna minskats för sten
från 100 % år 1923 till 47 % år 1928 samtidigt som
släta beläggningar, framför allt asfalt, ökats från
0 % år 1923 till 53 % år 1928 och ökningen har sedan
dess fortgått i samma riktning. Betraktar man landet
1 sin helhet har utvecklingen varit liknande. Redan
år 1928 utgjorde de släta beläggningarna sålunda
47 % av den under året tillkomna högklassiga
beläggningen och kan för år 1929 beräknas uppgå till
63 %. Utvecklingen går sålunda otvetydigt mot de
släta beläggningarna, vilka ur rent teknisk,
konstruktiv synpunkt fylla mycket högt ställda anspråk.
NORMENLIG CEMENTUNDERSÖKNING KONTRA
VATTENCEMENTTAL.
Av ingenjör V. Bährner.
Frågan om de nuvarande cementbestämmelsernas
lämplighet diskuteras som bekant f. n. rätt livligt på
olika platser. I en finsk uppsats av Bertel
Geit-lin: "Kritik av cementnormernas föreskrifter för be-
stämmande av hållfastheten",1 Helsingfors 1928,
framkastades nyligen ett intressant uppslag gående ut på,
i Ingår i serien "Meddelanden från Pargas kalkbergs a.-b :s
kemiska laboratorium och materialprovningrsanstalt".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
