Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
TEKNISK TIDSKRIFT
27 sept. 1930
avverkade ca 100 ton per vecka med ett arbetslag av
16 man.
Monteringen av järnen erbjöd ibland stora
svårigheter, då armeringen på vissa platser inlagts mycket
tät. Entreprenören, som ej var van vid kraftigt
armerade konstruktioner, hade stora svårigheter. Som
maximum placerades per månad 380 ton
armerings-järn, fig. 30 och 31.
Arbetet började, som redan nämnt, i januari 1927.
Betonggjutningen började i april 1928. Arbetena voro
i huvudsak färdiga i juni i år, då anläggningen den 28
juni högtidligen igångsattes av guvernören för de
Federerade Malaj staterna i närvaro av sultanen av
Perak samt ett stort antal andra framstående
personer. Den färdiga anläggningen synes å fig. 32.
Vid utförandet av en anläggning som Chenderoh
utgöra som bekant arbetslönerna en avsevärd del
av totalkostnaderna även på platser, där lönerna
nominellt äro låga. Betydande summor kunna i
allmänhet sparas genom användande av mekaniska
anordningar för alla arbeten, där sådana lämpligen
kunna introduceras. Man sparar därvid ej endast i
direkta arbetslöner utan ofta även i materialåtgång
och alltid och framförallt i tid. Enligt min åsikt kunda
i Chenderoh mycket effektivare mekaniska
anordningar kommit till användning än nu skedde, om
tillfälle funnits att ingående diskutera dessa med
entreprenören innan arbetena startades. I förevarande fall
medgav emellertid ej tiden några sådana förberedande
diskussioner, och vi litade kanske också för mycket på
entreprenörens erfarenhet i detta avseende. För
att mekaniska hjälpmedel skola komma riktigt till sin
rätt erfordras att konstruktionerna från början göras
så, att de passa för utförande med sådana hjälpmedel.
Ritningarna böra därför så vitt möjligt uppgöras med
full hänsyn till de lyft- och transportanordningar,
som komma att användas och med bestämda
arbetstempon i sikte.
Till sist vill jag ej underlåta att i detta samband
säga några ord i en fråga, som redan tidigare i år
berörts i denna förening och som jag anser vara värd
att upptagas till prövning av intresserade ju förr
desto hellre.
Under min nära 4-åriga vistelse i Malakka har jag
haft tillfälle att ganska väl lära känna ett flertal
engelska entreprenörer i byggnadsbranschen och
enligt min åsikt ha vi svenskar stora möjligheter att
konkurrera på världsmarknaden i denna bransch.
Våra ingenjörer äro tekniskt avgjort bättre rustade
än flertalet utländska, och under erfaren ledning
skulle de säkerligen kunna överträffa dem. Även
vår arbetarstam är i det stora hela utmärkt, och
många borde lämpa sig mycket väl som ledare av
olika detaljer i arbetet.
En av förstklassiga svenska firmor bedriven
entreprenadverksamhet utomlands skulle enligt min
mening icke blott kunna bli ekonomiskt lönande samt
medföra ökade arbetstillfällen för svenska ingenjörer
och främja deras internationella "skolning" utan
även verka stimulerande på en icke obetydlig del av
vår arbetarstam, vidga dess synkrets och öka dess
välstånd, allt till båtnad för vårt land i dess helhet.
NYA BESTÄMMELSER FÖR JÄRNKONSTRUKTIONER
I HUSBYGGNADER.
Av O. D. ZETTERHOLM.
Den delegation, som av vissa statens tekniska
verk förordnats att revidera nu gällande statliga
normalbestämmelser utsände sistlidne oktober
månad preliminärt förslag till nya "Järnbestämmelser".
Med anledning härav kan det vara av intresse att
ur olika länders normalbestämmelser sammanställa
och jämföra de faktorer, som öva inflytande på det
ekonomiska utnyttjandet av järnmaterialet i en
husbyggnad. I detta syfte refereras och jämföras i det
följande belastningsantagandena samt järnets
materialegenskaper och tillåtna spänningar, såsom dessa
faktorer framställas i det nyssnämnda förslaget till
normalbestämmelser, och i de normer, som för
närvarande gälla i U. S. A., Tyskland och Sverige.
Jämförelsen inskränker sig enbart till järnsorter, som i
kvalitetshänseende äro jämställda med
delegationsförslagets St. 37 (brottgräns 3 700—4 500 kg/cm2).
I U. S. A. och Tyskland finnas som bekant olika
bestämmelser i olika stater eller städer. Därför
utväljas i och för denna jämförelse de bestämmelser
som kunna anses mest representativa för dessa
länder, nämligen Berlins och New Yorks. I Berlin
bygger man efter de preussiska bestämmelserna av den
25 febr. 1925, vilka i huvudsak noga ansluta sig till
de för tyska riksbanorna gällande normerna. Den
för New York sedan 1915 gällande "Building Code",
är för närvarande, sedan 1929, föremål för revision,
vilken beträffande material, belastningar och tillåtna
spänningar nu avancerat så långt att
specialbestämmelser i dessa avseenden kunnat utfärdas,
undertecknade av New Yorks borgmästare den 25 mars i
år. Dessa bestämmelser ansluta sig i de flesta delar
till de av 4merican Institute of Steel Construction
utfärdade "Standard Specifications for Structural
Steel for Buildings".
1. Järnmaterialet.
Som synes av tabell 1 äro materialets
hållfasthetsegenskaper i de tre länderna i stort sett lika.
Provningsbestämmelserna beträffande tänjbarheten
äro synnerligen växlande.
2. Belastningar.
a) Egen vikt.
De antagna enhetsvikterna hos skilda
byggnadsmaterial äro i huvudsak lika. De amerikanska
bestämmelserna föreskriva att egna vikten av
bjälklag skall ökas med 100 kg/m2 såvida man vid
ritningarnas upprättande ej med säkerhet kan
bestämma mellanväggarnas lägen. De tyska bestäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
