Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
TEKNISK TIDSKRIFT
27 sept. 1930
P/an.
Fig. 1.
Fig. 2.
kraftstationens driftvatten. Älvens övriga
vattenmängd, som vid börjande isbeläggning brukade vara
dubbelt så stor som driftvattenmängden, måste
släppas ut genom regleringsdammen. Dit medföljde
därför en stor myckenhet isnålar och snösörja, så att
älvloppet till hela sin bredd, på vissa sträckor ända
ned till bottnen, blev helt uppfylld av dylik med
älven följande is. Yid fortsatt kyla isbelade sig de
lugna älvsträckorna ovanför den outbyggda delen av
forsen. Strandisar bildades även vid och nedanför
forsen, med påföljd att avkylningsytan
snabbt minskade. Den mängd is, som på
detta sätt hann bildas, uppfyllde
visserligen en avsevärd del av den uppdämda
älvsträckan och flöt även ned i älvgrenen
mot kraftstationens intag, men
vattenhastigheten i denna gren var så liten, att
snösörjan stannade under det förut
bildade fasta istäcket, innan vattnet nådde
fram till kraftstationen. Sedan
isbildningen på detta sätt upphört, kunde man
genom mätningar konstatera volymen av
den bildade isen. Rymden av den
uppdämda älvsträckan var vid tillräckligt
hög dämning större än den ismängd, som
brukade bildas i början av vintern,
varför några driftsvårigheter icke då
uppstodo.
Även i detta fall kan man överslagsvis
beräkna, vilken isbildning på älvens yta
som erfordras för att värmebalans skall
uppkomma i vattendraget. Den ungefärliga
gången av en dylik beräkning är följande.
Den öppna arean hos älven ovanför
dammen och kraftstationen fram till lugnt
vatten ovanför forsarna utgör omkring 1,7 km2.
Den hastighet, med vilken nämnda fria yta
isbelägges, framgår för vintern 1926—27 av
diagrammet, fig. 2. Därav synes, att vid
första kyla i oktober månad älvens lugna
partier hastigt isbelägga sig, så att därefter
endast halva arealen är öppen. Den övriga
delen isbelägger sig till största delen vid
starkare kyla i december och januari
månad, så att i slutet av sistnämnda månad
endast omkring 0,075 km2 öppet vatten då
återstår. Även under kallaste vintrar utgör
det bildade ytislagret en fullt tillräcklig
värmeisolation mot fortsatt avkylning av
vattnet. Därav kan man draga den
slutsatsen, att under den kallaste delen av
vintern jämvikt uppkommit i
värmehushållningen, då i detta fall den fria vattenytan
har en storlek av endast omkring 5 % och
sålunda ca 95 % blivit isbelagt.
Den under samma vinter bildade
ismäng-den finnes grafiskt angiven i fig. 3, vari
det fasta istäckets volym är utmärkt med
den undre kurvan. Dess största mängd
förefinnes i slutet av januari månad och
utgör då något mer än 0,6 mill. m3. Enligt
utförda mätningar fanns vid samma
tidpunkt så stor mängd issörja under det fasta
istäcket, att den sammanlagda mängden is
ovanför dammen och intaget till
kraftstationen utgjorde nära D/s mill. m3.
Man frågar sig då: under vilka förhållanden kan
denna ismassa bliva till olägenhet för kraftverkets
drift. Om enligt erfarenheten den bildade ismängden
har avsevärt mindre volym än rymden av det
uppdämda magasinet, har man anledning antaga, att
några driftsvårigheter ej skola uppstå genom att
bildade isnålar föras ned mot kraftverket. I fig. 4
är vid olika dämningshöjd angiven den totala
volymen av det uppdämda magasinet, kurva A. Kurvan
B anger den del av magasinet, där is kan bildas eller
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
