- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
59

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

24 maj 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

59

återkommande inspektioner, var och en inom sitt
distrikt. Enligt den nya ordningen skall
baninspektionen ske genom särskilda baninspektörer. För
utövande av denna inspektionsverksamhet skall
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anlita tjänsteman i
styrelsen eller å indragningsstat överförd
distriktstjänsteman mot ersättning med, förutom
vederbörandes lön i styrelsen, respektive förmåner å
indragningsstat, arvode enligt taxa, som fastställes
av kungl. maj:t, eller ock, om anledning därtill
gives, med av kungl. maj:t efter framställning av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen särskilt bestämt
belopp.

De nyinrättade inspektörs- och
vägingenjörsbefattningarna anslogos lediga den 15 mars av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen enligt kungl. maj:ts
bemyndigande. Ansökningstiden utgick den 14 april.
Väginspektörstjänsterna hava sökts av 17
personer, broinspektörstjänsten har lockat 10 sökande och
vägingenjörsbefattningarna hava sökts av 61
ingenjörer. Vad angår vägingenjörstjänsterna skall
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen före den 1 maj 1930
gemensamt med vederbörande länsstyrelse inkomma
med förslag till tjänsternas besättande. Man torde
kunna förvänta att samtliga befattningar skola av
kungl. maj:t bliva tillsatta i juni månad.

Biträdande vägingenjörer och
vägingenjörsassistenter skola förordnas tillsvidare av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen efter förslag av länsstyrelsen efter
vägingenjörens hörande. Dessa tjänster torde
därför icke komma att tillsättas förrän i sommar.

Den nya organisationen innebär, som bekant, att
ärendenas handläggning i mycket stor utsträckning
kommer att överflyttas till länsstyrelsen.
Organisationen är i detta hänseende byggd på 1927 års
förslag, vilket utarbetades av statsrådet Lübeck,
landshövding v. Sydow och byråchefen Valsinger. Huru
frågan i detalj skall ordnas, kommer att regleras
genom nya författningar i ämnet, vilka torde
utkomma i maj eller juni månad.

Den nya organisationen kommer ej att innebära
förändring av de ordinarie tjänsterna i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Riksdagen har dock
förklarat sig anse, att en fast och ändamålsenlig anordning
av den centrala ledningen av vägväsendet vore så
maktpåliggande, att dess genomförande ej borde
uppskjutas längre än nödigt. Riksdagen har därför
förutsatt, att frågan om väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation, sedan nödig erfarenhet
vunnits rörande den lokala organisationens verkningar,
av kungl. maj:t beredes och förelägges riksdagen.
Riksdagen har vidare uttalat, att utredningen icke
bör begränsas att avse endast den erforderliga
personaluppsättningen i styrelsen, utan torde böra
verkställas ur vidare synpunkter och jämväl omfatta
spörsmålet, huruvida styrelsen överhuvud bör
bibehållas i nuvarande form såsom självständigt centralt
ämbetsverk. Enligt riksdagens mening kunna starka
skäl anföras för att i stället upprätta en
väginspektion och en järnvägsinspektion med en i förhållande
till nuvarande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
avsevärt reducerad personal.

NUTIDA VATTENBYGGNADER. 1

Av överingenjör Axel Ekwall.

Det har i vårt land liksom i de flesta andra
industrialiserade länder gått hastigt framåt med
tillgodogörandet av energitillgången särskilt under de
sista 25 åren, till stor del tack vare, att den
elektriska kraftdistributionen möjliggjort energiens
användning inom alla delar av riket och nya sätt för
användningen uppstått. Sålunda utgjorde det under
fjolåret använda energibeloppet här i landet
omkring 4,8 milliarder kWh, motsvarande ungefärligen
en tredubbling under den gångna 25-årsperioden, dvs.
en ökning med omkring 3,2 mill. kWh. Ifråga om
förbrukningens storlek, räknat pr innevånare intar
Sverige samma ställning som Förenta staterna och
Schweiz, men ligger betydligt under Norge. Detta
land intager en särställning i fråga om hög specifik
förbrukning, beroende på de i förhållande till
landets folkmängd mycket stora energislukande
elektrokemiska industrierna samt därpå, att den elektriska
energien i Norge i stor utsträckning användes
jämväl för värmeändamål i hushållen. Medan sålunda
Norge har en årlig medelförbrukning pr innevånare av
omkring 2 000 kWh, komma Sverige, Schweiz och
Förenta staterna i omkring 800 kWh per person.
Övriga industrialiserade länder liksom givetvis i
ännu högre grad de huvudsakligen jordbruksidkande
hava en väsentligt lägre förbrukning.

Man frågar sig, om denna starka stegring i
energikonsumtionen kommer ätt fortsätta på ungefärligen
samma sätt i framtiden. Givetvis kan icke ökningen
pågå i geometrisk progression men möjligen
aritmetisk, så att de sista 25 årens genomsnittliga ökning,
ungefärligen 130 mill. kWh pr år, kan medföra, att
vår energiförbrukning om 25 år skulle vara uppe i
ungefärligen 8 milliarder kWh. Den totala tillgången
av utbyggnadsvärd vattenkraftsenergi här i landet
torde kunna anses vara så pass stor, att man med
denna utbyggnadstakt skulle kunna hålla på i
ytterligare minst 100 år, för att huvuddelen av våra
energitillgångar skulle vara tagen i anspråk. Möjligheten
att även andra energikällor komma att nyttiggöras
liksom ändrade ekonomiska och politiska
förhållanden kunna emellertid medföra väsentliga rubbningar
i en sådan utvecklingslinje. Vi torde därför hava
anledning att, i den mån ekonomiska förutsättningar
föreligga, fortgå med tillgodogörandet av våra
inhemska energitillgångar, dvs. framför allt
vattenkraften. Av den totala konsumtionen av elektrisk energi,
under föregående år 4,8 milliarder, torde ungefärligen
97 % härstamma från våra vattenfall och endast c:a
3 % från ångkraftverk. Ångkraftverken spela dock
en mycket viktig roll såsom komplement till
vattenkraften samt såsom prisregulator. Hur skillnaden i
kolpris inverkar, får man klarlagt genom en
jämförelse mellan förhållandena i vårt land och i Schweiz.
Trots att detta land har många vattenkrafttillgångar,

___________

1 Inledningsanförande vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Väg- och vattenbyggnadskonst sammanträde
den 21 mars 1930.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930v/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free