- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
79

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST

79

Stämbordet, som närmast erinrar om den s. k.
bear-trap-dammen, från vilken det skiljer sig genom sin
form och sättet på vilket det höjes och sänkes,
återges av figuren 1. Dess syftemål är tvåfaldigt, dels att
vid växlande vattenstånd tappa sjön efter
kraftverkens behov och avbörda högvattnet, dels att
framsläppa flottningsgodset. Vanligen fullgöres ju den
sistnämnda uppgiften av ett från utskovet skilt,
höj-och sänkbart flottningsskibord. I detta fall har man
med fördel kunnat förena bägge; bland de
omständigheter, som medverka därtill, må nämnas att en
fullkomlig avstängning aldrig eftersträvas och att
tappningen pågår hela vintern utan avbrott.

Stämbordet, som är 8 meter brett, består av tre
däck, ledande sinsemellan och med två trösklar
genom kraftiga gångjärn. I upprest läge bilda de tre
däcken ett trapezium med mellandäcket lutande 1 :3
och krönet på 4,85 meters höjd över utskovets botten.
Formen avser att även vid liten tappning lätta
flott-ningstimrets’ gång över stämbordet. I nedfällt läge
lämnar det utskovsöppningen helt fri. Springor i
uppströmsdäcket och kanaler i dammpelarna sätta
bordets inre i ständig förbindelse med vattnet
uppströms. Kanalerna äro en säkerhetsåtgärd, som
vidtagits för den händelse de jämförelsevis smala
springorna skulle sätta igen sig. Syftemålet med denna
hydrauliska balansering är att minska arbetet att
lyfta stämbordet; dessutom torde vattenfyllningen
hindra att bordets inre vintertid fylles av is, som eljest
skulle bildas av läckvattnet, när öppningen stänges.

Stämbordet höjes och sänkes med ett handspel, som
med kuggstänger fattar uppströmsbordet i krönet vid
hörnen. Sammanlagda dragkraften i kuggstängerna
beräknas uppgå till 47 ton i stängt läge och snabbt

sjunka med bordet. Tre utväxlingar jämsides i
spelet medge att spelhastigheten rättas efter lyftkraften,
så att en man ensam kan manövrera bordet och att,
då lyftkraften är mindre eller då två man draga,
bordet kan röras så snabbt som möjligt. Dessutom
vidtagas åtgärder att i framtiden kunna tillkoppla en
liten fotogenmotor.

Däcken utföras av grovt timmer med kraftiga
plåt-och profiljärnsförstyvningar vid gångjärnen, särskilt
i hörnen, där kuggstängerna fästas. Gångjärnen äro
av stålgjutgods med bussningar av fosforbrons.
Mellandäcket, som är utsatt för förslitning av
flottningsgodset, förses med skoningar av plattjärn. Vid större
bredd måste däcken utföras av plåt eller järnskelett
inläggas däri. Därmed skulle det vara möjligt att
draga luckan med endast en kuggstång.

Tätning mot dammpelarna anordnas endast i
ned-strömsdäcket med i kanterna inlagda järnrör. Genom
spelrummen mellan dammpelarna och mellandäcket
från luckans vattenfyllda rum går på grund av det
ringa trycket jämförelsevis litet vatten; denna
läckning är i föreliggande fall utan betydelse.

För inspektion av luckans inre och avlägsnande
av sandanhopningar däri upptages ett manhål i
uppströmsdäcket. Luckan torrlägges då inom
hjälk-sättar.

Vid jämförelse med en bear-trap-damm torde man
erkänna, att det ovan beskrivna stämbordet erbjuder
fördelarna av ett enklare och för sjunktimret
okänsligare byggnadssätt, en för flottgodsets avbördning
gynnsammare profil samt en fast och säker
inställning av bordet i alla lägen. Dess enda olägenhet
torde vara, att det icke kan resas utan hjälp av en
yttre kraft.

IDÉTÄVLINGEN OM VÄSTERBRON I STOCKHOLM.

Av major Ernst Nilsson.

(Forts. fr. sid. 72.)

Nr 28. "Fri sikt". (Andra inköp.)

Balkbro av järn i sju spann à 48 ■—72 — 96 — 114
— 96 — 72 — 48 m med huvudreglarna i
räckverkshöjd över gångbanorna, alternativt helt under
brobanan. Den senare är överhöjd efter en parabel med
en maximilutning av 1 :25 vid ändarna i förra alt.
och 1 :22 i det senare. Farbanans högsta punkt
ligger på -j- 32,50 resp. 33,50 m över slusströskeln.

Järnöverbyggnaden utgöres av tvenne nitade
plåtbalkar med kistsektion som huvudbärare på 20
meters avstånd från mitt till mitt i det ena alternativet
och av fem plåtbalkar med enkla liv och 3,6 meters
regelavstånd i det senare alternativet. Balkarna,
som hava likformigt tilltagande höjd från ändarna
mot mitten, varierande mellan 3,4 och 5,0 m resp.
2,7 och 4,1 m, äro kontinuerliga över fem stöd; i
änd-spannen däremot äro desamma fritt upplagda.

Momenten över mittstöden minskas på bekostnad
av fältmomenten på sådant sätt, att huvudreglarna
inmonteras som enkla, fritt upplagda balkar för egen
vikt och därefter slutas till kontinuitet, varigenom en
utjämning av maximimomenten ernås. Största
ned-böjningen har beräknats till 1/1000 av spännvidden.

De båda ändspannen å Kungsholmen och
motsvarande spann på Långholmssidan förutsättas
uppmonterade helt eller delvis på fasta träställningar. Övriga
spann monteras successivt på närmast föregående
färdiga spann med utkragad framända och bakändan
vilande på en löpvagn. Understött av ett
pråmkop-pel i främre ändan förhalas det färdignitade spannet
och sänkes ned på pelarna med tillhjälp av
hydrauliska domkrafter. Samma tillvägagångsätt
förutsättes komma till användning i bägge alternativen.

Såsom konstruktionsmaterial förutsättes stål St. 52
med 36 kg/mm2 sträckgräns, 52—62 kg/mm2
brotthållfasthet samt 20 % töjning komma till användning
för huvud- och tvärreglar samt götjärn St. 37
för övriga konstruktionsdelar. I det högvärdiga
järnmaterialet tillåtes 1800 kg/cm2 vid normal
belastning och 2 220 kg/cm2 vid exceptionellt
belastningsfall. Sammanlagda järnvikten har beräknats
till 5 790 ton i alternativet med tvenne
huvudreglar och till 6 660 ton i alternativet med fem
huvudreglar.

Brobanedäcket utgöres av en armerad betongplatta,
som isoleras på vanligt sätt med skyddslager av
betong. Körbanan belägges med asfaltplattor i
cementbruk och gångbanorna med gjutasfalt på 10 cm järn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free