Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 jan. 1930
VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST
61
Slutligen kunna förbättrade arbetsmetoder
åstadkomma lägre anläggningskostnader och kortare
byggnadstid. De anordningar jag därvid närmast åsyftar
äro begagnandet av grävmaskiner såväl vid
uttagning av jord som berg samt förbättrade metoder för
tunneldrivning. I förra fallet blir fördelen mycket
avsevärd, om man vid utschaktning av en kanal kan
upplägga massan utmed kanalens sidor och
därigenom kan göra sig oberoende av transportanordningar,
som begränsa maskinens kapacitet och öka kostnaden
såväl på grund härav som genom den kostnad
användandet av transportmateriel medför.
Vid tunneldrivning kan man numera ernå högre
arbetstakt genom ökad borrningshastighet. Denna
kan åstadkommas genom högre kompressorstryck och
övergång till special-borrstål. Hittills allmänt
använda 7 kg tryck kan ofta med fördel höjas till 12 à
15 kg. Borrningshastigheten kan även ökas genom
lämpliga uppställningsanordningar för borrmaski-
nerna. Dessutom kan man vid tunneldrift mer än
hittills varit fallet införa mekaniska
lastningsanordningar. I mindre tunnlar kunna därvid framför
allt enkla och billiga lastningsskrapor komma till
användning. I större tunnlar är det mera ekonomiskt
att använda rundsvängda grävmaskiner.
En gemensam strävan vid alla arbeten såväl för
kanaler som för tunnlar bör vara att utföra det
mycket tunga arbetet med schaktning och lastning
med maskinella anordningar.
De förut använda stora styrkorna av s. k. rallare
vid dylika arbetens utförande kan man sålunda
numera i avsevärd grad ersätta med maskinella
lastningsanordningar, som betjänas av skickliga
maskinskötare. Som bekant äro svenska arbetare lätta att
lära upp till stor skicklighet härvidlag, vilket ju
exempelvis i Amerika medfört, att man för skötsel
av stora-och dyrbara maskiner särskilt eftersträvar
att erhålla skandinaviska arbetare.
IDÉTÄVLINGEN OM VÄSTERBRON I STOCKHOLM.
REDOGÖRELSE FÖR RESULTAT AV INTERNATIONELL PRISTÄVLAN OM FÖRSLAG
TILL GATUBRO ÖVER MÄLAREN MELLAN KUNGSHOLMEN OCH
LÅNGHOLMEN VID RÅLAMBSHOV.
Av major Ernst Nilsson.
Behovet av nya gatutrafikförbindelser mellan
norr och söder.
Som bekant, hava inom Stockholms stads
förvaltning under de senare åren pågått omfattande
utredningar beträffande möjligheten att åstadkomma
bättre och bekvämare gatutrafikförbindelser mellan
de norra och södra stadsdelarna än de trånga
passagerna genom gamla staden och
slussövergångarna vid Karl Johans torg jämte uppfarterna till
Södermalm, till vilka nämnda trafik alltjämt och
uteslutande är hänvisad. Behovet av en lättnad i
trafiktrycket vid slussen har sedan lång tid tillbaka gjort
sig starkt gällande, och trots de utvidgningar och
förbättringar, som gång efter annan ägt rum
därstädes, har trafiken nått sådan omfattning, att en
avlastning genom upptagande av nya
förbindelseleder på ett eller annat sätt har framstått som en
ofrånkomlig nödvändighet.
Sålunda har undersökts möjligheten att anordna
’en ny trafikled i stadens centrum mellan Klara strand
och Söder Mälarstrand i anslutning till gamla staden
samt eventuellt kombinerad med järnvägsbro för
fjärr- och lokaltrafik, den s. k. centralbron, men då
ett sådant förslag på grund av vittgående
underhandlingar och överenskommelser med
statsmakterna samt omfattande markförvärv, som måste föregå
ett beslut i frågan, icke kunnat förutsättas bliva
realiserat inom den närmaste framtiden, har man
i stället inriktat sig på en västlig förbindelse mellan
Kungsholmen och Södermalm över Långholmen.
Bland de olika förslag till broläge, som den s. k.
bro-delegationen i samråd med de av frågan berörda
myndigheterna undersökt, har företräde ansett böra
givas åt det s. k. Rålambshovalternativet.
Såväl med hänsyn till markfrågornas ordnande
som ur trafiksynpunkt har nämligen detta alternativ
ansetts erbjuda beaktansvärda fördelar framför
Smedsuddsläget, då det förra med den av
brodelegationen föreslagna viadukten mellan norra brofästet
och Drottningsholmsvägen bättre tillgodoser
trafikförbindelserna åt norr och öster än det senare.
Allmänna förutsättningar för pristävlingen.
Enligt detta förslag till Västerbro, som enligt
stadsfullmäktiges beslut den 21 juni 1929 lagts till
grund för en allmän internationell idétävlan, vars
resultat nu föreligger, har brons fria höjd över
medelvattenytan fastställts till 24 meter och den
nyttiga bredden till 22 meter. I övrigt hava
stadsfullmäktige icke lämnat några särskilda direktiv för
projekteringen av bron med tillfarter m. m., utan
förutsattes den slutliga utformningen böra ske med
ledning av det blivande tävlingsresultatet.
I fråga om sättet för ärendets fortsatta
behandling gjorde sig delade meningar gällande inom
stadsfullmäktige. Sålunda hävdades bl. a. den
uppfattningen, att brofrågan borde göras till föremål för
en s. k. fri entreprenadtävlan i förening med
avgivande av bindande anbud på grundval av ett genom
stadsförvaltningens försorg utarbetat broförslag.
Stadsfullmäktige beslöto emellertid att godkänna det
förslag, som avsåg en öppen internationell
pristävlan om förslag till bron under vissa angivna
förutsättningar. På grundval av pristävlingens resultat
skulle sedan definitivt broförslag upprättas och
föreläggas stadsfullmäktige för godkännande. Detta
beslut torde hava betingats av önskemålet att få
denna för staden synnerligen betydelsefulla brofråga så
allsidigt belyst som möjligt, och detta mål ansågs
böra vinnas bäst genom en idétävlan, även om denna
komme att medföra något större tidsutdräkt.
Prisnämndens sammansättning.
Enligt stadsfullmäktiges beslut uppdrogs åt
hamnstyrelsen att anordna pristävlingen och utarbeta pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
