- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
36

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

TEKNISK TIDSKRIFT

22 febr. 1930

Tabell 4. Hållfasthetsvärdenas avvikelse i % av
medeltalet för samtliga i serie A I och A II ingående
brukstuber.

[-Blandningsförhållande-]

{+Blandnings- förhållande+} i viktdelar Hållfasthetsvärdenas avvikelse från medelvärdet hos samtliga prov i serie A I och A II, uttryckt i % av medelvärdet
Tryckhållfasthet Draghållfasthet
7 dygn 28 dygn luft 7 dygn 28 dygn luft
Max. Min. Max. Min. Max. Min. Max. Min.
1:3 + 2,5 - 2,5 + 2,5 — 3,0 + 7,o1— 6,5 + 7,0 — 6,0
1:4 + 2,0 - 2,5 + 2,5 — 2,5 + 6,0 — 5,5 + 6,5 — 6,5
1:5 + 3,0 — 3,0 + 2,6 — 3,0 + 8,5 — 9,0 + 7,5 — 8,0

ott magrare blandningsförhållande och därmed
följande högre vattencementtal kan anses vara önskvärt.

Dessa relativvärden framgå av tabell 5.

Det framgår av tabell 5 för det första, att den
procentuella minskningen är större för 7-dygns-proven
än för 28-dygns-proven ävensom större för
tryckhåll-fasthetsproven än för draghållfasthetsproven. Serie
A I och A II överensstämma däremot vad medeltalen
beträffa mycket väl.

Om vi nu betrakta de olika cementsorternas
maximala avvikelser från medelvärdet enligt de siffror,
som i tabell 5 angivas vid "medeltal av medeltalen"
finna vi, att maximla avvikelserna vid serie 1 :4
utgöra för tryckproven i medeltal ca. ± 12 % och vid
serie 1 :5 ca. ± 18 %. Ur provningsteknisk synpunkt
framkomma vid magrare blandningar med
normalsand, då provkropparna maskinstampas i jordfuktig
konsistens enligt nuvarande cementbestämmelser,
vissa svårigheter att erhålla likartad och homogen
bruksmassa och samma goda inre sammanhållning
som vid blandning 1 : 3, vilket gör att man måste
iakttaga stor försiktighet vid dessa magra blandningar
vid formarnas lossande och provkropparnas
förvaring etc.

Blandning 1 :5 torde därför under de givna
förutsättningarna få anses såsom allt för mager såsom
"normblandning". Vad vidare blandning 1 :4
beträffar så torde för densamma de olika
cementsorterna icke kunna sägas uppvisa sådana inbördes
variationer från medeltalet relativt blandning 1 :3,
helst med tanke på variationerna hos de olika

cementsorternas enstaka hållfasthetsvärden, att en
ändring av det nuvarande i normerna föreskrivna
blandningsförhållandet kan anses vara motiverat. På
grund härav och då man dessutom icke med
bestämdhet f. n. kan säga, att uppnådda
"normhållfast-heter" med ett magrare blandningsförhållande bättre
motsvarar i praktiken erhållna betonghållfastheter,
torde en övergång för "normprov" till magrare
blandning än 1 :3 vara mycket diskutabel under de
givna förutsättningarna. Därmed har icke sagts
något om de försök, som med "plastisk" konsistens
hos provkropparna f. n. bedrivas på detta område.

Vad de relativa värdena enligt serie B vid olika
ålder och olika vattencementtal hos provkropparna
enligt tabell 2 och 3 beträffa, så äro även dessa i
tabellerna uttryckta i % av de normenliga värdena,
dvs. serierna i blandning 1 : 3. Det framgår av dessa
tabeller, att de erhållna relativvärdena, speciellt för
tryckproven visa mycket god inbördes
överensstämmelse vid de olika vattencementtalen. Till denna
undersökning har visserligen endast en cementsort
kommit till användning, men det är ju icke anledning
att förmoda, att de andra cementsorterna i detta
avseende skulle förhålla sig annorlunda. På grund
härav och då saken i viss mån redan tidigare
praktiskt provats, torde något hinder icke förefinnas för
att på lämpligt sätt förkorta den tidrymd, som skall
anses vara avgörande för bedömande av en
cementsorts kvalitet ur hållfasthetssynpunkt.

De hållfasthetsvärden, som erhållas vid varje
"normenlig provning", äro ju att betrakta såsom
relativvärden i jämförelse med de, som uppnås i
praktiken. Någon bestämd jämförelsekoefficient mellan
de uppnådda värdena och verkligheten kan icke
angivas, då förhållandena i praktiken växla på allt för
mångfaldiga sätt. Även om en förändring i ett eller
annat avseende skulle ske i det nuvarande
"normenliga" provningsförfarande, som anses arbeta med
alltför lågt vattencementtal, så kunna värdena enligt
vilket nytt arbetsförfarande som helst ändå endast
giva relativa värden. Att såsom här bibehålla
den jordfuktiga konsistensen men arbeta med högre
vattencementtal, uppnått genom magra blandningar,
torde icke leda till resultat som äro avsevärt att
föredraga framför de nuvarande. Teorien om
vatten-cementtalets inverkan på hållfastheten äger ju endast

Tabell 5. Sammanställning av medeltalen för serie A l och A II, uttryckta i % av värdena för "serie

1:3" jämte "medeltal av medeltalen".

De procentuella hållfasthetsmedelvärdena jämte största och minsta avvikelse
Serie [-Blandningsförhållande-] {+Blandningsför- hållande+} i viktdelar Tryckhållfasthet Draghållfasthet
7 dygn 28 dygn luft 7 dygn 28 dygn luft
Max. Mdt. Min. Max. Mdt. Min. Max. Mdt. Min. Max. Mdt. Min.
A I 1:3 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
1:4 56 51 45 63 58 55 85 69 54 86 73 68
1:5 33 28 23 43 35 33 54 46 40 68 51 45
A II 1:3 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
1 : 4 58 50 40 64 56 47 81 68 60 87 73 63
1:5 34 28 20 40 35 28 58 47 37 75 56 48
Medeltal av medeltalen 1:3 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
1:4 57 50 43 64 57 52 83 68 56 86 73 65
1:5 34 28 22 42 35 31 56 41 39 72 53 47

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free