- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAFT. 6

TEKNISK TIDSKRIFT

JUNI 1930

VÅG- OCH WrENDYGGNADSRONST

redaktör: walofihnI

INNEHÅLL: Vattenbyggnadstekniska modellförsök i "förställda" modeller och deras tillförlitlighet, av civilingenjör
Hans Hartzell. — Förslag till stämbord vid Öjesjön, av ingenjör Frithiof Hallhagen. — Idétävlingen om
Väster-bron i Stockholm, av major Ernst Nilsson. — Nordisk vattenkraft. — Notiser.

VATTENBYGGNADSTEKNISKA MODELLFÖRSÖK I
"FÖRSTÄLLDA" MODELLER OCH DERAS
TILLFÖRLITLIGHET.

Av civilingenjör Hans Hartzell.

Intresset för vattenbyggnadstekniska modellförsök

har under de senaste åren stegrats i ganska
väsentlig grad beroende på, att man i allt vidare kretsar
kommit till insikt om de praktiska och icke minst
ekonomiska fördelarna av att i liten skala kunna studera,
huru dc verkliga förhållandena komma att gestalta
sig. I många fall äro modellförsök den enda utvägen
för ett rätt bedömande av de förändringar, som
kunna inträffa i vattenströmningar och fallförluster
efter utförandet av vissa byggnadsarbeten i eller
invid rinnade vattendrag. Säkert är också, att
många misstag, som förorsakat besvärligheter och
ökade kostnader i driften vid redan utförda
anläggningar, skulle kunnat undvikas, om modellförsök
utförts.

De problem, som det vanligen är fråga om att lösa,
gälla dels strömriktningar och vattenströmningar i
allmänhet, dels fallförlustbestämningar. Man vill t. ex.
undersöka det lämpligaste läget för och
utformningen av intaget till en kraftkanal, den lämpligaste
placeringen av ett isutskov, vattenströmningarna
med hänsyn till lämpligaste åtgärder för flottning
etc. I ett annat fall är det fråga om upprensning av
ett vattendrag för minskning av fallförlusterna och
utrönande av lämpligaste åtgärder härför, i vilket
fall även erfordras mätning av fallförluster i
modellen. Under alla förhållanden, och i synnerhet då
fallförlustbestämningar förekomma, gäller det att ha cn
så noggrann kännedom som möjligt om relationen
mellan vattenmängden i verkligheten och den, som
bör användas i modellen, för att man i den senare
skall erhålla en riktig bild av de verkliga
förhållandena. Enär denna relation mellan storheterna i
verkligheten och i modellen, som sålunda är av
grundläggande betydelse för försöksresultaten, blir
beroende av flera faktorer såsom t. ex. huruvida
modellen utföres likformigt förminskad eller "förställd",
modellytornas "råhetsgrad" m. m. skall i det följande
dessa förhållanden närmare beröras.

Likformigt förminskade modeller.

Under förutsättning att fullständig likformighet
råder mellan original och modell, erhållas vid en
förminskning i skalan a följande storheter i modellen:

längd, bredd, djup..... L
area....................... .... a2 ■ A
fallförlust .............. h
vattenhastighet ........ .... a1’2 • v
vattenmängd ........... .... a2-5 ■ Q

om L, A, h, v och q äro respektive storheter i
verkligheten.

Huru dessa relationer erhållas skall icke här
behandlas, utan kan därvid hänvisas till en artikel av
civilingenjör Erik Lindquist i Tekn. tidskrift avd.
V. o. V. 1925 häfte 7, 8 och 10, som mycket ingående
behandlar hithörande problem. Att märka är
emellertid, att relationerna icke utan vidare kunna
till-lämpas generellt. Då det nämligen i de flesta fall
är fråga om vattenströmningar och fallförluster, som
åtminstone till en del äro beroende av friktion
mellan det rinnande vattnet och tvärsektionsytorna.
förutsätta nämligen de ovan angivna relationerna, att
modellens ytor behandlas så, att "råhetsgraden" hos
desamma just är sådan, att fallförlusten ah
motsvarar vattenmängden a2>5 • q. En strävan vid all
modellförsök måste därför bli att just få den rätta
strävheten på modellytorna, vilket även inom vissa
gränser ganska bra låter sig göra genom att rätt
anpassa modellens byggnadsmaterial efter
modell-skalan och genom lämplig behandling av materialets
ytor. Generellt gäller nämligen, att ju mindre
modellskalan är, desto glattare måste ytorna vara.

Om det emellertid icke är möjligt att giva ytorna
en riktigt avpassad råhetsgrad, motsvaras tydligen
fallförlusten ah av ett annat värde på
vattenmängds-skalan än a2’5 • q, varför, om modellens ytor äro för
sträva, vattenmängden i motsvarande grad måste
minskas och tvärtom. Om alltså den mot fullständig
likformighet svarande råhetskoefficienten i modellen
är nm, men man i det praktiska utförandet erhåller
«1m, bör alltså vattenmängdsskalan med hänsyn till
rena friktionsförluster förändras till ’

enär, vid en given fallförlust, vattenmängden kan
sägas vara omvänt proportionell mot råhetskoeffi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free