- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

TEKNISK TIDSKRIFT

26 juli 1030

2:o) Trafikledens medellutning får på den sträcka
tävlingen omfattar i allmänhet icke överstiga 1:35.

3:o) Största nedböjningen av trafiklast får högst
vara 1/1 000 av spännvidden.

Att med en maximilutning av 1: 35 helt fylla de båda
andra villkoren är omöjligt om de bärande
konstruktionerna läggas under brobanan. Detta senare hava
emellertid förslagsställarna ansett vara nödvändigt
av estetiska skäl och denna vår åsikt har även biträtts
av prisnämnden. Lutningen från farledsmitten till
Långholmen har därför tagits större. I våra ritningar
hava vi räknat med en fri bredd av 50 resp. 60 m
parallellt med broriktningen, vilket ger en lutning
av 1:28 enligt järnförslaget samt 1:27 enligt
betong-alternativet. Räknar man i stället bredden 50 m
vinkelrätt mot farledens medellinje svarar detta mot
c:a 56 m utefter broriktningen beroende på att denna
ej är vinkelrätt mot farleden. Bågen behöver i detta
fall lyftas c:a 0,50 m och därvid kommer man till en
lutning av 1: 25,5 enligt järnförslaget och 1:25 enligt
betongförslaget. Reellt sett anser jag denna lyftning
överflödig, då själva bågformen ger ett ökat
höjd-utrymme invid hjässan så stort (1,5 m på 10 m bredd)
att det mer än väl kompenserar den lilla inskärningen
på högst 0,5 m, som skulle uppstå utanför 50 m
måttet.

När man skall konstruera och dimensionera bågar
av den storlek det här gäller, hàr man enligt vad den
hittills tillgängliga litteraturen visar, att välja på fyra
olika typer. (Fig. 1, a—d) a) treledsbåge, b)
tvåleds-båge, c) enledsbåge och d) oledad eller inspänd båge.

Utförda utredningar visa, att av dessa fyra typer
den inspända bågen ställer sig mest ekonomisk.

Författaren har utfört en mångfald beräkningar för
att bestämma influenslinjer för dylika bågar och
därvid i allmänhet utgått från en bågform, som uttryckes
såsom en parabel med annan exponent än 2. Bågen
avviker nämligen från andragradsparabeln, därför att
egna vikten, särskilt hos betongbågar, icke ens
tillnärmelsevis är jämnt fördelad utan tilltar mot
anfangen.

Numera finnas emellertid tabellverk för
bestämmande av influenslinjer hos dylika bågar. Dessa
hava som utgångspunkt en annan form, vilken
uttryckes med hyperbel-funktioner.

Mina beräkningar giva dock något exaktare
anslutning till den form egna vikten betingar, särskilt vid
betongbågar. Man bör emellertid observera, att vid
tabellverkens uppgörande ingen hänsyn tagits till

Betydligt sämre ur ekonomisk synpunkt ställa sig
tvåleds- och treledsbågarna. Med samma spännvidd
(l) och pilhöj d (/) bliva momenten i dessa bågar
1,6 à 1,7 gånger så stora som hos den inspända
bågen. Yid så platta bågar som det här är fråga om
bliva momenten hos tvåleds- och treledsbågen nära
lika. Detta beträffande momenten av trafiklast.

Momenten, som uppkomma av
temperaturförändringar hos statiskt obestämda bågar med litet
förhållande /: l, bliva för alla tre fallen stora, de kunna
bliva både 20 och 30 % av de övriga momenten, ja
t. o. m. än större om bågsektionen höjd är stor.
Sammanställer man alla faktorer blir i detta fall
två-ledsbågen sämst, därnäst treledsbågen samt
enleds-och inspänd båge ungefär jämvärdiga. Tar man
hänsyn till att fria utrymmet fordrar liten
konstruktionshöj d i hjässan av bågen blir enledsbågen bättre
än inspänd båge.

I de tre pristagarnas förslag hava alla dessa
båg-former kommit till användning. l:ste pristagaren
har treledsbåge, 3:dje pristagaren tvåledsbåge samt
2:dre pristagaren en enledsbåge för stora spannet
över farleden, där konstruktionshöjden varit
begränsad av fria utrymmet, men inspänd båge i mindre
spannet, där ingen sådan begränsning funnits. Det
är alldeles påtagligt, att andra pristagarens förslag
tekniskt sett är betydligt överlägset såväl l:ste som
3:dje pristagarens förslag. På grund av de mycket
gynnsammare momenten hos bågtypen har även
2:dra pristagaren lyckats lösa
konstruktionsproble-met med endast tvenne parallella bågar per spann
där l:sta och 3:dje pristagarna tvingats att tillgripa
fyra bågar av ungefär samma sektionshöj d och area.

Mina förberedande utredningar, som visat att i
detta fall enledsbågen är den bästa av de vanliga
bågtyperna, hava. fullständigt bekräftats genom
denna tävling, liksom även det förhållandet att
temperaturspänningarna bliva betydande särskilt om
bågen göres så styv, att villkoret om
maximinedböj-ning av högst 1/1 000 av spännvidden uppfylles.

Här bör observeras, att intet av de tre pristagarnas
förslag fyller detta villkor ang. maximinedböjning
utan att sektionshöjden måste ökas, nämligen i l:sta
pristagarens förslag med 1 m och i 2:dra och 3:djc
pristagarnas med 1,5 m enligt nämndens
omräkningar. Då alla tre förslagen hava en sektionshöjd,
som endast obetydligt överstiger 3 m, betyder en
dylik höjdökning, att bågarna varken konstruktivt
eller estetiskt äro desamma som tävlingsritningarna

b.

Fig. i.

normalkrafternas arbete vid användandet av
arbets-ekvationerna. för influenslinjernas beräkning. Vid så
platta bågar som det här gäller (f:l = t: 10 och
därunder) kan denna approximation medföra ett fel i
momenten av över 10 %. Ifråga om ekonomi kommer
enledsbågen mycket nära den inspända bågen.
Skillnaden kan vara mindre än 5 %. Även för denna
finnes numera tabellverk baserade på samma
grunder och med samma approximation som för den
inspända bågen.

visa. De förut smäckra, eleganta bågarna bliva efter
så stor ökning i stället grova och klumpiga.
Dessutom uppstå vissa svårigheter att anskaffa plåt av
erforderliga dimensioner om höjden blir större än c:a
4 m. Det är mot denna bakgrund, som man skall
so mitt konstruktionsförslag.

Jag har genom ett nytt uppslag lyckats uppnå
fördelen av lika små moment som hos enledsbågen
och samtidigt helt borttagit alla
temperaturspänningar. Principen för mitt förslag visas i fig. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free