- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

TEKNISK TIDSKRIFT

26 juli 1930

På grund av konstruktionens utförande överföres
vindtrycket på brobana med fordon samt på
bågarnas mellersta hälft genom den styva brobanan till
dennas upplag å de extra styva bockarna vid bågens
anfang. Vid överförandet av vindtrycket på bågarna
till brobanemitten och båganfangen verka bågarna
tillsammans med sina tvärförbindningar (tvärbalkar)
som en rambalk (Vierendeel-balk). De tvärbalkar,
som ligga närmast bromitten och närmast anfangen
erhålla härvid stora moment i sidoled vid sina
infästningar i själva bågarna.

Tvärbalkarna äro därför utformade som fig. 13
visar såsom plåtbalkar med dubbla livplåtar, vilka
invid plåtbågarna skiljas från varandra till 1 m
avstånd och där direkt sammanbindas med de förut
nämnda förstyvningarna mellan plåtbågarnas
liv-plåtar. Tvärbalkarnas flänsplåtar utbredas även i
sidoled invid bågarna. Genom denna form kunna
tvärbalkarna upptaga mycket stora moment i sidoled.

En mindre del av det vindtryck, som kommer på
plåtbågarna, föres upp till brobanan genom de
portaler, som uppbära brobanan. Detta kan icke
undvikas, då brobanan är styvare och således får mindre
utböjning i sidoleden än plåtbågarna med sina
tvär-förbindningar. Dessa krafter å portalerna äro icke
medräknade vid beräkning av bågarnas styvhet men
väl vid beräkning av portalernas dimensioner.
Vind-tryck sförstyvningen mellan bågarna tjänstgör helt
naturligt även som förstyvning för dessa ur
knäck-ningssynpunkt i sidled.

Prisnämnden anmärker i sitt utlåtande: "Bågarna,
som sinsemellan sakna horisontalförband, förutsättas
avstyvade i sidled av farbanedäcket medelst
portaler, som uppbära däcket, men dessa äro för veka för
detta ändamål. Bågarna äro sålunda icke
knäck-säkra i sidoled."

Denna anmärkning är så fullständigt felaktig, att
clen icke borde hava förekommit vid en bedömning
av en tävlan med denna höga rang. Den
karakteriserar den tekniska bedömningen på ett sätt, som
icke är rekommenderande för densamma.

Som ovan påvisats finnas goda horisontalförband
ehuru icke i slentrianmässig utformning. De grova

i

plåtbågarna hava aldrig tänkts uppstyvade av de
mycket smäckra portalerna på desamma.

Bågarna äro så knäckstyva i sidoled att de t. o. m.
stå på gränsen att vara tillräckliga utan alla
tvärförbindningar, vilket även en enkel
överslagsberäkning kan visa. Av ritningarna framgår nämligen, att
mellersta delen av bågspannet är fast förbunden med
brobanan, så att endast ca 70 m av båglängden är
fri. Då bågen sålunda är fullt inspänd i den ena
ändan och nästan inspänd i den andra vid upplaget,
kan man räkna med Eulers 3:dje eller t. o. m. 4:de

knäckningsfall. I förra fallet skall
knäckningsläng-den reduceras med \J2 i senare med 2 dvs. till 50
à 35 m. Tröghetsradien i sidled är nära 0,5 m, vilket
inses utan alla beräkningar, emedan avståndet mellan
livplåtarna är 1 m och flänsplåtarna äro 1,8 m breda.
Man har således Iji mellan 70 och 100.
Beräkningarna visa att största tryckkraften ger en spänning av
750 kg/cm2. Enligt den programmet åtföljande
knäck-ningstabellen tillåtes vid l/i =z 70, o = 750 kg/cm2
samt vid l/i = 100, a — 520 kg/cm2. Denna
överslagsberäkning ligger så nära tillhands att en van och
kunnig konstruktör borde hava utfört den innan
anmärkning framställts.

De exakta beräkningar, som undertecknad enligt
de teorier jag offentliggjort i Teknisk tidskrift, V. o.
v. 1916 (tekn. bibi. XII) visa, att den ideella
knäcklängden, då tvärförbanden medräknas, är ca 2,5
gånger facklängden dvs. ungefär 30 m. Förhållandet
lli är således ungefär 60, vilket visar, att
knäckstyv-lieten finnes långt utöver vad som erfordras.

Brobanans konstruktion visas å fig. 14. Den är
utbildad med långsreglar av I-balkar vilande på
tvärbalkar, som hoparbetats med pelarna till en
portalkonstruktion. Långsreglarnas uppläggningssätt
framgår av ritningen. De reglar, som ligga mitt över
bågarna äro extra förstärkta för att bilda ramar i
den förut omnämnda gallerbalken, som utgör den
egentliga sidoförstyvningen för hela
brokonstruktionen. Vid bromitten samarbeta dessa långsreglar med
själva bågarna, så att balkens ramspänningar här
återfinnas som ökat tryck i den ena bågen och
minskat tryck i den andra. Till dessa förstärkta långs-

Fig. 8. Perspektivbild ar bron från punkt 2.

Fig. 9. Stora järnspannet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free