Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 jan. 1930
VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST
99
Fig. 6. Försöksmodell av Vänerns utlopp med anordningar.
Det hydrauliska medeldjupet i verkligheten på
hela sträckan mellan Vänern och skalan A kan vid
medelvattenföring beräknas vara cirka 4,32 m (se
fig. 8). Medelarean är 720 m2 och medelbredden
156 m. Med ledning härav beräknas förhållandet d
mellan bredden och djupet vara, vid antagen
parabelsektion 22,6 och vid rektangulär sektion 34,0 och
koefficienten q, 0,99 resp. 0,97 eller i medeltal 0,98.
Hydrauliska medeldjupet i modellen kan beräknas
ur formeln «— och blir 0,083. Den i mo-
V pR
dellen önskvärda råhetsgraden erhålles då att
motsvara, enligt Hessles formel 1.78 k och enligt
Man-nings formel 0,52 n, om k och n äro för de
verkliga förhållandena gällande resp. koefficienterna.
Ett för naturliga vattendrag vanligen använt
värde på k i Hessles formel är 25, vilket för
modellen skulle giva 1,78 • 25 = 44,5, som närmast torde
gälla för tämligen släta betongytor och alltså väl
överensstämma med förhållandena i modellen. Denna
var nämligen utförd av cementbruk, som efteråt
be-strukits med cementvälling. Vid direkta försök i en
rektangulär rak ränna av cementbruk med samma
ytbehandling erhölls som medelvärde k — 47, varför,
om k — 25 kan anses gälla för verkligheten,
modellens ytor synas hava ägt den rätta strävheten med
hänsyn till den valda modellskalan. Användes
Man-nings formel har man för olika förhållanden följande
jämförelseskala
Kanal i berg............... n — 0,035
Flod .................... n — 0,025
Betong, rå ................ n — 0,017
Tegelmur ................ n = 0,013
Betong, slät ............... n — 0,012
För exempelvis n = 0,025 i verkligheten fås i
modellen 0,52 • 0,025 = 0,013, vilket närmast enligt
tabellen motsvarar tegelmur och ligger mitt emellan rå
och slät betong.
Enär sålunda god överensstämmelse synes
förefinnas mellan råhetsgraden i verkligheten och i modellen,
bör formeln för vattenmängdsskalan gälla
oförändrad.
Ifråga om de i uttrycket för rj1 ingående
procenttalen a och b ger en teoretisk beräkning av
friktionsförlusterna på hela sträckan ned till skalan A vid
handen, att desamma kunna antagas vara resp. a — 21
och ö==79. Därvid fås
/ 21 79.gg
VlÖ0-(0’98)2 + IÖÖ7löö=°’ra
och den slutliga vattenmängdsskalan
°’772 ’ (ßö) ’ V i00 = 32400’
vilket är detsamma som att 100 m3/s i verkligheten
motsvarar 3,09 lit/s i modellen, överensstämmelsen
med den på rent empirisk väg funna
vattenmängdsskalan, som var 100 m3/s motsvarande 3,2 litis, måste
sålunda anses mycket god.
Ett annat tillfälle att verifiera formlerna i en
mindre men mera förställd modell över samma
älvsträcka gavs förra året. I demonstrationssyfte
hade nämligen Vattenfallsstyrelsen på
Karlstadsutställningen 1929 låtit utställa en modell över Vänerns
Mäh
Fig. 7. Avbördningskurvor lör Vänern och skalan a, under
förutsättning att Lillån är avstängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
