- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
142

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

TEKNISK TIDSKRIFT

27 sept. 1930

om man utgår från de plastiska förhållandena. Gållik
påvisar, att dessa på teoretisk väg funna resultat
enligt utförda provningar så gott som exakt
överensstämma med de verkliga förhållandena.

Svetsning.

Rörande svetsning hade insänts till kongressen
sammanlagt tolv rapporter från olika länder.

Den bekante svetsningsentusiasten professor M.
Dustin i Brüssel anför i sin rapport "Assemblage:
rivure et sodure", att elektrisk svetsning, särskilt vid
beklädda elektroder, i pålitlighet överträffar andra
svetsningsmetoder. Svetsningsmetallens beskaffenhet,
vilken är av största betydelse för svetsförbandets
egenskaper, är för närvarande föremål för utredning,
vars resultat komma att föreläggas den internationella
materialprovningskongressen i Zürich nästa år.
Svetsningsmetoden har redan vunnit burskap, ty det har,
tvärtemot vad som påståtts vid dess framträdande,
bevisats att svetsningen icke medför någon förändring
i egenskaperna hos de sammanfogade delarna.
Vidare kan enligt Dustin en svetsskarv
liållfasthetsbe-räknas med lika stor säkerhet som varje annat
förband, och för arbetets utförande äro tillförlitliga
metoder utexperimenterade, vid vilkas tillämpning varje
orsak till defekter kan undvikas. Svetsning erbjuder
slutligen i jämförelse med nitning bl. a. betydande
ekonomiska fördelar.

Överingenjör E. Höhn, Zürich, redogör i sin
avhandling "Über die Festigkeit elektrisch geschweisster
Stirn- und Flankennähte" för en del av honom
härledda, på praktiskt utförda provningar baserade
formler för beräkning av kälsvetsade plattjärns- och
plåtförband. Den med hänsyn till svetsens styrka
lämpligaste formen för svetsprofilen är den med plan
begränsning och därnäst i ordningen kommer den
konvexa, medan däremot den konkava är olämplig.
Spänningsfördelningen i en svetsad skarv är enligt
utförda försök ganska ojämn. Sålunda kan den
största skjuvspänningen i en längdsvets (= kälsvets
parallell med kraftriktningen) uppgå till 2,2 gånger
medelspänningen, och med hänsyn härtill bör vid
antagande av jämn spänningsfördelning säkerheten
väljas relativt stor, omkring 5- à 6-faldig, motsvarande
en medelskjuvspänning av 500—600 kg/cm2. I
allmänhet minskar hållfastheten vid tilltagande höjd för
svetsfogen. Vill man dimensionera säkert, bör
tvär-svetsarnas medverkan lämnas utan avseende.
Längd-svetsarna böra givas en längd av 1,25 à 1,5 gånger
stavens bredd. Författaren säger sig vid ett flertal
tillfällen hava konstaterat, att man endast vid
användning av elektrisk svetsning med beklädda
elektroder kan vara fullt säker om att uppnå ett gott
resultat.

Överingenjör A. Bühler, Bern, framhåller i sin
rapport, "Die elektrische Schweissung im
schweizerischen Eisenbau", nackdelarna hos nitförband, särskilt
vid järnvägsbroar, vid vilka nitarna ofta lossna och
måste utbytas. Vid utbildning av nitförband enligt
de vanliga beräknings- och dimensioneringsmetoderna
utgöra dessa förband de svagaste punkterna hos
järnkonstruktionen. Det egendomliga förhållandet är
rådande, att medan man ifråga om stängerna i en
järnkonstruktion ängsligt undviker att överskrida
proportionalitetsgränsen, lämnar man denna
förutsättning alldeles ur räkningen vid nitförbandens di-

mensionering, detta på grund av inrotad vana och
av ekonomiska skäl. Svetsningen kommer enligt
Bühler med all säkerhet inom en ej alltför avlägsen
framtid att uttränga nitningen, huvudsakligen därför
att den medför ekonomiska fördelar. Vidare anföres,
att den elektriska svetsningen allt mer och mer
vinner terräng samt uppgives, att i Schweiz den
elektriska metoden alltid kommit till användning vid alla
viktigare svetsningsarbeten. Elektroderna böra vara
beklädda, och likström föredrages i allmänhet, enär
man vid denna strömart har större säkerhet ifråga
om svetsningens likformighet än vid växelström. En
fråga, som ännu återstår att lösa, är huru eventuella
förändringar hos järnet i kontaktytorna inverkas av
elektrodernas beskaffenhet. Vidare saknas
långtidsförsök i större skala med sammansvetsade
valsjärn-profiler samt temperaturmätningar.

Såsom allmänt erkända regler anföres, att X-fogen
bör givas företräde framför V-fogen, att svetsningen
bör börja vid ändarna av skarven eller anslutningen
och fortlöpa mot mitten samt att fullständig
symmetri är nödvändig vid svetsningsarbetets utförande,
vilket även gäller de delar, som skola hopfogas.
Profiler med större tjocklek än 3 cm böra förvärmas,
om möjligt till -f- 300°C. Bühler ansluter sig till
en av Höhn uttalad åsikt, nämligen att med hänsyn
till de talrika oklarheter, som råda ifråga om
beräkning och utförande av svetsförband man nästan får
uppgiva hoppet på att finna en tillförlitlig och
tillräckligt enkel metod för undersökning och
utfinnande av oundvikliga fel hos svetsfogar och i stället
säkra svetsen medels skarvplåtar, varigenom ett
svetsförband, vars godhet mera beror på
tillfälligheter än ett nitförband, kan bliva jämställt med
detta sistnämnda.

Bühler beskriver därefter en hel del i Schweiz
utförda, svetsade konstruktioner, såsom ledningsmaster,
dels av sammanfogade profiljärn och dels med
rörform, tryckledningar, behållare, fartygsskrov,
järnstommar till husbyggnader och broar. Av intresse
kan vara följande, på anbud grundade ekonomiska
jämförelse mellan olika skarvningsmetoder för en
tryckledning:

svetsning med vattengas .... 900 franc/ton

nitning.................... 770 „ „

elektrisk svetsning ......... 530 „ „

Professor S. Bryla, Lemberg, meddelar i "Le
Pont-Route métallique soudé à 1’arc electrique de Lowicz"
några huvuddata rörande en ny, svetsad bro i
Lemberg, vilken emellertid finnes fullständigt beskriven i
Génie Civil 14 sept. 1929, varför det torde vara
onödigt att här referera rapporten ifråga. Nämnas må
endast, att enligt Bryla en besparing i järnvikt av
21,4 % ernåddes vid svetsad i jämförelse med nitad
bro samt att utförd provbelastning av bron, såväl vid
vilande som vandrande last, givit mycket
tillfredsställande resultat.

Samme författare beskriver i "First welded
struc-tures in Poland" några svetsade konstruktioner till
husbyggnader, bl. a. järnstommen till en
9-vånings-byggnad.

En teoretisk undersökning av
spänningsfördelningen i längd- och tvärsvetsar framlägges av ing.
I. T. Rosskopf, Nimègue, i "Repartition des charges
dans les assemblages soudés", varvid han utgår från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free