- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Väg- och vattenbyggnadskonst /
154

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

TEKNISK TIDSKRIFT

27 sept. 1930

ävensom fabriks- och verkstadsbyggnader, skola
beräknas för ett vindtryck av 100 kg/m2, verkande
endast å byggnadens övre hälft. För övriga
byggnader kan vindtrycket i allmänhet försummas.

Grundkonstruktioner skola beräknas för vindtryck
å husets hela yta om 100 kg/m2, takkonstruktioner
för 150 kg/m2.

Det av vind härrörande stjälpningsmomentet får
ej uppgå till större belopp än 80 % av de
permanenta lasternas stabilitetsmoment, såvida
konstruktionen ej är tillfredsställande förankrad.

De tyska bestämmelserna föreskriva:

Byggnadsdelar upp till 15 m höjd beräknas för
100 kg/m2, från 15 till 25 m för 125 kg/m2 och över
25 för 150 kg/m2. För byggnader med skyddat läge
och lägre än 15 m må vindtrycket minskas till 75
kg/m2, för byggnader med särskilt utsatt läge skall
vindintensiteten ökas med 25—50 %. För öppna
hallar och fristående tak skall hänsyn tagas till
vindbelastningar om 60 kg/m2, verkande inifrån utåt
eller nedifrån uppåt.

Delegationsförslaget säger i detta hänseende:

Vindtrycket p antages variera med respektive
byggnadsdels höjd h över den omgivande marken eller
havsytan på så sätt att

p = 100 + 1,2 h kg/m2 för vanligare byggna-

nader

samt p = 160 +1,2 h „ „ byggnader som
ligga fritt i havsbandet. Vindintensiteten må dock i
intet fall antagas större än 250 kg/in2.

Vid byggnad med skyddat läge kan vindtrycket
minskas till 50 kg/m2.

För öppna hallar och liknande byggnader
kon-trollberäknas för uppåtriktade krafter = \ p och
utåtriktade = -J- p.

För en 25 m hög byggnad med en minsta bredd av
9 m och som ej ligger i havsbandet eller på stor
höjd beräknas i tabell 5 momenten per längdmeter
på grund av vind enligt de ovan refererade olika
bestämmelserna.

Tab. 5.

Enligt bestämmelserna i Vid sockelhöjd Vid grundytan 5 m under sockeln
Moment mt Förliållandetal Moment mt Förhållandetal
New York........ 2S 1,0 59,5 1,19
Berlin................ 36 1,57 50,1 1,0
Deleg. förslag. 38 1,66 52 1,04
Sv. förf. saml. 39 1,70 54.5 1,09

Vid bedömandet av dessa olika vindföreskrifters
inflytande på konstruktionen i dess helhet måste
vederbörlig hänsyn tagas till den höjning av de
till-låtna spänningarna, som samtliga normerna
medgiva, om spänningar av vind sammansättas med
spänningar av egenvikt och nyttig last. De
amerikanska normerna höja samtliga tillåtna spänningar
med 33V3 %, de tyska med 16,6 %,
delegationsförslaget föreslår en höjning av spänningarna för
dragning—böjning och knäckning med 21 resp. 23 %, för
skjuvning i nitar med 26 % samt för hålkanttryck
å nitar med 11 %. Sist nämnda siffror motsvaras
i de nil gällande svenska bestämmelserna av värdena
25, 25, 26 och 12 %.

Enligt de amerikanska bestämmelserna skola kon-

struktionsdelar, som endast åverkas av vind,
beräknas med normala .tillåtna spänningar, med undantag
av nitar och bultar, för vilka en höjning av 331/3 %
är tillåten.

3. Tillåtna spänningar.

De tillåtna spänningar som angivas i det följande
avse vanliga belastningsfall (i delegationsförslaget
benämnda 1 a).

a) Dragning, böjning, skjuvning etc.

Tab. 6.

b) Knäckning.

Enligt New Yorkbestänimelserna skall den
till-iåtna knäckningsspänningen akln bestämmas av
ekvationen

1 + 18 000 i2

där är stångens slankhetstal. oktn får dock icke

överstiga 1056 kg/cm2. Någon begränsning av
slankhetstalets storlek förekommer icke, vilket
däremot är fallet i ovannämnda Standard Specifications
for Structural Steel for Buildings. Här föreskrives
nämligen att slankhetstalet för huvudstänger ej bör
överskrida 120 och för stänger av sekundär betydelse
ej 200.

Den principiella uppbyggnaden av den preussiska
knäckningskurvan baseras på de av Deutsche

1 Är tryckflänsens fria, ej sidostyrda, längd L längre än
15 gånger samma fläns bredd b skall den tillåtna
böjningsspänningen reduceras enligt ekvationen

1 406 , , ,
Otn — —–Jp— kg/cm-

1 + W

där L och b insättas i cm.

2 Denna siffra gäller beträffande böjda balkar endast för

det fall att livplåtens tjocklek t är större än ~ av avståndet

h mellan balkflänsarna. Är t < i h skall den tillåtna skjuv-

ou

spänningen reduceras enligt ekvationen:

1 265 . ; ,,

Tin =-,2 — kg/cm2.

1 + __"—
^ 7 200 P

Är den befintliga skjuvspänningen t = ^j- större än Tln måste
livplåten avstyvas. Avståndet mellan avstyvningarna tages
lika med den Iivplåtshöjd h, vid vilken T blir lika med rtn
enligt nyss angiven ekvation.

Tillåten spänning Otn ’ kg/cm’
enligt

Material

Spänningsart

New
York

„ ,. Deleg. Sv. förf.
Berlin tBrsl- 8aml.

Dragning ........................................1265 1 200 1 200 1 000

Tryck utan hänsyn

till knäckning................— - 1 200 1 000

Böjning, om
sidostyrning finnes ........................1 2651 1 200 1 200 1 000

Skjuvning........................................844-’ 1 000 960 800

Avskärning ................................950 1000 750 750

Hålkanttryck ........................- 2 000 1800 1 600

Hålkanttryck vid
enkelskär ....................11700 — - -

Hålkanttryck vid

dubbelskär .................2110 — — —

Valsjärn och
plåt

Nitjärn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:36 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930v/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free