Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
TEKNISK TIDSKRIFT
22 febr. 1930
o 20 30 40
Fig. 23. Utlösningsmätningar å hårdnat bruk av
biandcement av olika proportioner. Utlösningar 1—3. Vattenhalt:
40 %. Provens ålder: 28 dygn.
T
"’A- \\
Fig. 24. Angiver detsamma som fig. 23 men för utlösning
1-9.
detta ej, då den utlösta mängden här under alla
förhållanden är mycket stor;
5) vid jämförelse mellan utlösning och hållfasthet
synes, att den utlösta mängden As203 och
kvadratroten ur tryckhållfastheten vid 7-dygnsförsöken äro
nära inversa funktioner, vilket icke enbart torde vara
en tillfällighet (fig. 27);
6) de erhållna värdena å utlösningen från 100 %
As203 motsvara endast en bråkdel av
arseniksyrlig-hetens mättningslöslighet, vilket synes kunna
förklaras så, att arseniksyrligheten själv har en mycket
låg lösningshastighet, under det att den av de ringa
kalkmängderna i blandningar med upp till 60 %
cement genom peptisering snabbt bringas i stora
mängder i lösning.
Av de utlösningsförlopp, som åskådliggjorts i fig.
23—26, kan en fullständigare bild erhållas, om man
ritar om dessa utlösningskurvor så, att de angiva
utlöst mängd som funktion av antal utlösningar,
varvid man erhåller de kurvor som för CaO framställts
i fig. 28 och 29 samt för As203 i fig. 30 (ävensom för
summan av CaO och As203 i fig. 31). Bestämmer
man ytterligare dessa kurvors derivator, dvs. per vo-
ro 20 X ■«> 50 60 K Ao 50.
Fig. 26. Angiver detsamma som fig. 23 men för
utlösning 1—21.
lymsenhet utlöst mängd som funktion av antalet
utlösningar, så erhåller man kurvor av det utseende,
som visas i fig. 32 (som avser CaO och As203),
vilket diagram antyder att ett visst samband råder
mellan de mängder CaO och As203, som kunna gå i
lösning.
De kemiska omsättningar, som uppträda vid
bland-cementets hydratation och vid det hårdnade
cementbrukets utlösning i vatten, beröras icke i denna
uppsats, men äro föremål för en särskild undersökning.
Sammanfattning.
Undersökningen angående möjligheten att utnyttja
arseniksyrlighet i blandning med portlandcement som
betongmaterial har hittills givit följande resultat:
1) Biandcement med 30 % As203 har en mycket
kort bindetid (c:a 5 minuter), som emellertid kan
godtyckligt förlängas genom blandningens upphettning
i en sluten behållare. Ju högre
upphettningstemperaturen är, dess längre blir bindetiden. För en normal
bindetid (c:a 1 timme till begynnande bindning)
fordras en upphettning till c:a 200°. Biandcement
med 80 % As203 har en längre bindetid (c:a 30
minuter), som kan förlängas på samma sätt.
2) Tryck- och draghållfastheterna hos biandcement
med olika halt av As203 sjunka vid första tillsatsen
av As203 till ett minimivärde vid c:a 10—15 %
As203 för att sedan vid ytterligare tillsats stiga till
ett maximivärde vid 30 % As203, där den är något
lägre än hos rent cement. Yid högre halt As203 än
30 % sjunker hållfastheten hastigt med stigande
mängd. Med normalsand i blandning 1 :3 giver
biandcement med 30 % As203 en hållfasthet, som
ligger över vad normerna fordra för portlandcement
klass B.
3) Genom tillsats av arseniksyrlighet minskas i
mycket hög grad portlandcementets kalklöslighet.
Fig. 25. Angiver detsamma som fig. 23 men för utlösning
1—15.
10 20 30 « 50 tO 70 «O 90 ’/.aß,
Fig. 27. Jämförelse mellan utlösningen av As 2 O 3
och kvadratroten ur tryckhållfastheten hos
biandcement av olika proportioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
