- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
105

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST

105

torde utgöras av kiselsyra eller någon
kiselsyreför-ening. Kvantiteten tillsatt material är för oss okänd.
På anmodan av framlidne direktör J. Th. Blomqvist
ha vi utprovat av Skånska cementgjuteriet
översända provkuber av denna cementblandning. Ku-;
berna vattenlagrades av oss under 1,5 mån., de voro’
dessförinnan 4 mån gamla. Beteckningarna NK +
2 %, NK — 2 % avse en ökning, resp. minskning,
med nämnda procent av kvantiteten tillsats vatten. <
Vattentillsatsen i NK var 27 % av cementets vikt.!
Av kurvorna framgår, att vattenresistensen påtag-;
ligen är ökad, om ock ej i hög grad.
Utlösningstalet för samtliga håller sig omkring 0,81. I detta
fall har emellertid ej hänsyn kunnat tagas till
kvan-titeten tillsatt material, varför denna siffra torde
-vara något för låg.

Betong med Sika-tillsats.

I det tidigare arbetet reproducerades en kurva för
cement, tillsatt med Sika I. Föreliggande prover
utgöras av betongkuber, gjutna vid Porjus kraftverk
av vattenfallsstyrelsen med tillsats av Sika III och
IV. Samtidigt göts även en kub med rent cement.
Kuberna bereddes med följande proportioner.

Ren cement: 2,5 1 cem. : 5 1 grus : 1,5 1 vatten.

Cement -f- Sika III: 2 1 cem. : 4 1 grus : 1,3 1
Sikavatten (1 1 Sika III : 2 1 vatten).

Cement -f- Sika IV: 2 1 cem. : 4 1 grus : 1,2 1
Sikavatten (0,5 1 Sika IV : 2 1 vatten).

Efter gjutningen förvarades kuberna av ren
cement och Sika IV under befuktning 2 ggr dagligen
i 17 och Sika III i 7 dagar. De förvarades därefter
i slutna träformar och vattenlades efter 5 månader.
Efter 1,5 mån. vattenlagring upptogos de till
provning. Den sammanlagda åldern var alltså 6 3/4—7
månader. Ä provet Sika III förfärdigades ett
mikroskopiskt slipprov, vilket utvisade närvaro av i
cement normala mängder kalkhydrat. Av kurvorna

i 305-

0.OS-

- Cement

–-Arsenik-cement, utlöst OqO

––-Arsenik-cement,utlöst A203

1500

Cm3 genomfiltrerat vatten.
Fig. 7.

Cm’ genomfiltrerat vatten.
Fig. 8.

utvisar den för IV, att alkalier (angivna medelst de
svagare linjerna) äro rikligt närvarande. Den
egendomliga nedböjningen av motsvarande kalkkurva är
beroende på nedsättningen av kalkens löslighet vid
närvaron av resp. kvantitet alkalier. Oavsett
alkalierna bli utlösningstalen 0,94 för III och 0.97 för IV.
Inberäknat alkalierna stiger talet för IV till 1,09.

Då proven utgjordes av betong, bestämdes före
in-vägningen av utlakningsprovet sandens kvantitet i
det pulveriserade och siktade provet, varefter en
kvantitet, motsvarande 3 g ren cement, uppvägdes.

Även i detta fall ha mängderna till cementet
tillsatta ämnen ej kunnat beräknas. Då de äro små,
spela de dock ej någon väsentlig roll.

Arsenik-cement.

Ett från Ingeniörsvetenskapsakademiens
cementlaboratorium erhållet prov av lagrat arsenik-cement
lämnade de å fig. 8 återgivna kurvorna. Av
kalkkurvans förlopp kan man sluta sig till, att all
frigjord kalk i cementet är bunden vid arseniken.
Kurvans låga läge, som ej överträffas av
förhållandena i några av de av oss undersökta
cementblandningarna, men närmast är jämförbart med
förhållandena beträffande det oxalsyreuppblandade cementet,
tyder på, att arseniksyrligheten ej blott bundit den
normalt frigjorda kalken, utan även verkat
dekom-ponerande på silikat-aluminat-residuet på samma
sätt som oxalsyran. Utlösningstalet för kalk och
arseniksyrlighet blir 0,3,1.

Sammanfattning.

1 nedanstående tabell äro återgivna utlösningstalen
för de undersökta blandningarna. 1 tabellen ha
tillfogats motsvarande tal för de blandningar, som
tidigare utprovats. Beträffande dessa tidigare prov
gäller dock, att vid invägningen av den utlakade
substansen hänsyn icke tagits till kvantiteten
tillblandat material. Ett direkt anförande av resp. tal
skulle därför ej lämna jämförbara värden, utan för
ernående av dylika har en korrektion å
kalkutlös-ningen utförts. I de flesta fall är denna helt
obetydlig. Såsom kontroll å korrektionen har å den ce-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free