Print (PDF) - On this page / på denna sida - Teknisk tidskrift häft. 1 årg. 61 3 jan. 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
</chapter> <chapter name="TEKNISK TIDSKRIFT HÄFT. 1 ÅRG. 61 3 JAN. 1931">TEKNISK TIDSKRIFT
<h3>HÄFT. 1 ÅRG. 61 <tab>3 JAN. 1931</h3> UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN INNEHÅLL: Konjunkturförhållandena vid årsskiftet. -- Några anteckningar från den internationella järnvägskongressen i Madrid 1930, av maskiningenjör Hjalmar Nordenhem. -- Notiser. -- Litteratur. -- Sammanträden.KONJUNKTURFÖRHÅLLANDENA VID ÅRSSKIFTET.
Fjolåret ingick under synnerligen ogynnsamma auspicier och den ekonomiska utvecklingen under detsamma har allt annat än jävat dessa. Den senaste högkonjunkturens höjdpunkt nåddes, vad produktionen i U. S. A. beträffar, redan i juni 1929, då Federal Reserve Boards produktionsindex visade en siffra på 127 (1923--25 = 100). Den svagt fallande tendensen för produktionsvolymen, som framträdde under de närmast följande månaderna, uppfattades endast såsom en tillfällig överbetoning av säsongavmattningen i förening med en del andra omständigheter av övergående karaktär. Fondbörsen bibehöll sin starka optimism ända till slutet av augusti, då dissonansen mellan utvecklingen på fondbörsen och den sakta fortskridande nedgången i produktionen blev allt mer i ögonen fallande och bildade den reella grunden till en mot spekulationen mera restriktiv kreditpolitik. Denna ledde till sammanbrottet på fondbörsen i början av september, vilket till slutet av november resulterade i ett kursfall på cirka 50 %. En mindre återhämtning gjorde sig gällande på börsen under den återstående delen av 1929. Produktionsvolymen sjönk dock alltjämt, och förutnämnda index visade en siffra på 99. De första månaderna av fjolåret kännetecknades av en målmedveten strävan inom amerikansk bank-, finans- och industrivärld att söka på rent psykologisk väg påverka konjunkturläget genom att låta de förnämsta ekonomiska auktoriteterna göra optimistiska uttalanden beträffande kortvarigheten av det avbrott i "prosperity", som för tillfället rådde. Genom ökade statliga och kommunala nyanläggningar av olika slag sökte man hålla industriens orderstock uppe, och storindustrien utlovade vid de av presidenten arrangerade konjunkturkonferenserna att vidtaga utvidgningar och upprätthålla produktionens omfång, allt i akt och mening att stimulera konsumenterna. Om ej förr så kunde man till hösten vänta en återgång till före omslaget rådande förhållanden. Till en viss grad lyckades man ock i sina strävanden; förut nämnda produktionsindex stiger sakta under det gångna årets fyra första månader och är 102 för januari samt 106 för april. Denna förbättring av situationen påverkade, såsom kunde väntas, starkt fondbörsen och densamma diskonterade frejdigt höstens väntade förbättring, så att kursfallet sedan toppnoteringarna reducerades till endast 17 ā 18 %. Medio april bröt "höstoptimismen" samman. Börskurserna dalade starkt och särskilt markerat fr. o. m. medio av september, då det står allmänt klart, att vi befinna oss mitt uppe i en regelrätt lågkonjunktur och icke i en tillfällig avmattning av kortvarigare natur. New Yorkbörsens noteringar lågo strax före årsskiftet under bottennoteringarna vid det stora sammanbrottet och kursfallet sedan toppunkten i början av september 1929 var genomsnittligt cirka 55 proc. Detta fortskridande kursfall avspeglar produktionens pågående minskning. Förutnämnda produktionsindex har fortsatt utför och den senast framlagda siffran, den för oktober, var 88. Med hänsyn till andra föreliggande produktionsstatistiska data för de båda sista månaderna torde man kunna vänta ytterligare betydlig nedgång under såväl november som december. Med den centrala betydelse, som det amerikanska näringslivet har för världsmarknaden i dess helhet, framför allt via råvarumarknaderna, har Europas näringsliv i stort sett företett samma utveckling som den amerikanska, om än graden av depression är väsentligen olika i olika länder beroende på deras ekonomiska struktur. Att krisen icke begränsats företrädesvis till vissa branscher utan omfattar näringslivet i dess helhet beror icke blott på att den till sitt ursprung i U. S. A. är av utpräglad finansiell art och sålunda får en generell verkan utan till mycket väsentlig del därpå, att förutsättningarna för en allmän jordbrukskris voro för handen även bortsett från nämnda allmänna finansiella betingelser. Beträffande orsakerna till det nuvarande ekonomiska läget har bland nationalekonomerna gjorts gällande vitt skilda uppfattningar. En inom vårt land synnerligen representativt företrädd åsikt är, att krisen har en rent monetär grund och bottnar i den bristande guldförsörjningen inom flera av de ekonomiskt mest betydande länderna, vilken till väsentlig del förorsakas av Frankrikes nuvarande guldpolitik. En annan ganska allmänt accepterad uppfattning är den, att en verklig överproduktion ägt rum, framför allt av de mest betydande råvarorna i intimt samband med de mycket omfattande kartelliseringssträvanden, som gjort sig gällande före krisen. Ännu en uppfattning, som särskilt från vissa håll i vårt land lanserats, är den, att krisen är en "förtroendekris".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
