- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

TEKNISK TIDSKRIFT

27 sept. 1930

förelser mellan järnvägs- och bildrift och som är en
annan kraftig drivfjäder till biltrafikens utveckling.
I den mån vägarna och bilarna bli bättre, ökas även
ekonomien av biltransporterna.

I sin hittillsvarande utveckling har sålunda
biltrafiken övertagit en stor del av de äldre transport-

/a?/Å? 23 25 26 27 2Q 29 30 3/ 32 33 34 35 3S 37 30 39 M

Fig. 1. Bilantalets, bensin- och gummiförbrukningens relativa ökning
under åren 1920—1929 samt prognos för åren 1930—1940, i förhållande
till mängden år 1920, satt = 100.

\/iSg/<5r>gc/ i h-m.

Fig. 3. Körselpriser i Stockholm år 1928.

att kraftigt ökas, såvida icke de ekonomiska
förutsättningarna förändras.

Orsaken till motortrafikens starka utveckling är
att söka framför allt däri, att den i många fall
möjliggör billigare frakter än de förut befintliga
transportmedlen. Diagrammet, fig. 31, angivande priserna vid
bilkörslor och hästkörslor i Stockholms stad 1928,
visar, vilken oerhörd konkurrenskraft bilarna kunna
ha, jämförda med hästfordon. Av
Järnvägsekonomi-sakkunnigas betänkande (Statens offentliga
utredningar 1929: 2) framgår, att biltrafiken har möjlighet
att verkställa transporter till samma eller lägre pris
per tonkm än järnvägarnas nuvarande tariffer för
vissa slag av gods, såsom styckegods, och detta
särskilt för korta transportavstånd, men i vissa fall
även för längre. Är transportkostnaden per tonkm
densamma för bil och järnväg, medför biltransporten
den fördelen, att man undslipper lastnings- och
lossningskostnaden vid järnvägsstation. Härtill
kommer, att i vårt vidsträckta land vägnätet är avsevärt
tätare än järnvägsnätet, varigenom
landsvägstransporterna ofta bli kortare och billigare, än om godset
först skall transporteras till järnvägsstation,
därifrån med tåg och slutligen från en annan station
ånyo en vägsträcka med bil. En annan fördel med
biltrafiken är den, att den ofta medger hastigare och
tätare förbindelser, vilket särskilt är av betydelse
för persontrafiken. Denna besparing i tid och
därmed i viss mån bekvämlighet är en omständighet,
som man ofta ser försummad vid ekonomiska jäm-

-A’u\saronc/e <Sr//gr
àArn/n<?

-/Qnfcrosn
fromt/do-<3r//g ö/-rn/rtgf

medlens uppgifter, särskilt hästtrafikens, vilken
trafik har avsevärt minskat på senare år. Men
biltrafiken har som varje nytt fortskaffningsmedel även
skapat nya trafikuppgifter. Den har möjliggjort
företag, som tidigare varit oekonomiska tillföljd av
bristfälliga kommunikationer. Den har dessutom
stimulerat reslusten och genom sin relativa
prisbillighet åstadkommit större rörlighet hos befolkningen, en
förändring, som rent av betecknats som en
revolution, särskilt av landsbefolkningens
levnadsförhållanden och livsvillkor.

Biltrafikens utveckling har hittills fortgått efter en
jämn och obruten kurva, vittnande om bilismens
inneboende kraft och livsduglighet — icke endast i
vårt land, utan även i de stora kulturländerna. Det
förefaller vid en jämförelse med andra länder, som
om bilbehovet i vårt land ännu ej nått
mättnings-graden. Ej heller torde vid en närmare prövning av
nuvarande transportuppgifter någon sådan mättnad
befinnas föreligga. Man torde därför kunna förutse,
att bilantalet alltjämt kommer att ökas, tills en viss
mättningsgrad uppnåtts och därefter i saktare tempo
i takt med landets ekonomiska och kulturella
utveckling.

För denna utredning har därför gjorts det antagan-

i Ur "berättelse över Gatukontorets verksamhet 1928",
sid. 30.

sfr /9Z/ 22



/9S3 «» /9is /aee /9S7 /äm /MS

Fig. 2. Diagram över bilantalets procentuella årliga ökning under
tiden 1920-1929 samt prognos för åren 1930-1940.

Fig. 4. Samband mellan ökningen av bilantalet i hela landet och
trafikökningen på vägarna. Bilantalet år 1920 satt = 100.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free