- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
106

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

TEKNISK TIDSKRIFT

27 sept. 1930

mentblandning, i vilken tillsatsämnets kvantitet är
störst, å molercementet, ett förnyat försök utförts å
samma pulver, som använts tidigare. Det erhållna
utlösningstalet (0,79) svarar nära mot det korr.
tidi-digare värdet (0,76).

I de försök, som tidigare anställts med kiselsyra,
användes en av oss framställd, ej glödgad
kisel-syregel med en vattenhalt av 82 %. Såsom
jämförelse har ett prov utförts med en kommersiell
kiselsyra (firma de Haen, Hamburg), innehållande
endast 14 % vatten. Cementprovet göts med 48 %
tillsatsvatten och vattenlagrades i l2/3 mån. Den
tillsatta kiselsyran utgjorde 10 % av cementets vikt.
Å provet erhölls ett utlösningstal av 0,84, alltså ett
ej oväsentligt högre tal än å den tidigare
undersökta 13 %-iga kiselsyreblandningen (0,73). Denna
skillnad beror givetvis på den mindre tillsatsen i
det senare provet, dock synes skillnaden vara
alltför stor för att kunna förklaras enbart härigenom.
Möjligen kan den längre lagringstiden för det
tidigare provet (6 mån.) bidraga till dess större
resistens, tänkbart är dock även, att den starka
uttorkningen av kiselsyran minskat dess reaktionsförmåga
gentemot cementets kalk.

Å samtliga undersökta prov ha bestämningar av
kolsyra utförts. De funna mängderna C02 ha i
allmänhet varit små och hållit sig omkring 1—2 %.
Å det såsom standard antagna, rena cementet var
kolsyrehalten = 1,2 %. Det enda funna undantaget
med nämnvärt högre kvantitet av resp. ämne är
mo-leret. I detsamma utgjorde kolsyrehalten 4,5 %,
ber. å det ingående cementet och under antagande
av 25 % tillsatt moler. Då detta prov behandlats på
samma sätt som de övriga, måste större delen av
denna kolsyra ha funnits i cementet redan före
gjutningen. En kolsyrehalt av denna storlek kan
förmodas i någon mån inverka på utlösningstalet på
så sätt, att det blir för lågt. En tillförlitlig
korrektion låter sig dock knappast göras. Beträffande
talet för moler i tabellen måste dock den reserva-

tionen bifogas, att det möjligen på grund av
närvaron av nämnda kolsyrehalt är något för lågt.

Såsom i inledningen anförts, utgöra
utlösningstalen de inversa värdena av vattenresistensen.

Av tabellen framgår, att, frånsett oxalsyra, som
knappast kan tänkas få någon praktisk användning,
det endast är kiselsyra (inkl. kiselgur, vattenglas
och moler) samt arseniksyrlighet, som i högre grad
öka den kemiska resistensen hos cementet.

Tabell över de relativa utlösningstalen.

Limhamns A ............................. 1,00

,, „ + 43 % oxalsyra ............. 0,42

„ „ + 19 % SiO, (vattenhalt av

Si02 = 82 %) 0,69
„ „ +13 % „ (vattenhalt av

SiO2 = 82 %) 0,73
„ „ +10 % „ (vattenhalt av

Si02 = 14 %) 0,84

„ „ + 33,3 % kiselgur............. 0,60

Molercement ............................... 0,76

Limhamns A -j- 10 % vattenglas ............. 0,62*

„ „ + 7,7 % A1203 (tillsatt såsom alu-

miniumhydrat) ........................... 1,02

Limhamns A + 2 % såpa ................... 1.031

„ + 20 % såpa .................. 1,00*

„ „ + 0,03 % natriumhydrat ........ 0.911

„ „ + 2,8 % kalciumklorid .......... 1,032

„ „ + 33,8 % skifferaska ........... 0,98

„ „ + 33,3 % trass ................ 0,89

„ „ -|- 50 % masugnsslagg .......... 0,87

Cementit .................................. 0,81

Limhamns A + Sika I ...................... 0,99

Visby „+ „ III .................... 0,94

,,+ „ IV .................... 1,09*

„ „ + 30 % arseniksyrlighet ........ 0,813

1 I utlösningstalet äro alkalierna inberäknade.

2 „ „ är CaCl2 inberäknad.

3 „ .. .. AS2O3

UNDERBYGGNAD FÖR STORA FYRAR I ÖPPEN SJÖ.

Av fyringenjören kapten Harry Lenander.

I fråga om konstruktion och utförande av
underbyggnaden till en s. k. större fyr (varmed avses en
viktigare fyr, där man anordnat ständig bevakning)
å för sjö och is utsatt plats gäller i stort sett samma
allmänna synpunkter som för en mindre fyr. (Se
artikel i Teknisk tidskrift, Väg- och vatten, 1929 nr
9 och 10). De tekniska svårigheterna och
kostnaderna, vilka redan för mindre fyrar ofta äro
betydande, ökas dock ofta betydligt, då det gäller
byggandet av en större fyr, som därtill ej sällan skall
uppföras på en ännu mera utsatt plats, samt har att
uppbära avsevärt större och tyngre överbyggnad
med tillräckliga utrymmen för vaktpersonal, större
fyrapparat, mistsignalanläggningar, förråd, båtar,
kranar etc.

Å ställen, där bottnen är av lös beskaffenhet,
erbjuder det vanligen särskilda svårigheter att utföra
undervattensdelen för en större fyr, särskilt å plats

ute i vattnet. Även där bottnen är fast, bestående
exempelvis av berg, måste man i regel utföra en del
besvärliga, tidsödande och dyrbara arbeten såsom
undervattensprängningar samt bottnens avjämnande,
ävensom anordna underbädd, förankringar etc.

Undantagsvis bygger man en fångdamm å
fyrplatsen, pumpar läns, iordningställer grunden och
utför fyrens underbyggnad i torrlagt schakt. Helt
nyligen har man sålunda t. e. i Nordamerikas förenta
stater uppe i de Stora Sjöarna använt sig av denna
metod, varvid man för fyren anordnat i bottnen
kraftigt förankrat granitmurverk. I vanliga fall
anser man dock riskerna vara för stora att tillgripa
detta grundläggningssätt.

En annan konstruktionstyp, som särskilt för några
årtionden sedan kommit till användning i ett stort
antal fall, bland annat i Förenta staterna å platser,
där botten är relativt lös, är en underbyggnad bestå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free