- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
113

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAFT. 9

TEKNISK TIDSKRIFT

SEPT. 1930

*



VAG- OCH WtENBYG GNAD SKON ST

Redaktör: Walo fiwå

INNEHÅLL: Till frågan om högklassiga vägbeläggningar i Sverige, av Nils von Matern. — Underbyggnad för
stora fyrar i öppen sjö, av fyringenjören kapten Harry Lenander. — Höga hus av stål eller betong? — Notiser.

TILL FRAGAN OM HÖGKLASSIGA VÄGBELÄGGNINGAR

I SVERIGE.

Av Nils von Matern.

Frågan om högklassiga beläggningar på de svenska
landsvägarna har på senare tid blivit aktuell. Det
är den alltjämt stegrade motortrafiken och de
därigenom ökade svårigheterna att hålla grusvägarna i
ett tillfredsställande skick, som är orsaken härtill.
Flera svenska fackmän ha påyrkat, att landsvägarna
skulle förses med "permanenta" beläggningar i stor
utsträckning. Sålunda har bl. a. Ingemar Petersson
genom en hänvändelse till
kommunikationsdepartementet fäst myndigheternas uppmärksamhet pä
frågan. Denne föreslår, att högklassiga beläggningar
skola utföras på ett vidsträckt, men tämligen glest
huvudvägnät för en sammanlagd kostnad av 160 mill.
kronor under 10-årsperioden 1930—1940. För
finansieringen av dessa arbeten framlägger Ingemar
Petersson en finansplan, gällande 20 år framåt och som
grundar sig på användning av viss nu befintlig
behållning i automobilskattefonden, på inflytande
tillskott till denna fond samt på minskad
underhållskostnad hos de ombyggda vägarna. I en uppsats i
Svenska vägföreningens tidskrift 1930, sid. 408, har
R. Ekwall underkastat detta förslag en ingående
kritik.

Yid Svenska väginstitutet har utförts en preliminär
utredning av frågan om högklassiga vägbeläggningar
i Sverige1. Ur denna utredning är det följande
vä-senligen hämtat.

Den 1 oktober 1929 funnos i Sverige på
landsbygdens allmänna vägar — städernas gator och vägar
sålunda ej medräknade — följande väglängder av
olika beläggningar:

Väglängd km

Högklassiga beläggningar, gatsten,
cementbetong, sandasfalt, topeka,
asfaltbetong, tjärbetong, amiesite,
colprovia, essenbeläggning m. fi. ... ca 222
Asfalt-, tjär- och emulsionsmakadam,
cementmakadam, silikatmakadam

m. fi.......................... ca 80

Grus- och makadamvägar,
ytbehand-lade med sulfitlut eller hygrosko-

piska salter ..................... ca 384

Vanliga grus- och makadamvägar .... ca 73 425

Total väglängd ca 74 111 km

i Under tryckning: Meddelande 28: Bidrag till frågan om
högklassiga vägbeläggningar i Sverige.

De tre första grupperna, som utgöra samtliga
dammfria vägar, ha en sammanlagd väglängd av ca
686 km. Ännu uppgår väglängden dammfria vägar
på landsbygden i Sverige icke till 1 % av hela
vägnätet. Mer än hälften av denna dammfria väglängd
är grusvägbana, behandlad med klorkalcium eller
sulfitlut.

Av högklassiga beläggningar finnas på
landsbygdens allmänna vägar:

Gatsten ............................. ca 136 km

Sandasfalt, topeka, asfaltbetong ....... „ 54 „

Cementbetong .:..................... „ 21 „

Asfaltbeläggningar enl. kall metod..... „ 11 „

Tjärbetong .......................... „ 1 „

Vid jämförelse med flera andra länder visar det
sig, att Sverige i dessa avseenden står långt tillbaka.
Sålunda har exempelvis Danmark ca 57 % (4 300 km)
av huvudvägarna belagda med dammfria
beläggningar. .Härav utgöres ca 700 km högklassiga
beläggningar och resten enkla beläggningar av asfalt
och tjära, indränkningar och ytbehandlingar.

För att kunna bedöma de nutida viktiga
vägprob-lemen, som för sin lösning kräva stora
kapitalbelopp, är det nödvändigt att studera vägtrafikens
hittillsvarande utveckling samt även att söka
bedöma den framtida utvecklingen, hur vanskligt detta
senare än kan synas.

På grund av bilarnas stora andel i den totala
trafikmängden torde bilantalet samt den därmed
sammanhängande bensin- och bilgummiåtgången giva god
ledning för bedömning av dessa frågor.

Av fig. 1 framgår den relativa ökningen av
bilantal, bensinimport och ringgummiförbrukning i
Sverige sedan 1920. För att erhålla en tydligare
bild av utvecklingen ha samtliga uppgifter hänförts
till mängden vid 1920 års slut, satt = 100, varigenom
stegringen hos de olika kvantiteterna lättare kan
jämföras och överblickas.

Såsom synes av diagrammet har bilantalet sedan
1920 ca 7-dubblats. Bilantalets ökning har varit mycket
jämn och stadig. Den procentuella stegringen har
dock blivit mindre och mindre (se fig. 2). Medan
denna stegring var ca 44 % mellan åren 1920 och
1921, har den hållit sig omkring 15 % de senaste åren.

Hur kommer den framtida utvecklingen att gestalta
sig? Med all sannolikhet kommer bilantalet alltjämt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free