- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
118

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

TEKNISK TIDSKRIFT

27 sept. 1930

ningar göras jämna, och goda. om vinsten för
trafiken skall bliva stor.

Resultatet av utredningen visar, att stora
besparingar för trafiken stå att vinna vid övergång från
grusväg till högklassig beläggning. Det måste
emellertid betonas, att resultatet till stor del är
erhållet genom bearbetning av amerikanska
försöksserier. Det vore säkerligen i hög grad önskvärt, om
liknande försök kunde utföras i Sverige och på
svenska vägar. Den verkställda utredningen kan icke
anses vara fullständig. Den torde emellertid visa vägen
och angiva metoder för fortsatta studier på området.

En jämnare vägbana medför minskat slitage hos
fordonens så gott som samtliga delar. Av särskilt
intresse är slitningen av gummit på bilringarna för
olika beläggningar. Denna fråga har varit föremål
för ett flertal undersökningar i Amerika. Nyare
amerikanska undersökningar synas visa, att
ballongringar slitas mera på hårda fasta beläggningar som
cementbetong än på grusvägar. Forskningsresultaten
på området äro ganska osäkra och motsägande,
varför vid väginstitutets utredning någon vinst i minskat
gummislitage icke beräknats vid ett utbyte av
grusväg mot högklassig beläggning. Ej heller har någon
vinst beräknats med hänsyn till den minskade
slitningen i en bils övriga delar. Man saknar nämligen
säkra hållpunkter för bedömande av denna vinst. I
detta samband förtjänar påpekas den vinst i
bekvämlighet och standard, som de högklassiga
beläggningarna medföra. Risken för bräckage av ömtålig last
är en annan fördel. Men att siffermässigt angiva
storleken av dessa vinster torde vara ogörligt.

En högklassig beläggning medför i vissa fall en
ekonomisk vinst i jämförelse med en grusvägbana.
Denna vinst är av två slag; dels för underhållet, dels
för trafiken.

Vid ökad trafik stegras underhållskostnaden hos
en grusväg till sådant belopp, att i ett visst stadium
räntan, amorteringen och underhållet av en
högklassig beläggning blir billigare. Den jämnare ytan hos
en väl utförd högklassig beläggning medför mindre
rullningsmotstånd för trafiken, varigenom
bensinåtgången hos motorfordonen minskas. En jämnare
vägbana innebär även färre stötar och därmed större
livslängd hos fordonen. Grusvägens damm och smuts
föranleda ökade utgifter för trafiken genom ökade
utgifter för renhållning och större slitage hos
fordonen. Dessa båda faktorer, minskad
underhållskostnad och viss trafik vinst, äro sålunda de ekonomiska
grunder, efter vilka berättigandet av en högklassig
beläggning bör bedömas. Frågan kompliceras
emellertid i hög grad därav, att de högklassiga
beläggningarna mer eller mindre regelbundet måste underhållas
och ha en begränsad ’"livslängd" och sålunda efter
viss tid måste helt eller delvis förnyas.

Jämförande kalkyler rörande ekonomien av olika
beläggningar brukar man i regel grunda på vissa
antaganden rörande "livslängden" hos beläggningarna.
Med livslängd menar man den tidslängd, som
förflyter, innan kostnaderna för underhållet och trafiken
vuxit till sådan höjd. att det blir billigare med en
ombyggnad. Man saknar ännu säkra hållpunkter för
fastställande av beläggningars livslängd. Detta
beror dels på, att de moderna högklassiga beläggning-

arna äro av relativt sent datum och att trafiken på
vägarna senare år genom motortrafiken ändrat
karaktär och våldsamt ökat i storlek.
Vägbeläggningstek-niken, som har ett stort inflytande på livslängden,
har dessutom väsentligt utvecklats och förbättrats.

En beläggnings hållbarhet bestämmes dels av
klimatets påfrestningar, dels av trafikmängden. Klimatet
har ofta ett skadligare inflytande än trafiken. Dess
betydelse är även olika, beroende på de lokala
förhållandena. Klimatets inverkan är även olika för olika
slag av beläggningar. Trafikens inverkan, som likaså
är olika för olika beläggningar, kan konstateras
genom mätning av beläggningens slitning. Med
kännedom om den årliga slitningen kan man uppskatta den
livslängd, beläggningen skulle ha, därest trafiken
vore den enda förstörande faktorn.

I det följande göres ett försök att bedöma
ekonomien av olika beläggningar med olika antaganden
rörande livslängden. Någon hänsyn till varierande
trafikmängd kan på detta sätt icke tagas i önskvärd
utsträckning. I någon mån tages sådan hänsyn, om
man låter underhållskostnaden variera med
trafikmängden vid större trafik.

Enär det i utredningen icke så mycket gäller att
jämföra olika beläggningar inbördes som fastmer att
jämföra högklassiga beläggningar med en
grusvägbana, har endast en typ av högklassig beläggning
blivit undersökt. Denna typ har antagits kosta 40
kr./m med en beläggningsbredd av 5,5 m.
Underhållskostnaden, betingad av såväl klimat som trafik,
har antagits till 6 öre/m2 om året vid 1 000 fordon per
dygn samt rätlinigt stigande från 6 till 12 öre/m2 vid
trafik mellan 1 000 och 2 000 fordon per dygn. Denna
antagna underhållskostnad torde ligga under den i
verkligheten uppkommande underhållskostnaden.

Den valda högklassiga beläggningen har jämförts
med en grusväg, för vilken antagits, att någon annan
förnyelse än den, som sker genom det årliga
underhållet, icke ifrågakommer. Det årliga underhållet
för grusvägen har beräknats av diagrammet fig. 7.

Hänsyn har även tagits till trafikvinsten genom
minskad bensinåtgång, varvid denna vinst
kalkylerats enligt fig. 8, kurvan för "medelgod beläggning
— medelgod grusväg" vid hög hastighet.

Beräkningen har genomförts dels under antagande
av, att 1930 års trafikmängd är konstant under all
framtid, dels att trafikmängden ökas enligt
diagrammet fig. 1, dvs. ungefärligen fördubblas till 1940 för
att sedan bli nära konstant.

För att man lättare skall kunna överskåda
problemets olika sidor har jämförelsen grundats på
kapitalvärdet år 1930 (nuvarande värdet). Alla utlägg,
årligen återkommande underhåll eller periodiskt
återkommande omläggningar ha sålunda kapitaliserats,
allt efter 5 % ränta.

Det nuvarande värdet av en beläggning låter sig
beräknas av följande formel:

N — nuvarande värdet.
A = ursprungliga anläggningskostnaden.
O = ombyggnadskostnaden.
n = antal år mellan varje ombyggnad.
xi = årlig underhållskostnad (konstant).
Räntesats — 5 %.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free