- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

TEKNISK TIDSKRIFT

22 febr. 1930

Det minsta förekommande värdet på tx är 0,6 cm.
Om rosttillägg göres med 0,1 cm, så kan alltså
parentesen (2 + A tfj) genom försummande av A t1 maxi-

1 2

malt ändras i förhållandet vilken ändring av

1,3

ovan antydda skäl är betydelselös.

Nomogrammets användning framgår av följande
exempel:

För projekteringen av ett vattenkraftverk gälla
följande data:

Nettofallhöjd, approximativt..........150 m,

Utbyggnadsvattenmängd ................6 m3/s,

Utnyttjningstid ................................5 000 tim/år,

Kostnad per ton järntub, monterad 600 kr.

Drivvattnet skall tillföras turbinerna genom en
nitad plåttub, för vilken materialkonstanten i
Hazen-William’s formel är C1 — 90.

Bestäm den ekonomiska tubdiametern i den punkt,
där statiska tryckhöjden är 60 m, under förutsättning
att

a) största möjliga avkastning skall erhållas på hela
det nedlagda kapitalet. Byggnadskostnaderna,
inkl. fallvärdet, beräknas uppgå till 4 500 000 kr.

b) kostnaderna per kWh må ej överstiga 0,02 kr.
Tubens årliga avskrivnings- och
underhållskostnader uppgå till 3 % av byggnadskostnaden,
och kapitalräntan är 6 %.

Lösning:

4 500 000 I

a) kl = 150 — = 30 000 kr. I _ }h _ 30000 _

1" It 750 ’
k2 = 1,25 • 600 = 750 kr. J 2

5 000 „ o ,,
Qmed « £ 76Q • 6 = 3,43 m3/S

Enär Cj = 90, räknas med

0.x = ^y • 3,48 = 3,8 m3/s

Skärningspunkten mellan H = 60 och Q = 3,8 i

k

nomogrammets övre del nedföres vertikalt till — =

k2

— 40, som ger D = 1,52 m.

b) = 785 = 785 ^ 5000=
; 1 P + Po 6 + 3

k2 = 1,25 • 600 = 750 kr.

_ ki 52 400 =

’ k2 750

k

För detta värde på erhålles D = 1,66 m.
k2

NOTISER

Kanadas vattenkraft. I Kanada ägnar man mycket
stort intresse åt de kraftstatistiska undersökningarna.
Redan 1919 var Teknisk tidskrift, Väg- och vatten häfte

6, i tillfälle att lämna en redogörelse för den då nyligen
avslutade vattenkraftinventeringen, vilken publicerades
ungefär samtidigt som kommerskollegium gav ut sin
specialundersökning rörande Sveriges monterade
vattenkraft.

Kanadensarna angåvo då att "med säkerhet
förefintlig" vattenkraft uppgick till 18,8 mill. hkr samt
utbyggda effekten till 2,3’ mill. hkr. Under de därpå
följande tvenne åren kompletterades denna första
undersökning och i Väg- och vatten häfte 12, 1921, återgavs
de då framkomna siffrorna för vattenkrafttillgångarna
nämligen 18,3 mill. hkr vid vanligt lågvatten och 32,i
mill. hkr vid "beräknad utbyggnadsvattenföring".
Sedermera ha kompletteringar och undersökningar av
vattenkraftresurserna undan för undan pågått. Kanada
äger ju stora och oexploaterade områden och i en den
15 jan. i år utkommen redogörelse anger vederbörande
vattenkraftdepartement att vattenkraften vid normalt
lågvatten numera beräknas till 20 350 000 hkr och vid
6-månaders vatten till 33 600 000 hkr. Den totalt
installerade vattenkraften utgör 5 727 000 hkr. ökningen
därav under föregående år var 378 000 hkr. Detta är
en mycket hög siffra och även den genomsnittliga årliga
ökningen sedan 1919 över 300 000 hkr är ju mycket
betydande.

Anläggning för rening av avloppsvatten samt
maskinella hjälpmedel vid grävning av ledningsgravar.
Berättelse över studieresa i Tyskland, England och
Holland 25 okt.—10 dec. 1928, av stadsingenjör Magnus
Wennström, Lund.

Författaren meddelar i sin reseberättelse värdefulla
upplysningar särskilt rörande viktigare detaljers
anordnande vid numera förekommande typer av
reningsanläggningar för avloppsvatten. Särskilt har författaren
därvid ägnat sig åt studiet av anläggningar för mekanisk
rening och slambehandling samt anläggningar för rening
medelst aktiverat siam.

Sandfängare äro överallt anordnade enligt
avsättningsprincipen med rensning för hand eller med maskinella
anordningar. Mångenstädes tvättas sanden och
användes för gatuarbeten o. dyl. Den i Amerika
utexperimenterade Dorr-sandfångaren synes ännu icke vara införd i
Europa.

För finsilning användes i Tyskland i största
utsträckning silskivor enligt Riensch-Wurls system, men
trum-silar enligt system Dorr börja även användas. I
Waldenburg påbörjades år 1928 intressanta försök i avsikt att
utröna möjligheten av att använda enbart finsilning
såsom förrening till rening med aktiverat siam. De under
ledning av Baudirektor Blech systematiskt verkställda
försöken hava utfallit så gynnsamt, att metoden
föreslagits till utförande vid den nya reningsanläggningen
för aktiverat siam för Laisebachsområdet. För silningen
äro Riensch-Wurl-silskivor avsedda att användas. Den
föreslagna anordningen med finsilning såsom förrening
synes vara ny och har väckt berättigat uppseende inom
såväl tyska som engelska fackkretsar. Nyanläggningen
avser att betjäna ett dräneringsområde, bebott av 150 000
personer. Den dagliga spillvattenmängden beräknas till
12 000 ms, av vilka 4 500 ms härröra från industri. Det
icke industriella spillvattnet är synnerligen starkt
förorenat, enär vattenförbrukningen uppgår till endast c:a 50
liter per person och dygn. Anläggningskostnaderna äro
beräknade till 2,25 millioner kronor.

Vid större emsclierbrunnsanläggningar börjar man
alltmera vidtaga anordningar för tillvaratagande av den
vid förruttnelsen utvecklade gasen, som användes för
uppvärmning m. m. För att utvinna största möjliga
gasmängd använder man sig på många håll av konstgjord
uppvärmning av slamrummen.

Anläggningar för rening med aktiverat siam bliva allt
vanligare. Intensiva försök pågå för utrönande av goda
metoder för luftning och slambehandling.

Maskinella anordningar för grävning av
ledningsgravar användas ännu blott sparsamt i de besökta länderna.

v. j—a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free