- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
95

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST

95

emellertid ser litet på den modell, som finnes där borta
(demonstration), märker man särskilt den där
viadukten mellan bågarna, och jag tror att det var särskilt den
som föresvävade prisnämnden, då den yttrade sig på det
sättet rörande det störande intrycket av pelarna.

Vad sedan beträffar den där speciella beräkningen av
vindförbandet och knäckstyvheten hos pelarna, får jag
säga att jag är ledsen över att jag icke nu, direkt kan
på stående fot och utan förberedelser gå in på en sådan
detalj. Alla broförslag som stodo kvar till inemot slutet
av prisbedömningen blevo emellertid underkastade
noggrann detaljgranskning med hänsyn till dimensioner och
kostnader genom hamnstyrelsens brobyggnadskontor
under medverkan av en del av prisnämnden, och därvid
framgick, att vissa svagheter förefunnos hos förslaget
i fråga. Jag kan tyvärr icke erinra mig, vari dessa
bestodo, jag vet blott att brister förefunnos. I detta fall
måste således uppgift stå emot uppgift, men jag är
övertygad om, att herr Ljungbergs förslag granskats under
alldeles samma förutsättningar som andras. På
ifrågavarande område kunna delade meningar råda och här
står tydligen uppfattning mot uppfattning även bland
sakkunskapen. Prisnämnden var tydligen ej av samma
mening som herr Ljungberg synes vara.

Med hänsyn till de deformationer, som det talats om,
vill jag nämna, att den deformation som det närmast var
fråga om gällde icke mittpunkten utan fjärdedelspunkten,
så att någon vidare ökning utöver de mått, som tidigare
givits, äro icke nödiga.

Vad sedan beträffar "uppfinningen" rörande
ledplaceringen hos bågarna, som skulle gjort herr Ljungbergs
förslag så särdeles förtjänstfullt, får jag säga, att den var
bekant för mer än tjugo år sedan och är således ingen
nyhet. Jag är alldeles övertygad om att något patent kan
man absolut icke få på densamma.

Herr Ljungberg framhåller visserligen just nu, att det
tidigare varit känt att utdraga leden till en tvåledsbåge
men icke till en treledsbåge. Jag vill gentemot detta, om
så skulle vara fallet, framhålla att det icke i stort sett
utgör någon skillnad. Jag har för övrigt själv använt
denna konstruktion med treledsbågar för några år sedan,
och jag är således säker på tillämpningen även vid
den treledade bågen. Jag tror emellertid, att det här
båtar ganska föga att gå in på dessa detaljer.

Jag vill endast i korthet nämna ett par ord om vad
man egentligen genom denna pristävlan kan anses ha fått
fram av värde på det tekniska området. Det skulle då
vara dels ett påvisande av den omständigheten, att man
vid flacka bågbroar med mycket stora spännvidder blir
nödsakad medtaga även deformationerna för att beräkna
spänningarna, att man således först får beräkna
deformationerna i bågen och därefter undersöka vad dessa kunna
medföra för ökade påkänningar. Detta har man tidigare
icke varit på det klara med, kanske på den grund, att så
stora flacka bågbroar icke tidigare förekommit.

Vidare har under tävlingen kommit fram
förtjänstfulla förslag med stora balkbroar. Det var icke många
år sedan man tvekade inför att gå upp till 30 à 40 meter
beträffande plåtbalksbroar. Nu föreligga förslag med
över 100 meters spännvidd för en plåtbalksbro.
Ytterligare ha genom pristävlingen kommit fram en del
förslag rörande användandet av högvärdigt material såväl
rörande järn som betong. En del konstruktioner ha
kanske gått till alltför stora överdrifter därvidlag, men i
stort sett påvisar denna tävling, att man i framtiden väl
torde i ganska hög grad komma in på användning av
högvärdiga materialier. Tävlingsförslagen påvisa många
goda uppslag i det hänseendet.

Jag skall icke upptaga tiden med smärre detaljer
beträffande vad som genom tävlingen kommit fram, jag har
endast velat framhålla dessa mera allmänna synpunkter.

Kapten H. N. Pallin: Envar är säkerligen beredd att
ge prisnämnden rätt därutinnan, att det är svårt att be-

döma ett så omfattande material som detta, och jag tror
för min del även, att, om nämnden varit sammansatt på
ett annat sätt, hade den kunnat komma till ett helt annat
resultat. Det har därför varit särskilt intressant att
höra professor Ljungbergs anförande, som visar, kanske
icke så mycket att fel här ha begåtts, som fastmera just,
att det föreligger synnerliga svårigheter att bedöma en
sådan omfattande pristävlan. Det är uppenbart att man
icke kan gå så fullständigt igenom allt material, att man
kan svara för samtliga detaljer. Emellertid blev jag icke
glad, när jag fann, att de prisbelönade förslagen
innehöllo brospann med olika spännvidder, vilka därtill i det
närmaste voro lika stora. Det är framförallt detta, som
stöter skönhetssinnet. Om en mera utpräglad skillnad
mellan spannen funnes, som vore motiverad av
naturförhållandena och dessa framträdde i verkligheten, skulle
det vara mera tillfredsställande. Nu är det i stället så,
att profilerna äro mycket olikartade både över vattnet
samt längs bottnen och längs den fasta djupgrunden.
Om man vid det grund ute i vattnet, där bottnens
beskaffenhet tydligt anvisat plats för ett stöd, anlade en ö, bleve
de olika stora bågarna mera motiverade. För min del
tror jag, att det vore bäst att här gå med ett stort spann
över farleden samt med två eller flera mindre spann över
det grunda vattnet närmare Kungsholmen; bron komme
då att tala ett ärligare språk. Under alla förhållanden
torde skäl finnas att markera detta grund i fjärden.
Hade detta gjorts, skulle professor Ljungbergs förslag
säkerligen kommit bättre till sin rätt.

Professor W. Fellenius: Är det nödvändigt att hålla
på siffran 1 : 1000 med avseende på nedböjningen?
Ligger icke en del slentrian i den siffran. Kan man icke,
då det gäller så stora spännvidder, som det här är fråga
om, tillåta betydligt större relativ nedböjning och
därmed undvika en hel del olägenheter och kostnader?

Med avseende på vad kapten Pallin nämnde
beträf-:ande olämpligheten att ha två olika stora valv, som dock
äro så nära lika varandra, får jag säga, att jag har en
annan uppfattning. Det kommer i verkligheten icke att
märkas, att valven äro olika, ty det är så sällan man
ser dem, så som man nu ser dem på ritningarna. Jag
tror det är viktigare, att de äro något så när likformiga,
vilket de ju här synas vara. För övrigt undrar jag, om
detta har någon större betydelse ur utseendesynpunkt.

De stora kostnadsskillnader, som här framhållits
emellan professor Ljungbergs förslag och andras förslag,
tala för utbildandet av den där ön, som kapten Pallin
här talat om.

Hamndirektör Sal. Vinberg: När en del herrar här
fortsätta att tala om att minska det stora valvets
spännvidd, vill jag framhålla, att detta icke är möjligt, enär
sjöfartsprofilen icke kan inläggas i en båge med mindre
spännvidd än pristagarna förutsatt. Jag vill icke uttala
mig om, huruvida professor Ljungberg räknat rätt eller
fel, men uttrycker den förhoppningen, att han måtte söka
kontakt med hamnstyrelsens konstruktörer för att reda
upp de intressanta konstruktionsfrågor, varom här är
fråga.

Professor Fellenius: När man hör, att man kan spara
en million på att utnyttja grunden bättre, frågar man
sig, om icke detta är något att taga vara på, och det kan
man fråga både såsom skattedragare och såsom
intresserad tekniker. Då uppstår frågan, om icke de
förutsättningar, som lågo till grund för tävlingen och som
omöjliggöra användandet av detta billigare förslag,
möjligen icke skulle kunna behöva eller rent av böra ändras.
Nu för tiden spelar det ju icke så stor roll, hur stark
lutning bron har, ty det kan icke kosta något nämnvärt mer
i bensinförbrukning, om lutningen är något större än
1 : 25. Jag tror således att man utan olägenhet kan öka
på lutningarna något och därigenom höja valven och lät-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free