- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
147

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 jan. 1930

VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST

147

dubbla stenbankar med jordfyllning
emellan, i vilken neddrevs järnspånt
eller träspånt.

I den djupaste delen av floden, på
uppströmssidan av bottenutskoven,
där berggrunden låg mycket djupt,
utfördes fångdammen av
specialkonstruktion med dubbla järnspånter.

De typer, som använts, visade sig
lämpliga.

Fångdammsarbetena, fig. 24,
lyckades utmärkt, och ingen allvarlig skada
inträffade under hela byggnadstiden,
ehuru t. e. dammen i djupaste fåran
en dag var översvämmad, så att ingen
punkt av dammen låg mindre än 3 m
under vattenytan, fig. 25.

Att utan svårare olyckshändelser
genomföra ett fångdammsbygge av
denna art torde även här hemma
kunna betraktas nästan som ett
rekord. I detta fall ökades svårigheterna genom
oövad arbetskraft och arbetsledning. Ingen av
entreprenörens arbetsledare trodde från början att
bockdammarna skulle bli täta, men de blevo
entusiastiska för konstruktionen sedan de sett, hur gott
resultatet blev. Ingenjör Westborg övervakade bl. a.
alla fångdammsarbetena, och det är till stor del
hans förtjänst att så gott resultat uppnåddes.

Betongarbeten. Anordningarna för betongbered-

Fig. 20. Byggnad av fångdamm (bockdamm).

Fig. 21. Stenkistor utsättas för fångdamm.

ningen voro i huvudsak följande: ingredienserna
(makadam, sand, cement) tippades i fickor i en
mätnings-station. En rad fickor utfördes för varje
huvudblandning av betongen, och under fickorna leddes
decauvillespår. Betongblandningarna voro tre, och
endast i särskilda fall gjordes smärre avvikelser från
den normala cementtillsatsen. Från fickorna uttogos
genom måttkärl ingredienserna till en kubikyard
färdig betong för varje vagn, som passerade. De
sålunda tillmätta betongmaterialen togos därefter från
mätningsstationen i torrt tillstånd i tågsätt till
blan-darna, vilka befunno sig en vid vardera hisstornet
Transporten av betongen från blandarna till
gjut-platsen skedde medels rännor enligt Insley-systemet.
Denna Insley-anläggning var en tungrodd apparat,
fisr. 26. Såsom framgår av bilden var den av
betydande storlek. Avståndet mellan tornen, vilka
voro ca 90 m höga, var 300 m, och totala rännlängden
vid gjutning i dammens mittparti var c:a 210 m.
Det tog nära 2 minuter för betongen att flyta från
fickan i tornets topp till gjutplatsen. Det inses lätt
att det ej var så enkelt att hålla betongen flytande
i rännorna under nära 2 minuter vid en temperatur
i solen mitt på dagen av omkring 60° C.

Svårigheterna voro emellertid ej begränsade
härtill. Den tillgängliga stenen utkom från krossarna i

Fig. 22. Stenkistiàngdamm under avstängning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930v/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free