Print (PDF) - On this page / på denna sida - Teknisk tidskrift häft. 1 årg. 61 3 jan. 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Någon anledning att i detta sammanhang fatta ståndpunkt i detta spörsmål föreligger ej; jag vill endast fästa uppmärksamheten på att i den nuvarande situationen uppenbarligen alla de ovan angivna faktorerna spela in, vilken som än varit upphovet till konjunkturomslaget. Man torde säkerligen utan att göra sig skyldig till något fel kunna sätta den nuvarande exceptionellt gynnsamma industriella situationen i Frankrike i samband med landets utomordentliga finansiella ställning och den ständiga guldströmmen till landet. Tydligt är, att under en långvarig högkonjunktur råvaruproducenterna lätt anpassa sina lager efter en fortsatt stegring av tillverkningen av helfabrikat och att därför just i själva konjunkturomslaget lagerhållningen måste komma att framstå såsom onaturligt stor; detta blev alldeles särskilt fallet vid den senaste konjunkturförändringen, då man in i det allra sista räknade med att avmattningen endast var av tillfällig karaktär. Det framstår otvivelaktigt såsom felsyn att beteckna den nuvarande krisen såsom en förtroendekris, eller rättare sagt, det är att se endast till ytan. När förutsättningarna för förtroendet tryta, så hjälper det givet icke med någon slags självsuggestion; de amerikanska åtgärderna i början på detta år voro dömda att misslyckas, ty de enskilda företagen ha uppenbarligen icke handlat efter sin officiellt deklarerade tro på en stundande högkonjunktur. De åsyftade att förmå sina egna konsumenter att hysa "förtroende" till snart åter kommande goda tider samtidigt som de själva betvivlade dem. Säkerligen kunna dylika suggestiva moment spela en betydande roll för den tidpunkt då ett omslag inträffar, när de ekonomiska förutsättningarna för ett dylikt är för handen, men saknas dessa förutsättningar, så finns inga utsikter till psykologisk påverkan. Man bör alltså s. a. s. utnyttja annonsvärdet i inträdande goda förutsättningar så tidigt som möjligt, men det erbjuder givetvis utomordentligt stora svårigheter att avgöra när dylika äro för handen. Att såsom det hänt i svensk press söka på veckor när spå tidpunkten, då ett konjunkturomslag är att vänta, är givetvis rena nonsens och farligt, därest till äventyrs någon affärsman skulle rätta sitt handlande därefter. En ovillkorlig betingelse för att en förbättring i konjunkturen skall kunna inträda är, att prisfallet upphör och en stabilisering av prisnivån eller en sakta stegring av densamma inträffar. Det från och med februari markerade prisfallet å så gott som alla mera betydande råvaror fortgick oavbrutet ett stycke in i oktober, då vissa priser under slutet av månaden och under november samt första veckan av december visat en relativ stabilitet och t. o. m. företedde en viss återhämtning av det tidigare prisfallet. Denna förbättring var dock långt ifrån allmän och under december har den tidigare fallande tendensen åter gjort sig gällande. Situationen är f. n. sådan, att man med ljus och lykta letar efter ljusning i det allmänna läget, och den nyssnämnda korta andhämtningspausen medförde omedelbart en mera optimistisk ton i den ekonomiska fackpressen och även i pressen i övrigt. Samtidigt framlade ett stort antal nationalekonomer sin nu något ljusare uppfattning av läget, om än mycket försiktigt formulerad, och utsikterna för det kommande året. Detta verkade stimulerande på näringslivet och en något ökad livaktighet gjorde sig gällande på en del marknader. Några tecken på reel förbättring av läget kan icke skönjas f. n., och de senaste framlagda ekonomiska data äro tämligen genomgående oförmånligare än de tidigare. En tröst i situationen är givetvis, att vi nu genomlidit ett så starkt prisfall och sådan sanering av fondbörsen, att vi snart måste ha nått en fast grund för en sund sakta stigande konjunktur. Emellertid är divergensen mellan minuthandelspriserna och engrospriserna exceptionellt stor och denna situation innebär betydande risker för en mera långvarig depression. Skulle det nämligen komma att visa sig, att den utjämningen av prisnivåerna kommer att ske genom detaljhandelsprisernas anpassning nedåt, måste detta medföra mycket tråkiga konsekvenser för näringslivet i dess helhet. Säkerligen bleve krisen på ett helt annat sätt än hittills kännbar för landet i dess helhet, om detaljhandeln såsom hittills icke blott får bära en minskning i avsättningen utan även omfattande förluster på inneliggande lager. Särskilt stark blir givetvis så småningom konkurrensen från länder med rörligare löner än här under en fortsatt kris. Man får därför hoppas att justeringen från det onormala förhållandet mellan priset på råvaror och det på helfabrikat huvudsakligen kommer att ske genom en återhämtning i engrospriserna och icke genom en sänkning av detaljpriserna. Utsikterna för det kommande året måste sålunda betecknas såsom synnerligen ovissa, även om man tämligen allmänt bland nationalekonomer och finansmän synes hysa den uppfattningen, att vi måste befinna oss i omedelbar närhet av bottenpunkten. Förhoppningar om en snabb återhämtning synas däremot näppeligen längre hysas någon annorstädes än i specifikt optimistiskt betonade amerikanska bankkretsar. Den amerikanska mentaliteten kan emellertid komma att här spela en betydande roll för den ekonomiska utvecklingen även i Europa Det synes icke alls uteslutet, att man i U. S. A., sedan väl ett tydligt omslag till det bättre inträtt, skulle kunna suggerera fram en blind tro på "prosperity" liknande den som försvann i och med börskrisen i september i fjol och att en dylik kolartro kan komma att bli avgörande för den kommande ekonomiska utvecklingen i U. S. A. och därmed för den i alla industriländer. Hur ytterligt känsligt läget är för psykologisk påverkan framgick med all önskvärd tydlighet av de rent ekonomiska verkningarna av de tyska valen. Valresultatet påverkade synnerligen starkt fondbörserna över hela världen och utlöste en mycket pessimistisk uppfattning av de politiska och ekonomiska utsikterna i Europa hos amerikanarna, som försvagade de flesta marknader. Den politiska instabiliteten i Central- och Sydeuropa utgör en mycket ogynnsam och oberäknelig faktor vid allt bedömande av konjunkturutsikterna. Den tid, som förflutit sedan de tyska valen, har dock visat att de högerradikala elementen i Tyskland under sin nuvarande ledning icke torde innebära den fara för en lugn utveckling, man först befarade. Rörelsen torde komma att ebba ut på grund av dess fullständiga brist på realiserbart program. Dess ekonomiska planer äro ju om möjligt ännu mera verklighetsfrämmande än de marxska. Det ovan återgivna officiella amerikanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
