- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
126

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

TEKNISK TIDSKRIFT

27 sept. 1930

garna i kontorsbyggnaden äro klädda med
pimpstens-betongplattor för värme- och fuktisolering.
Lagerrummens ytterväggar i jordvåningen äro strukna med
bitumen. Betongytterytorna äro å lagerhuset icke på något
sätt behandlade, men å kontorsbyggnaden krysshamrade.

För ett normalt fält i lagerhuset av 5 m längd och 20
m bredd med tre bjälklag för vardera 1 000 kg/m2
nyttig last och med hänsyn tagen till en ytterligare
påbyggnad av två våningar hava jämförande
kostnadsberäkningar utförts mellan stålskelett- och
järnbetongbyggnad, och för båda har infordrats bindande anbud
från kapabla firmor. Med tillämpande av
anbudspriserna för betongarbete från Wayss und Freytag A.-G.
och för stålskelettet från Maschinenfabrik Esslingen
samt anskaffningskostnaderna för betongmaterial, vilket
tillhandahölls av byggherren, hava de rena
byggnadskostnaderna för ett normalfält beräknats sålunda:

Priser å betongbyggnadsmaterial fritt på
byggnadsplatsen år 1929.

Sand 0 till 7 mm ...................... 8,40 M/m3

Singel 7 „ 12 ........................ 9,40

D:o 12 „ 25 ........................ 8,40

Högvärdigt portlandcement .............. 59,10 M/ton

Materialkostnad för 1 m3 färdig betong 1 : 4 31,20 M
D:o vid användande av vanligt
portlandcement till 47,10 M/ton ................. 26,06 M

A) Byggnadskostnaden för stålskelettbyggnad med St. 37.

1. Stålskelett bestående av kolonner med

fundament och förankringar, balkar,
konstruktionshöjd på bjälklagen 23 cm,
färdigt uppsatt ...... 30 ton à 265 M 7 950 M

2. Järnbetongplattor, 12 cm tjocka, vilande

å balkflänsarna, betong 1 : 4 (350 kg
vanl. p.-cement/m3 betong).
Balkflänsarna inmantlade med rabits

316,5 m2 å 6,00 M 1 900 M
Portlandcement och tillsatsmaterial för

40,4 m3 betong à 26,06 M 1 053 M

3. Kolonnernas inklädning med betong i

blandning 1 : 6 och klädsel av
ytter-flänsarna med rabitsväv

74,0 ma à 6,00 M 445 M
Portl.-cement och material för

6,6 m3 betong à 18,36 M 121 M

4. Konsolbalk för skyddstak, inmantlad

10 m à 26,50 M 265 M
Portl.-cement och material för

2,7 m3 betong à 26,06 M 68 M

5. För fönsterbänkar ...... 20 m à 3,50 M 70 M

6. Bröstningar och väggfyllningar i betong

1 : 8, oarmerade 8,9 m3 à 37,50 M 334 M
Portl.-cement och material för

8,9 m3 betong à 18,36 M 164 M

7. Inbetonering av kolonnfundamenter i

betong 1:8 ........ 1,6 m3 à 23,oo M 48 M

Port.-cement och material för

1,6 m3 à 18,36 M 2Ö M

Summa 12 447 M

B) Byggnadskostnader för järnbetongbyggnad.

Betong i blandningsförhållande 1 : 4 (350 kg
högvärdigt portl.-cement), rundjärn, St. 37. Tillåten
påkänning på betongen 60 kg/cm2, på järnet 1 200
kg/cm2.

1. Kolonner:

Jordvåningen ... 13,60 m à 33,40 M 455 M
Bottenvåningen .. 18,72 m „ 31,50 M 490 M
övre våningen... 11,oo m „ 28,50 M 314 M
Cement och
material för ............14,85 m3 „ 31,00 M 460 M

2. Planbjälklag, 21 Cm tjocka:

Jordvåningen ... 116,5 m2 „ 14,60 M 1 700 M

Bottenvåningen.. 100,o m2 à 15,60 M 1 560 M
övre våningen... 100,o m2 „ 15,60 M 1 560 M
Cement och
material för ...... 81,75 m3 „ 31,00 M 2 534 M

3. Konsolbalk för skyddstak:

10,0 m „ 26,50 M 265 M

Cement och
material för ...... 1,6 m3 „ 31,00 M 48 M

4. Tillägg för fönster-

bänkar ......... 20,0 m „ 3,50 M 70 M

5. Bröstningar och

väggfyllningar .. 8,20 m3 „ 37,50 M 310 M
Cement och
material för _____ . 8,20 m3 „ 31,00 M 254 M

6. Kolonnfundament.. 5,05 m3 „ 40,00 M 202 M

Cement och
material för ...... 5,05 m3 „ 31,00 M 157 M

Summa 10 512 M

Skillnaden i byggnadskostnad utgör alltså 1 935 M till
järnbetongens fördel; ren kostnadsbesparing ca 16 %.

Den nyttiga golvarean blir ca 1 % större vid
stål-skelettbyggnaden än vid betongbyggnaden.

Hänförd till nyttig golvyta blir byggnadskostnaden
för 1 m2 40,91 M vid stålskelettutförande och 34,92 M
vid järnbetongutförande, alltså ca 6 M billigare för
sistnämnda, motsvarande en kostnadsbesparing av ca 15 %.

Betongbyggnaden väger emellertid 57 % mera än
stål-skelettbyggnaden. Vid full nyttig last nedgår
skillnaden dock till ca 23 %. Vid 2% kg/cm2 tillåten
grundbelastning blir kostnaden för grundläggningen
150 M högre per fält för betongbyggnaden.

NOTISER

Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst höll den 15 september ordinarie
sammanträde å föreningens lokal under ordförandeskap
av major Mauritz Serrander.

Ordföranden öppnade sammanträdet med att hälsa
de närvarande välkomna till den nya terminen och
uttalade den förhoppningen, att sommaren skulle ha ökat
föreningsmedlemmarnas aptit på föreningslivet.

Efter vederbörlig justering av protokoll från trenne
föregående sammanträden meddelade ordföranden, att
avdelningens sekreterare på grund av tjänst utom
Stockholm var förhindrad att kvarstå i denna
befattning samt föreslog, att avdelningen till sekreterare för
den återstående delen av år 1930 skulle välja
civilingenjören Guiwab Hellstenius, vilket förslag blev
avdelningens beslut.

Ordföranden meddelade därefter att styrelsen till den
av styrelsen tillsatta kommittén för avgivande av
yttrande över viss omarbetning av normalbestämmelser
för järnkonstruktioner för hus-, bro- och
vattenbyggnader remitterat avdelningarna III och III b av
bestämmelserna, avhandlande belastningsantaganden samt
till-låtna påkänningar och formförändringar.

Därefter invaldes i avdelningen civilingenjörerna
A. Alvar Gelin, C. G. Evert Strokirk och Sten G. Ohlson.

Ordföranden redogjorde därpå för valkommitténs
sammansättning under år 1929 samt meddelade, att
generaldirektören Gösta Malm åtagit sig att fungera
som ordförande i valkommittén för år 1930.
Civilingenjören Carl Sundelin föreslog att i kommittén skulle
inväljas herrar B. Dahlberg och B. Wiklund såsom
ersättare för herrar L. Hellstedt och H. Holmqvist, vilka
i år icke borde omväljas. Avdelningen beslöt i
enlighet med detta förslag, och valkommitténs medlemmar
för år 1930 blevo i anslutning härtill generaldirektör
Gösta Malm, ordförande, samt herrar P. G. Ekwall,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free