- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
119

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST

119

A /930 àrs trafik konstant

Be/àggn/ngsbredd 5.5 m
]/ögbredd - 6, o m.

ße/öggningskostnad ■ 40 kr per m.

Bsiöqgning med varierande //ivs/dngd
samt-underhà/lskostnod Ce 6r*//r? per dr)

ff. t930 drs trafik ökos ti// ungefor cten de/b bi o dr/.
t340 och <Sr dàrefter näro konstant

Øetàggningsbredd - 5,5 m.
\/<igbredd • é. O m

BeJdggntngskostnod 4O kr. per m

iàggning med varierande tivp/ängd
samt viss und»rk>à//shostnad(6 ire/rff per
dr intiii iOOO fordon per dygn, ddrreftcr
Upp tiii i2 u/d SOOO fordon per dføn) I

Fig. 9. Jämförelse mellan ekonomien hos grusväg och högklassig beläggning vid olika trafikmängd. I kapitalvärdet ingår även

kapitaliserad kostnad för beläggningens ombyggnad.

På diagrammet fig. 9 är kapitalvärdet år 1930
beräknat för olika antagna livslängder. Därvid är
antaget, att beläggningen efter denna tid måste helt
omläggas med hela anläggningskostnaden — ett
antagande, som för vissa beläggningstyper är för
strängt, för andra däremot riktigt. Även följande
omläggningar äro kapitaliserade till nuvarande tid
och medtagna i kostnaden.

Den undre streckade linjen anger kapitalvärdet av
grusunderhåll. Vid jämförelse med en högklassig
beläggning innebär grusvägen en förlust för trafiken i
form av ökade driftkostnader. Denna trafikförlust,
beräknad ur diagrammet fig. 8, är för jämförelsens
skull på diagrammet adderad till grusvägskostnaden,
den övre sneda, heldragna linjen. De sneda linjerna
på diagrammet, som sålunda avse grusvägen, skära
högre upp på diagrammet de kurvor, som avse den
högklassiga beläggningen.

Beräkningen är genomförd dels under den
förutsättningen att 1930 års trafik är konstant, dels
växer till ungefär det dubbla år 1940 och därefter
förblir nära konstant.

Diagrammen, som äro uppbyggda på de tidigare
gjorda förutsättningarna, visa en enkel metod för
dylika kalkyler. Inverkan av ändrade
förutsättningar i något avseende kan tämligen lätt studeras.

I följande tabell visas de ekonomiska
trafikgränserna för övergång från grusväg till högklassig
beläggning enligt dessa diagram.

De ovan utförda kalkylerna grunda sig på de
gjorda antagandena rörande trafikstegringen, rörande
sambandet mellan underhållskostnad och
trafikmängd hos grusvägar, rörande trafikvinsten genom
bensinbesparing och de gjorda förutsättningarna
rörande den högklassiga beläggningens
anläggnings-och underhållskostnader. Ändras dessa
utgångspunkter, blir slutresultatet givetvis olika. Någon
allmängiltig lösning av problemet torde icke vara

möjlig, enär förhållandena variera från fall till fall.
Dock torde kalkylerna ge en överskådlig totalbild
av, hur de olika faktorerna inverka på varandra och
var ungefärligen man har att söka gränsområdena
för beläggningarnas ekonomi.

I det föregående har verkställts en jämförelse
mellan en enda högklassig beläggning och en
grusväg. Däremot ha icke olika högklassiga
beläggningar blivit jämförda med varandra. Denna del av
problemet är mycket komplicerad och ännu i
väsentliga stycken olöst av vägforskningen.

En annan fråga av stor betydelse uppställer sig i
detta sammanhang. Är det tekniskt och ekonomiskt
lämpligt att från en grusväg direkt övergå till en
högklassig beläggning? Finnes det ej enklare och
billigare mellanformer av vägtyper, som kunna
användas?

På denna fråga kan givas det svaret, att man på
flera håll i utlandet i Danmark, Tyskland, Holland,
Schweiz, Frankrike och England med framgång och
i stor utsträckning på medelstarkt trafikerade vägar
använder vissa enkla beläggningar med asfalt eller

Ekonomiskt fordonsantal för övergång från
grusväg till högklassig beläggning.

Beläggningens livslängd Fordonsantal per dygn
A. «30 års trafik konstant B. 1930 års trafik
fördubblas till 1940 och är därefter konstant
Ar Utan
trafikvinst Med
trafik-vinst Utan
trafikvinst Med
trafikvinst
15 1975 1175 1125 625
90 1 650 1000 900 500
25 1450 875 800 450
80 1325 800 725 400
40 1200 725 625 375
50 1125 675 575 350

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free