- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
117

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST

117

äro de, som utförts av professor T. R. Agg vid
Iowa State College, Förenta Staterna. Dessa
undersökningar äro verkställda i samarbete
med Förenta Staternas Bureau of Public Roads.

Agg bestämde rullningsmotståndet hos olika
beläggningar genom att göra utlöpningsförsök
med en bil, som, sedan den bogserats av en
annan bil och därigenom erhållit en viss
hastighet, lösgjordes och fick rulla ensam framåt.
Med hjälp av vissa apparater uppmättes
retar-dationen. Man kunde därefter beräkna det yttre
motståndet.

Väginstitutet har på Bilprovningsanstalten i
Stockholm låtit undersöka sambandet mellan
dragkraft och bensinåtgången för olika bilar.
Med hjälp av dessa undersökningar och Aggs
resultat har beräknats den bensinbesparing, som

Fig. 7. Sammanställning av uppgifter rörande sambandet mellan antalet
fordon per dygn och underhållskostnad per år och m för grusvägar.

förskaffa tillgängliga uppgifter rörande
underhållskostnader och trafik på olika grusunderhållna
vägar. Dessa uppgifter ha bearbetats med hänsyn till
olika arbetslöner, olika längd av barmarkstid m. m.
samt sammanställts på diagrammet, fig. 7. På samma
diagram finnes en kurva uppritad, avseende
kostnader för grusvägar i Kent County i U. S. A.
Uppgifterna för Kent ha erhållits ur en årsberättelse för år
1928.

Det på diagrammet, fig. 7, beräknade
sambandet mellan underhållskostnad och trafikmängd för
svenska grusvägar har lagts till grund för följande
utredningar rörande ekonomien av högklassiga
beläggningar. De för detta diagram grundläggande
förutsättningarna läggas sålunda till grund för de
följande beräkningarna. Bland dessa förutsättningar
må nämnas: en barmarkstid av 264 dagar,
klimatförhållanden i övrigt motsvarande Mellansveriges, en
timlön av under 75 öre, god grustillgång m. m.
Vidare antages, att vägarna äro ordentligt utbottnade
och sålunda relativt okänsliga för tjällossningar.
Kostnaderna för grusunderhållet omfattar sålunda
endast normala åtgärder, tillhörande sådant underhåll.
Någon administrationskostnad (för grusvägarna 5 à
15 %) är ej medtagen för vare sig grusvägarna eller
de högklassiga beläggningarna.

En jämnare vägbana medför mindre
rullningsmotstånd för trafiken. Därmed minskas den
erforderliga dragkraften och likaså bensinåtgången för
motorfordonen. En övergång från en mindre jämn till
en jämnare vägbeläggning innebär därför en
minskning i trafikkostnad, vilken minskning blir större, ju
större trafiken är. Man kan sålunda med allt skäl
vänta, att en jämnare, mer högklassig belägggning
skall medföra en sådan minskning i trafikkostnaden,
att därigenom erhålles en viss förräntning av
beläggningskostnaden. Ju större trafikmängden är,
dess större bidrag till förräntningen vinnes genom
denna trafikvinst. Storleken av denna vinst tillfölje
minskad driftkostnad har varit föremål för mycken
diskussion bland fackmännen och ett flertal
undersökningar i utlandet. Ännu kan man dock ej säga,
att frågan blivit slutligt löst, i varje fall icke för
förhållandena i vårt land, där man hittills icke
utfört några ingående undersökningar rörande denna
fråga. Bland mera kända utländska undersökningar

skulle uppstå vid övergång från grusväg till
högklassig beläggning. Diagrammet, fig. 8,
visar resultatet av denna undersökning.

Av diagrammet framgår, hur trafikvinsten ökas vid
stigande trafik. Man ser dels vilka betydande vinster,
som kunna uppstå, men även att vinsten är i hög
grad beroende av beläggningens kvalitet. Vid
medelgod beläggning kan man enligt dessa beräkningar vid
1 000 fordons trafik påräkna en årlig vinst av 1,32 kr.
per m vid hög hastighet jämfört med medelgod
grusväg, motsvarande ett kapitalvärde av 26,40 kr. vid
5 % ränta.

En dålig beläggning, jämfört med en god grusväg,
ger blott en årlig vinst av 0,20 kr./m, motsvarande en
kapitalvinst av 4,00 kr./m vid 1 000 fordon per dygn.
Vissa av Agg undersökta klinkervägar visa ett större
rullningsmotstånd än grusvägar. Sådana
beläggningar medföra sålunda en förlust för trafiken. Det
är sålunda av största vikt, att högklassiga belägg-

2ooo

fo/-c/on p&r dygn

^/Sooo.
\

t
i

^Qn/a/ forc/on per c/yg>n

Fig. 8. Besparing i bensinförbrukning hos motorfordon
vid jämförelse mellan grusvägbana samt vägbana av
klinker, asfalt eller betong. Barmarkstidens längd
= 264 dagar.

t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free