- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
139

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST

139

Fig. 4.

avlagras, dvs. med avdrag av den tvärsektion som
erfordras för att framföra älvens vattenmängd, här
antagen till 200 ms/s., resp. driftvattenmängden,
100 m3/s. ned till kraftstationen, med en hastighet av
omkring 0,5 m per sek. Erfarenheten har givit vid
handen, att vid hastigheter över sistnämnda värde
den lösa isen medföljer vattnet, men att detta sällan
är förhållandet, då hastigheten är mindre. Mängden
av den bildade isen var under den omhandlade
vintern vid en dämningshöjd av -{- 69,00 omkring
I1!? mill. m3.

Då den bildade ismängden i viss mån kan anses
bero på längden av den del av älven, som på grund
av stor vattenhastighet icke kan tillfrysa, är det
antagligt, att vid lägre dämningshöjd den bildade
ismängden kan bliva större. Om man antager, att
denna ismängd är direkt proportionell mot den
öppna isrännans längd, skulle man erhålla en
ismängd vid olika dämningshöjd i enlighet med kurvan
C. Om ismängden icke skulle vara beroende av olika
därnningshöjder, skulle dess mängd angivas av
kurvan D. Skärningspunkten mellan kurvan B och
dessa sistnämnda kurvor är belägen ungefär på
höjden -|- 68,50. Enligt dessa beräkningar skulle
man sålunda icke utan nämnvärd risk för
driftavbrott kunna sänka dämningshöjden under den nu
använda + 69,0.

Man kan sålunda säga, att genom profilregleringar
i vattendrag kunna åstadkommas betydliga
förbättringar i isförhållandena såväl för sjöfart som vid
vattenkraftens utnyttjande. Genom beräkningar
rörande värmehushållningen vintertid hos en älvs
vattenmängd och jämförelser med verkningarna av
tidigare utförda profilregleringar kan man med
ganska stor säkerhet planlägga nya profilregleringar
på sådant sätt, att de tidigare i älven förekommande
issvårigheterna försvinna eller åtminstone i avsevärd
grad förminskas.

NOTISER

Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst höll den 13 okt. i samband med den
av ingenjörsvetenskapsakademien anordnade
konferensen i svetsningsfrågor ordinarie sammanträde å
föreningens lokal under ordförandeskap av major Mauritz
Serrander.

Sammanträdet började kl. 19,30 med
protokollsjustering, varvid protokollet från avdelningens ordinarie
sammanträde den 15 sept. 1930, upplästes och godkändes.
Ordföranden meddelade därefter att avdelningens ord.

klubbmästare, som numera innehade befattningen
som avdelningens sekreterare, icke längre
lämpligen kunde kvarstå i sin förstnämnda funktion
samt anmälde, att styrelsen för sin del ville till
klubbmästare för den återstående delen av år
1930 föreslå civilingenjören Yngve Zachrisson,
vilket förslag avdelningen genom beslut godkände.
Sedan i avdelningen inv alts direktör Nils
Forssblad, civilingenjörerna Anders Bertil Norén, E. I.
Lindman, Gösta Th. Alm, Erik A. E. Blomqvist och
Hans-Jörgen Hansen samt ingenjören Arvid G. A.
Almgren var kvällens föreningsangelägenheter
avslutade och sammanträdet avbröts temporärt
enligt programmet.

Sedan ordföranden vid förhandlingarnas
återupptagande kl. 20,15 hälsat representanter för
ingenjörsvetenskapsakademien, akademiens ut- och
inländska föredragshållare samt övriga avdelningens
ärade gäster välkomna och tackat dem, för att de med
sin närvaro velat hedra avdelningen samt för det intresse,
som de därigenom visade dagens frågor, överlämnades
ordet till kvällens föredragshållare, Reichsbahnoberrat
Max Füchsel, Berlin, som därefter höll ett av ett flertal
instruktiva ljusbilder beledsagat föredrag över ämnet
"Schweisstechnische Anforderungen beim Entwerfen und
Bau geschweisster Brücken und Stahlhochbauten." Det
i högsta grad aktuella ämnet erhöll i föredraget en
utomordentligt sakkunnig och vederhäftig behandling, och
föredragshållaren hade inom ramen för ett ca 1% timme
långt anförande lyckats hoptränga en utomordentligt stor
mängd värdefulla såväl teoretiska som praktiska
synpunkter och rön.

Som avslutning anförde föredragshållaren, att han
tyvärr icke haft tid att gå in på det nya förfaringssättets
ekonomi. Då emellertid ett flertal konstruktioner vore
enklare att utföra med svetsade förband än med nitade
och då genom svetsningsförfarandet materialbesparingar
av ca 15 % vore vanliga, syntes det som om
svetsningsmetoderna skulle kunna bliva av stor betydelse för
byggnadstekniken.

Sedan ordföranden framfört avdelningens tack till
Reichsbahnoberrat Füchsel för det utomordentliga och
av det talrika auditoriet med stort intresse åhörda
föredraget samt uttalat den förhoppningen, att den nu
pågående konferensen skulle bidraga att föra
svetsningsfrågorna framåt, vidtog en mer än vanligt livlig
diskussion, som uppkallade ett stort antal talare av starkt
divergerande åsikter, nämligen broinspektör C. A. Kolm,
major Ernst Lindh, professorerna Kehl, Forssell och
Ljungberg, civilingenjör Gösta A. Dahlberg,
byråingenjör L. S. Abel samt ingenjörerna Huss och Malmros.
Flera av dessa talare berörde särskilt avsaknaden av
normalbestämmelser för ifrågavarande arbetens
utförande, betonade svetsningsskarvarnas osäkerhetsmoment
samt anförde att då svetsningsförfarandet kom till
användning, arbetet borde i största möjliga utsträckning
utföras på verkstaden, då man nämligen riskerade, att
förbindningar av denna art utförda på arbetsplatsen
kunde bliva i högsta grad otillfredsställande. Professor
Ljungberg framhöll därjämte särskilt, att den
materialbesparing, som vid kalkylering av svetsade
konstruktioner understundom ernåddes, med hänsyn till
verkstädernas bristande erfarenhet på området, vanligen praktiskt
taget ginge helt förlorad vid arbetets utförande.

Diskussionen utmynnade i en uppmaning till styrelsen
att taga under övervägande vilka åtgärder, som från
avdelningens sida lämpligen borde vidtagas till fromma
för svetsningsmetodernas utveckling i vad desamma
berörde byggnadstekniken.

Sedan överingenjör Ritz demonstrerat en Siemens
elektriska aktiebolag tillhörig film, belysande
svetsningsförbands användande vid uppförandet av en
stålskelett-byggnad, förklarade ordföranden sammanträdet avslutat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free