- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
88

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

TEKNISK TIDSKRIFT

27 sept. 1930

pilhöjd proportionella mot spännvidden. Emellertid
tilltar djupet såväl vid Långholmen som vid det
mycket omtalade berggrundet mycket hastigt, så
att grundläggningskostnaderna hastigt öka vid
minskad spännvidd. Även undertecknad hade därför
på mina första utredningsförslag en spännvidd av ca
200 m och det var sedan jag även för utförandet av
grundläggningen fått här nedan beskrivna nya
uppslag, som jag gick ned till 186 m. Vid denna
spännvidd kom jag till att ökad grundläggningskostnad
och minskad kostnad för bågen skulle balansera
varandra. Jämför man nu med l:sta pristagarens
spännvidd 217 m så har jag vunnit (186)2: (217)2 = 0,7.
Dessutom vanns i moment genom det nya uppslaget
angående bågkonstruktion 0,64 dvs. totalt i moment
0,45. Den skillnad på ca 1 mill. kr., som finnes i
kostnaden för stora bågspannet är således i full
överensstämmelse med de bågarna åverkande
normalkrafterna och momenten och borde hava kunnat
utläsas ur tävlingsförslagen.

Enligt min och arkitekt Cyrillus Johanssons
bestämda mening tala även estetiska skäl för att hålla
spännvidden nere så mycket som möjligt och vi hava
även gjort stora ansträngningar för att åstadkomma
detta. Det är vår övertygelse, att för det stora
spannet av estetiska skäl en bågbro med ca 180 m
spännvidd och 3 m sektionshöj d är betydligt att
föredraga framför en bågbro med över 200 m spännvidd
och mer än 4 m sektionshöjd. Det gladde oss därför
mycket att vid sammanträdet få höra professor
Lallerstedt företräda samma åsikt då han bland
annat framhöll, att dessa bågbroförslag hade "en
alldeles våldsam skala mot vad vi äro vånå vid att
se här i Stockholm". En liknande syn på frågan
hava vi just haft och därför sökt hålla ned
spännvidderna så mycket som möjligt. För att ytterligare
understryka dessa synpunkter vilja vi här visa en
bild av Skurubron (fig. 4), ritad i samma skala som
Västerbron (fig. 3). Redan Skurubron anses med rätta
göra ett mycket mäktigt intryck i terrängen och vad
kommer då icke Västerbron att göra. En
jämförelse mellan dessa broar ger dessutom vid handen att
det icke är till fördel ur estetisk synpunkt, att hava
allt för platta bågar utan att ett ökat värde å
förhållandet mellan pilhöjd och spännvidd (/ : l) är att
föredraga. För min egen del skulle jag vilja tillägga
att. om man vid denna bågbro kan hålla en så liten
sektionshöjd som ca 3 m. den kommer att i terrängen
verka mindre våldsam än en balkbro, som måste
hava dubbla sektionshöjden.

Stora bågspannets konstruktion enligt vårt
förslag-visas å fig. 9. Den består av tvenne parallella
plåt-bågar, vars sektioner formas som öppna kistbalkar
med två livplåtar på 1 m avstånd från varandra,
2,9 m höga för att kunna utföras ur 3.0 m plåt.
Skarvar i livplåtarna göras mitt för varje pelare dvs. på
12 m horisontellt avstånd från varandra. I
konsolerna äro dock skarvarna tätare placerade.

Detaljer till plåtbågen samt dess leder och
uppläggning vid anfangen enligt vårt förslag framgår
tydligt av ritningarna (fig. 13), varför närmare beskrivning
lüir utelämnas. Beträffande uppläggningen vid
anfangen bör observeras, att trycklinjen alltid ligger
inom bågen, så att inga dragspänningar med den
gjorda anordningen behöva räknas i anfangen.
För-styvningar av livplåtarna äro utförda mitt för varje
pelare i form av tvenne tvärgående plåtar på 1 m
avstånd. Dessa ingå dessutom i förbanden mellan de
båda bågarna.

En ny kontroll av nedböjningen har visat att med
å ritningarna angivna dimensioner, denna är 1/1100
av spännvidden.

Särskild vikt har vid vårt förslag lagts vid att
erhålla en god och lämplig förstyvning mellan
bågarna. vilken icke får bryta mot plåtbågarnas
massiva så att säga helgjutna karaktär. Den
traditionella förstyvningen mellan järnkonstruktioner
utgöres av transversaler och diagonaler. Emellertid är
det enligt min mening inkonsekvent, att, då de
stora böjningsmomenten av trafiklast upptagas av
massiva plåtbalkar, använda
gallerverkskonstruktioner med diagonaler för att upptaga de mindre
vind-momenten. Annat är förhållandet om
konstruktionen är gallerverk. Vid alla bågkonstruktioner
i betong har man även frångått diagonaler mellan
bågarna och endast använt tvärbalkar som
förstyv-ningar.

I vårt förslag ha synliga förstyvningar endast av
denna art kommit till användning. De enda
diagonaler, som finnas, ligga dolda i brobanan, vilken med
sin stora bredd (22 m) är den styvaste
konstruktionen för krafter i sidoled.

I denna fråga har jag liaft ett bestämt stöd av
arkitekt Cyr. Johansson, som dessutom påyrkat att
inga diagonalförbindningar eller tvärförbindningar
skulle få förefinnas mellan pelarna. När
konstruktionen i verkligheten är utformad på detta sätt, blir
man minst sagt förvånad över prisnämndens yttrande
"men intrycket stores något av det allt för täta
linjespelet av vertikaler och transversaler".

Fig. 6. Motto: "Briigg". (Första pris.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free