- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

TEKNISK TIDSKRIFT

27 sept. 1930

tare uppfylla sjöfartens krav. Är det för övrigt alldeles
nödvändigt, att ha 50 meters bredd för den höga fria
genomfarten? Eller kanske man kan minska detta mått
till 40 meter? Det behöver ju icke förekomma möten
under själva bron mellan två maximihöga fartyg, och
hamnlotsarna, som dylika fartyg väl i allmänhet måste
anlita, kunna ju se till, att det icke blir sådana möten
under bron.

Kapten Pallin: Min uppfattning är den, att det under
alla förhållanden vore nyttigt, om man ovanför
vattenytan på lämpligt sätt markerade detta bottengrund, som
är och bör vara en viktig faktor för spannindelningen.
Är det emellertid så, som professor Fellenius säger, att
spann-nyanseringen mellan valven i de prisbelönade
förslagen är så obetydlig, att man i verkligheten icke
skulle komma att se skillnaden dem emellan, ställer
sig saken givetvis något annorlunda. Jag betvivlar
dock, att så är förhållandet. Det strider mot min
erfarenhet. ögat är känsligare än man tror. Återstår dock
alltid indelningen i två spann, som utan synliga motiv
alltid verkar contre nature.

Major E. Nilsson: Professor Ljungberg säger sig hava
gjort förnyade kontrollberäkningar beträffande fria
utrymmet för seglationsprofilen, och därvid funnit, att
utrymmet skulle vara tillräckligt. På
hamnbyggnadsavdelningen hava vi också för några dagar sedan förnyat
våra kontrollberäkningar och kommit till det resultatet,
att seglationsprofilen skär in i bågen ungefär tre meter
på vardera sidan om båghjässan. Här står sålunda
uppgift mot uppgift. Vi ha icke haft något annat att gå
efter än professor Ljungbergs ritningar, och om
resultatet blivit missvisande, så måste det bero på att
förslagsställarens ritningar äro oriktiga. Försiktigtvis finnas
på dessa varken höjdmått eller lutningar angivna och ej
heller den korsningsvinkel, med vilken författaren
räknat. Vi hava utgått ifrån en korsningsvinkel av 70°, som
i detta fall är den enda möjliga, och med denna
förutsättning är förslaget icke programenligt ur sjöfartssynpunkt.

Vad sedan beträffar professor Ljungbergs påstående
att den å hamnbyggnadsavdelningen verkställda
kontrollberäkningen av bågarnas sidostyvhet skulle vara felaktig,
så har ingen bevisning förebragts för detta påstående
och vi måste därför bestämt vidhålla vår uppfattning i
nämnda hänseende. Här står således återigen påstående
mot påstående. Att vid detta tillfälle gå in på att med
siffror bevisa riktigheten av vår uppfattning låter sig
knappast göra, men vi skola icke underlåta att
klarlägga denna fråga inför ett annat och lämpligare forum.

Professor Ljungberg har vidare påstått, att enligt
prisnämndens uttalande otillåtna spänningar skulle
uppkomma i bågarna på grund av den ordinära belastningen.
Detta är icke med verkliga förhållandet
överensstämmande. Prisnämnden har endast sagt, att med de
ut-förings- ocli monteringsmetoder, som av författaren
förutsatts tillämpade i betongbroförslaget måste i samband
med utförandet uppkomma stora oberäkneliga extra
spänningar i konstruktionen, vilka icke blivit tillbörligt
beaktade.

Att de mindre spännvidderna i professor Ljungbergs
förslag utgöra en bidragande orsak till att förklara den
anmärkningsvärt låga kostnaden i jämförelse med andra
förslag har ingalunda förbisetts av prisnämnden, men
denna omständighet är långt ifrån tillräcklig att förklara
den stora kostnadsskillnaden, som till huvudsaklig del är
att söka i det förhållandet, att tilläggsprocenten för
skarv- och stagningsmaterial m. m. är alldeles för lågt
beräknad. Detta sammanhänger bl .a. med de
konstruktiva brister, som vidlåda förslaget och som också
påtalats i prisnämndens uttalande. Vidare har
förslagsställaren i högsta grad underskattat kostnaderna för
montageställningar m. m. Man kan icke utföra en sådan
brokonstruktion utan dyrbara ställningar alla spekulationer

till trots. Detta är också den huvudsakliga anledningen
till, att vi sett oss nödsakade att öka på kostnaderna
beträffande dessa förslag.

Slutligen gjorde professor Ljungberg i samband med
resonemanget om tvåledsbågarnas styvhet bland annat
även det uttalandet, att, om höjden ökades med
exempelvis 1% meter i hjässan, temperaturspänriingarna skulle
bliva så stora, att sådana bågar vore omöjliga att utföra.
Detta påstående är icke riktigt. Det är lätt att påvisa att
temperaturspänningarna för sådant fall icke komma att
överstiga den marginal, som vid exceptionella
belastningar brukar tillåtas.

Ingenjör Ejnar Landberg: Vi ha nu fått höra, att
prisnämnden till ledning vid utarbetandet av det
broförslag, som skall föreläggas stadsfullmäktige, uttalat sig
för två st. bågbroar. Prisnämnden har själv sagt, att det
är estetiska synpunkter — och särskilt den fria sikten —
som härvidlag spelat stor roll.

Vid en bågbro har man den fria sikten minskad av
själva brobanan, av en hel del ståndare och av själva
bågen. Man ser sällan allt detta rakt ifrån sidan.
Brobanan kommer i verkligheten att skymma mer än vad
som framgår av ritningarna. Vid en balkbro ha vi
brobanan, som skymmer utsikten och likaså en del pelare —
icke något annat. Det kan då emot en balkbro sägas,
att brobanehöjden blir större än vid en bågkonstruktion.
Det är nog riktigt, men det är inte brobanehöjden på
balkbron, som är utslagsgivande, ty praktiskt taget se vi
den aldrig på det sättet. Balkbron måste därför ge bättre
sikt än bågbron. Det har anmärkts, att bropelarna vid
en balkbro skulle bli tunga. Det beror på, hur man gör
dem. Det finnes balkbroförslag här, som icke föreslagits
ens till inköp, som ha utomordentligt väl utbildade,
smäckra bro-pelare och det finnes balkbroförslag, som ha
utomordentligt väl avvägda spännvidder. Skola de
förslag, som där givits, skrinläggas? Det synes mig rätt
egendomligt.

Jag vill därför fråga prisnämnden: Är det meningen,
att med de direktiv, som nu hamnstyrelsen får,
båg-spannsförslagen ensamma få komma till ytterligare
utarbetande och sålunda förslag framläggas endast
beträffande dessa bågbrotyper?

Borgarrådet Yngve Larsson: Jag tillhör icke
föreningen men med anledning av en fråga, som framställts
här och som berörde vad jag väntat framför allt skulle
bli föremål för diskussion här i kväll, ber jag att få
svara med några ord. Jag vill först hänvisa till
prisnämndens utlåtande. I tryck föreligger här några
exemplar därav, som jag ber få överlämna till
teknologföreningens medlemmar, och jag tror, att i detta
utlåtande ganska utförligt motiverats den ståndpunkt
prisnämnden intagit.

Vi ha ansett oss böra ge bestämda direktiv för det
fortsatta arbetet. På grund av anförda skäl och med
erkännande av de stora förtjänster, som särskilt ett av
balkbroförslagen, vilket vi inköpt, äger ha vi dock
stannat vid att förorda bågbroförslaget. Det är
ingenting som hindrar stadsfullmäktige — och otvivelaktigt
kommer så att ske — att jämföra det förslag till bågbro,
som hamnstyrelsen kommer att i enlighet med
prisnämndens rekommendationer framlägga, att jämföra
detta med balkbroförslaget. Stadsfullmäktige kan då
givetvis intaga en annan ståndpunkt än
prisnämnden, ehuru det kan medföra någon försening av
arbetet, därest stadsfullmäktige skulle rekommendera
balkbron. Men vi ha föreställt oss, och även
hamnstyrelsen har varit av den meningen, att då prisnämnden
trots de mycket starka sympatier, som inom nämnden
funnits för balkbroförslaget efter noggrant övervägande
givit ett bågbroförslag sitt förord, så mäste det ha
funnits ganska starka skäl härför, och dessa skäl torde även
i fortsättningen komma att göra sig gällande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free