Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 jan. 1930
VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST
97
Jag skall be att fä säga några ord till motivering för
bågbroförslaget och om vad jag tror, att man därvidlag
förbiser. Det har anmärkts här, och det är för övrigt
en anmärkning, som tidigare framkommit, att vi
föreslagit två olika bågar, och att det förhållandet, att man
skall lägga bropelaren på grundet vid Smedsudden,
borde på något sätt ha framhävts. Mina herrar, det är
fullkomligt övertygande motiverat av landskapet, ty där
stiger bropelaren fram i höjd med Smedsudden. Denna
spannindelning är med hänsyn till landskapet
fullkomligt naturligt, vare sig man ser bron från den
utomordentligt vackra sida, som tredje pristagaren i
perspektiv visat, nämligen utifrån, eller rätt inifrån leden. Den
första, mindre bågen är den viadukt, som markerar den
lägre belägna Smedsudden. Jag måste för min del i ett
sådant landskap finna det fullkomligt naturligt att göra
denna spannindelning, som vi ha. premierat bland de fyra
prisbelönade förslagen. Med en större båge spänner man
över farleden och ger den en naturlig inriktning. Man
ser ytterst sällan en bro på det sättet, att symmetrin,
därest den är symmetrisk, också framträder. En nackdel
för balkbroförslagen är väl att man får lov att gå ned
med ett par pelare just i stora farleden, den led, som
förbinder Riddarfjärden med fjärdarna på andra sidan
Långholmssundet, och det är i jämförelse med
bågbro-förslagen en nackdel, som jag för min del måste finna
vara ganska väsentlig. Låt vara, att balkbroförslagen,
genom den större enkelheten i konstruktionsavseende, ha
något företräde, men jag kan inte komma ifrån — även
om det nog kan sägas vara en smaksak —■ att det ligger
mycket sanning i ett yttrande, som den schweiziske
ledamoten i nämnden fällde, sedan vi under många dagar
och nätter resonerat om de många förslagen fram och
tillbaka: "Nur das Gewölbe lebt!" Endast bågen har i
och för sig, genom sina linjer ett liv, som ger detta
byggnadsverk ett eget estetiskt värde. En balkbro syns
mindre, den gör mindre väsen av sig, men jag tror, att
på den plats, där bron kommer att ligga, i detta stora
landskap, vitt synlig från hela västra delen av
Stockholm, är denna fordran på brobyggnaden ganska riktig.
Lika vacker som denna balkbro i och för sig är och lika
lämplig som en balkbro är i andra landskap, lika
oorganiskt och därmed också stötande tror jag att den skulle
verka i denna omgivning. Jag tror att en balkbro skulle
komma att verka stel, enformig och genom sin
kolossala längd i landskapet också, som vi säga i vårt
utlåtande, klanglös.
Jag har velat här ge uttryck åt min egen uppfattning,
vilken jag kommit till under bedömningsarbetets gång
och ber att få anföra den såsom skäl till den bestämda
rekommendation för bàgbron, som nämnden lämnat i sitt
utlåtande.
Kapten Pallin: Jag ber att få tacka borgarrådet
Larsson för det intressanta anförandet. Det betänkliga och
svåra i föreliggande broproblem är, att bottenprofilen,
efter vilken man måste bygga, talar ett annat språk än
den för ögat synliga profilen och, att det därför är
nödvändigt för vinnande av ett harmoniskt intryck av en
eljest abnormt gestaltad bro, att låta de avgörande
bottenfaktorerna komma till tals i perspektivet. Jag skulle
vilja bedja borgarrådet Larsson, att någon gång taga sin
promenadväg från Kungsholmstorg till vinkeln vid
Rålambstorg, så skall borgarrådet finna, att bropelaren
mycket hastigt åker ut i vattnet och blir fullt fristående
i perspektivet. Jag har velat framhålla dessa
synpunkter, därför att den bro vi en gång här komma att få,
såsom estetisk realitet uteslutande blir, vad vi med våra
ögon se och icke vad, som möjligen kan förklaras med
det, som finnes under ytan. Vi vilja ha en vacker bro
och icke något i stil med de halvgamla broar av en
lyckligtvis numera ej använd typ, som finnas på den
svenska landsbygden och bestå av två olika stora spann,
vilka — egendomligt nog — nästan överallt av
lantbefolkningen benämnas på samma sätt, nämligen kon och
kalven. Vi vilja icke få en sådan ko och en sådan kalv
över Smedsuddssundet, utan en bro, som är värdig en
stadsförvaltning med snille och smak.
Herr ordföranden: Innan diskussionen förklaras
avslutad, kanske det tillåtes mig att säga några ord i denna
fråga. När det slutliga avgörandet beträffande nu
behandlade brofråga skall träffas, är ej uteslutet att de
estetiska synpunkterna komma att ha största betydelsen,
det blir då svårt att sakligt belysa frågan, det kanske
blir fråga om tro eller tycke, smakriktning och sådant.
Min uppfattning är dock den, att prisnämnden har
absolut rätt, då den säger, att av samtliga bågbroförslag äro
de de rätta, som tagit det djärva steget att endast föreslå
två spann. Jag är inte det ringaste orolig för att det blir
fult, om det ena spannet är något mindre än det andra,
därför att det blir ändå det stora spannet, genom vilket
man kommer att få en bild av Stockholm. Vad som
kanske kan vara oroande är emellertid skalan på bron.
Antingen det blir en bågbro eller en balkbro, blir det en
alldeles våldsam skala mot vad vi äro vana vid att se här
i Stockholm och en annan skala än den, i vilken alla
våra andra byggnadsverk äro gjorda. Detta framträder
synnerligen tydligt på de två förslag, som äro utförda av
en tysk firma med hjälp av Hedqvist och Dahl. De ha
gjort ett perspektiv av ett bågbroförslag och ett
balkbro-förslag. I dessa perspektiv verkar bågbron som om den
vore i större skala än balkbron, ja nästan mer än tillåten
skala här i landskapet. Det kommer att bli ännu
betänkligare, när dimensionerna på bågbron komma att
ökas, men icke förty tror jag, att det kanske är det rätta
med en bågbro — jag säger kanske. Om jag skulle ha
dömt i denna fråga, skulle jag ha gått in för Vinbergs
ståndpunkt och sagt: första pris åt bågbron, men ett lika
högt eller nästan lika högt pris till balkbron. Jag tror
att detta varit rent tekniskt och konstnärligt rättvist.
Det förefaller mig ligga politik i detta att sätta alla
båg-broarna i klunga först och sedan komma med balkbron.
Det pekar tydligt och klart på, att prisnämnden har gått
in för att så och så vill vi ha det, och tänkt att en fråga
lättare marscherar i den riktning man önskar om man
bestämt tar ställning.
Sedan vill jag till slut säga, att vad som överraskade
mig, när jag fick se resultatet av denna tävlan, var, att
den givit ett så synnerligen gott resultat, ty det kan inte
förnekas, att, vare sig det blir en bågbro eller en
balkbro, som slutligen kommer att utföras, är den oro, som
tidigare förefunnits beträffande denna brofråga, i stort
sett borta, om de främsta förslag, som föreligga, komma
i goda händer, vilket väl otvivelaktigt är att påräkna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
