Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 jan. 1930
VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST
63
husbyggnadskonst (numera Svenska
arkitektför-eningen) samt sektionschefen vid schweiziska
förbundsbanorna A. Bühler, utsedd av prisnämndens
övriga ledamöter. Som av prisnämnden antagen
sekreterare har funktionerat ingenjören vid
hamn-byggnadsavdelningen, major Ernst Nilsson.
Hamnbyggnadsavdelningen har jämväl i övrigt
biträtt vid det tekniska utredningsarbetet i samband
med tävlingen.
Tävlingsprogram.
Sedan prisnämnden granskat och godkänt det av
hamnbyggnadsavdelningen utarbetade förslaget till
tävlingsprogram samt detta fastställts av
hamnstyrelsen i slutet av juni 1929, utlystes tävlingen
omkring en månad därefter.
Såsom närmare framgår av programhandlingarna,
omfattar tävlingen förslag till gatubro över Mälaren
mellan vissa angivna punkter å Kungsholmen och
Långholmen ävensom utformningen av bebyggelsen å
Kungsholmen enligt det förslag till stadsplan, som
medföljde programmet, dock med rätt för tävlande
att därjämte föreslå annan lösning av stadsplanen
inom visst angivet område.
Det till ledning för pristävlingsförslagens
utarbetande uppgjorda programmet innehåller bl. a.
följande:
Såsom närmare framgår av bottenprofilerna,
varierar såväl vattendjupet som djupet till fast botten i
betydande grad. Sålunda förefinnes på
Kungsholms-sidan en sänka med 9,5 m vattendjup och 20,0 m
största djup till fast botten. Därefter höjer sig
bottnen till ett berggrund med jämförelsevis ringa djup
under vattenytan för att sedan åter sjunka till
betydande djup i sänkan närmast Långholmslandet.
Vattendjupet uppgår här till 15—20 m, och största
djupet till fast botten utgör cirka 37,5 m allt under
medelvattenytan, -{- 4,2 m.
De naturliga bottenavlagringarna ovanpå fasta
grunden — såvitt av utförda borrningar kan
bedömas i regel bestående av berggrund, granit och gnejs
— utgöras överst av ett lager jämförelsevis lös
blålera, i mäktighet varierande mellan 0 och 6,5 m.
Översta lerskiktet är mycket löst med i det närmaste
slamartad konsistens. Närmast under leran följer en
avlagring, vilken ömsevis kan betecknas som
sandeller grusblandad lera, ömsom som lerblandad sand
eller grus. Även rena grus- och sandlager
förekomma. Nämnda avlagrings mäktighet varierar mellan
0 och 8,5 m, och hårdhetsgraden framgår närmare av
borrsektionerna. I denna avlagring förekomma
jämväl här och var större och mindre rullstenar.
Slutligen förekommer närmast ovanpå fasta
undergrunden (i regel berg) ett mestadels jämförelsevis tunt,
men på något ställe till 8,5 m mäktighet uppgående
pinmolager, ett till konsistensen hårt konglomerat av
sand- och grusblandad lera, bemängt med större och
mindre rullstenar.
Vid brons planläggning skall hänsyn tagas till
sjöfartens genomsläppande på sådant sätt, att inom
vissa gränser lämnas fritt utrymme för antingen en 60
m bred dubbelfilig farled eller tvenne enkelfiliga
farleder med 40 meter fri bredd vardera, allt räknat
vinkelrätt mot farledens längdriktning. Det senare
alternativet innebär, att en bropelare må anbringas
mellan de bägge farlederna. En ur sjöfartssynpunkt
lämplig farled är till sin huvudriktning angiven å
programritningarna, men om med hänsyn till
bropelarnas placering och brokonstruktionens
utbildning i övrigt några väsentliga fördelar ur ekonomisk
eller andra synpunkter äro att vinna därigenom, må
dock farleden förläggas på annat sätt och med
annan huvudriktning (korsningsvinkel med broaxeln)
inom ovan angivna gränser, dock med iakttagande
av att minst 100 meter raklinje skall förefinnas i
farleden på ömse sidor om bron samt att
anslutningskurvornas krökningsradier icke få understiga 800 m.
Brobanans läge i längdprofil bestämmes å ena sidan
därigenom, att den för pristävlingens omfattning
angivna begränsningssektionen 0 å Kungsholmen skall
ligga på höjden -f- 26,3 m samt att motsvarande
be-gränsningssektion 540 å Långholmen skall ligga på
höjden + 24,5 m. Av dessa plushöjder, som avse
körbanans höjdläge i brons centrumlinje, är den
sistnämnda att anse såsom orubbligt fixerad, under
det att den förstnämnda, om så befinnes lämpligt,
må ändras något. Å andra sidan får trafikledens
maximilutning på den sträcka, som tävlingen
omfattar, i allmänhet icke överstiga 1:35. Samtidigt skall
brokonstruktionen, som förut nämnt, lämna en fri
seglationshöjd av 24,0 m över medelvattenytan i den
utsträckning, som den föreskrivna seglationsprofilen
angiver.
Brobanan skall hava en sammanlagd nyttig bredd
av 22 m, varav 17,5 m skola komma på körbanan och
2,25 m på vardera gångbanan. Därest den bärande
huvudkonstruktionen skulle helt eller delvis komma
att ligga över brobanan, skall mellan nämnda
konstruktion och kantstenen på vardera sidan finnas en
refuge med 0,6 m fri bredd.
Körbanan skall hava 22 cm överhöjning i mitten
och utformas efter en cirkelbåge. Kantstenshöjden
bestämmes till 18 cm, och gångbanorna givas en
lutning inåt körbanan av 1:50. För beläggning av
körbanan användes 5 cm tjocka asfaltplattor i
cementbruk, och gångbanorna beläggas med 3 cm gjutasfalt.
Under farbanedäcket skall slutligen beredas plats
för en del ledningar.
Såsom byggnadsmaterial för bron med
anslutningar må användas järn, betong och sten, var för sig
eller i kombination med varandra på sätt och i den
utsträckning, som ur konstruktiv, ekonomisk och
arkitektonisk synpunkt kan befinnas lämpligt och
mest ändamålsenligt.
Trävirke får däremot icke ingå såsom permanent
byggnadsmaterial i bron, utan endast i
hjälpkonstruk-tioncr och provisoriska anordningar.
Murverk eller delar därav, som äro utsatta för
yttre åverkan genom isgång, sönderfrysning eller
på-törningar av fartyg och dylikt, skola skyddas genom
beklädnad med granit
Ifråga om material för järnöverbyggnad må jämväl
tagas under övervägande lämpligheten att använda
högkolat götjärn eller ett med koppar och krom
legerat och därför i högre grad korrosionsbeständigt
stålmaterial, kallat kopparlegerat stål, om därigenom
några väsentliga fördelar ur teknisk-ekonomisk
synpunkt kunna ernås.
Ifall en hängbrokonstruktion av ett eller annat
slag föreslås, överlämnas åt förslagsställaren att
välja för ändamålet lämpligt byggnadsmaterial.
Till grund för brobyggnadens statiska beräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
