- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
111

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 aug. 1930 VÄG- OCH VÄTTE

Fig. 8.

en "bestämmande sektion". Man torde därför kunna
påstå, att den i modellen erhållna relationen mellan
vattenstånden i Vänern och skalan A är fullt riktig.

Huruvida tillförlitligheten står sig vid försök
beträffande förhållandena efter genomförd reglering,
sedan vissa förändringar vidtagits i utloppet, och
vat-tenframrinningen frigjorts från den naturliga
avbördningen, blir i huvudsak beroende av därav föranledda
eventuella ändringar gentemot de naturliga
förhållandena i dels det hydrauliska medeldjupet, dels den
procentuella storleken på friktionsförlusterna.

Vad då först beträffar det hydrauliska
medeldjupet, kommer detta att exempelvis vid utförd
Sjöboda-kanal bli i enlighet med den streckade linjen å
fig. 8 och varierar sålunda mellan 3,60 vid -f- 43,15
i Vänern och ungefär 5,0 vid 45,50 och är alltså
praktiskt taget lika som vid naturliga förhållanden. Enär
vidare förhållandet å mellan tvärsektionens bredd
och djup snarare torde komma att bliva större än
mindre än vid naturliga förhållanden, kan någon
ändring i ^-värdet praktiskt taget icke inträffa.

Beträffande storleken på friktionsförlusterna så
ingå desamma vid naturliga avrinningsförhållanden,
enligt vad som ovan anförts, med ungefär 21 %.

Fig. 9. Fallförluster mellan Vänern och skalan A enligt
modellförsöken.

BYGGNADSKONST 111

Efter företagna rensningar kommer den totala
fallförlusten mellan Vänern och skalan A att minskas,
vilket även blir förhållandet med friktionsförlusterna.
Dock måste det vara ganska tydligt, att, enär den
största vinsten genom rensningarna måste anses
ligga däri, att de trängsta sektionerna bliva
utvidgade, friktionsförlusterna minskas i mindre grad än
de övriga. En beräkning giver också vid handen, att
efter utförd Sjöboda-kanal friktionsförlusterna torde
komma att ingå med ungefär 30 % av den totala
fallförlusten. Med ledning härav skulle alltså m bliva

I /SÖ " T 70 • 50

|/iöo-(0’98) +ioo.ioo = 0’80

och den slutliga vattenmängdsskalan

°’8 ’ (50) -]/l00 = 313Ö0

eller sådan, att 100 m3/s i verkligheten svarar mot
3.2 lit/s i modellen, dvs. exakt ett sådant förhållande,
med vilket räknats vid försöken.

Av det beskrivna exemplet framgår att man med
fullt tillfredsställande noggrannhet kan göra
fallför-lustbestämningar även i förställda modeller.
Tillför-ligheten torde knappast bliva mindre än vid
likformigt förminskade dylika, åtminstone om
förställningsgraden icke göres allt för överdriven utan
begränsas till 1:2 à 1:3.

NOTISER

Särdrag i det ryska byggnadsväsendet. Professor
Max Mayer, för närvarande i Moskva, lämnar i Beton
u. Eisen, häfte 13, 1930, en redogörelse för speciellt
ryska förhållanden. Våra dagars "Ryssland" består av
en union av sju författningsenligt likställda stater.
För centralregeringen över dessa stater äro en mängd
angelägenheter förbehållna, t. e. post-, finans-,
folkbildningsväsen, armé och flotta osv. samt den för riket
viktiga delen av industrien jämte tillhörande
byggnadsväsen. Därför indelas byggnadsväsendet i tre
kategorier: byggnader av betydelse för unionen, för
republikerna och för orterna. Den förstnämnda kategorien
är underställd "Byggnadskoncernen" i
Industriministeriet, varest ett betydande antal tyska och österrikiska
ingenjörer äro anställda såsom rådgivande.

I Ryssland är all import och export statsmonopol.
Allt material som icke kan framställas i tillräcklig
mängd inom landet betecknas som "deficitmaterial".
Regeringen strävar efter jämvikt i export och import
och sträng hushållning måste från statens synpunkt
utövas beträffande i synnerhet deficitbyggnadsmaterial.
Vid konstruktioner måste ingenjören därför taga hänsyn
till, om ett material står på deficitlistan och vid
jämförande kostnadsberäkningar räkna med ett tillägg, t. e.
för järn 50 % på handelspriset. Till deficitmaterialen
höra f. n. cement och eget nog trä. Att trä räknas hit
beror icke på knapphet utan på att det är en av de
viktigaste exportartiklarna (till England).

Byggnadstekniken uppvisar flera särdrag, i många
fall beroende på landets förhållanden. De trängande
behoven av bostäder och kontor samt industrialiseringen
gör, att man måste bygga även under vintern Man
tillämpar därvid gamla metoder med inbyggnad i trä
av hela byggnadsverket, varefter uppvärmning sker så
att temperaturen hålles vid minst 8°. Kostnaderna för
denna anordning beräknas till 10 à IS % av
totalkostnaderna för byggnadsverket. Genom minskade
ränteförluster blir kostnaden i realiteten mindre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930v/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free