Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 3 jan. 1931 - Konjunkturförhållandena vid årsskiftet, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Någon anledning att i detta sammanhang fatta
ståndpunkt i detta spörsmål föreligger ej; jag vill endast
fästa uppmärksamheten på att i den nuvarande
situationen uppenbarligen alla de ovan angivna faktorerna
spela in, vilken som än varit upphovet till
konjunkturomslaget. Man torde säkerligen utan att göra sig
skyldig till något fel kunna sätta den nuvarande
exceptionellt gynnsamma industriella situationen i
Frankrike i samband med landets utomordentliga
finansiella ställning och den ständiga guldströmmen
till landet. Tydligt är, att under en långvarig
högkonjunktur råvaruproducenterna lätt anpassa sina
lager efter en fortsatt stegring av tillverkningen av
helfabrikat och att därför just i själva
konjunkturomslaget lagerhållningen måste komma att framstå
såsom onaturligt stor; detta blev alldeles särskilt
fallet vid den senaste konjunkturförändringen, då man in
i det allra sista räknade med att avmattningen endast
var av tillfällig karaktär. Det framstår otvivelaktigt
såsom felsyn att beteckna den nuvarande krisen
såsom en förtroendekris, eller rättare sagt, det är
att se endast till ytan. När förutsättningarna för
förtroendet tryta, så hjälper det givet icke med någon
slags självsuggestion; de amerikanska åtgärderna i
början på detta år voro dömda att misslyckas, ty
de enskilda företagen ha uppenbarligen icke handlat
efter sin officiellt deklarerade tro på en stundande
högkonjunktur. De åsyftade att förmå sina egna
konsumenter att hysa "förtroende" till snart åter
kommande goda tider samtidigt som de själva
betvivlade dem. Säkerligen kunna dylika suggestiva
moment spela en betydande roll för den tidpunkt då
ett omslag inträffar, när de ekonomiska
förutsättningarna för ett dylikt är för handen, men saknas
dessa förutsättningar, så finns inga utsikter till
psykologisk påverkan. Man bör alltså s. a. s.
utnyttja annonsvärdet i inträdande goda
förutsättningar så tidigt som möjligt, men det erbjuder
givetvis utomordentligt stora svårigheter att avgöra när
dylika äro för handen. Att såsom det hänt i svensk
press söka på veckor när spå tidpunkten, då ett
konjunkturomslag är att vänta, är givetvis rena
nonsens och farligt, därest till äventyrs någon
affärsman skulle rätta sitt handlande därefter.
En ovillkorlig betingelse för att en förbättring i
konjunkturen skall kunna inträda är, att prisfallet
upphör och en stabilisering av prisnivån eller en
sakta stegring av densamma inträffar. Det från och
med februari markerade prisfallet å så gott som alla
mera betydande råvaror fortgick oavbrutet ett
stycke in i oktober, då vissa priser under slutet av
månaden och under november samt första veckan av
december visat en relativ stabilitet och t. o. m.
företedde en viss återhämtning av det tidigare
prisfallet. Denna förbättring var dock långt ifrån
allmän och under december har den tidigare fallande
tendensen åter gjort sig gällande. Situationen är
f. n. sådan, att man med ljus och lykta letar efter
ljusning i det allmänna läget, och den nyssnämnda
korta andhämtningspausen medförde omedelbart en
mera optimistisk ton i den ekonomiska fackpressen
och även i pressen i övrigt. Samtidigt framlade ett
stort antal nationalekonomer sin nu något ljusare
uppfattning av läget, om än mycket försiktigt
formulerad, och utsikterna för det kommande året.
Detta verkade stimulerande på näringslivet och en
något ökad livaktighet gjorde sig gällande på en
del marknader.
Några tecken på reel förbättring av läget kan icke
skönjas f. n., och de senaste framlagda ekonomiska
data äro tämligen genomgående oförmånligare än de
tidigare. En tröst i situationen är givetvis, att vi nu
genomlidit ett så starkt prisfall och sådan sanering
av fondbörsen, att vi snart måste ha nått en fast
grund för en sund sakta stigande konjunktur.
Emellertid är divergensen mellan
minuthandelspriserna och engrospriserna exceptionellt stor och denna
situation innebär betydande risker för en mera
långvarig depression. Skulle det nämligen komma
att visa sig, att den utjämningen av prisnivåerna
kommer att ske genom detaljhandelsprisernas
anpassning nedåt, måste detta medföra mycket tråkiga
konsekvenser för näringslivet i dess helhet.
Säkerligen bleve krisen på ett helt annat sätt än
hittills kännbar för landet i dess helhet, om
detaljhandeln såsom hittills icke blott får bära en
minskning i avsättningen utan även omfattande förluster
på inneliggande lager. Särskilt stark blir givetvis så
småningom konkurrensen från länder med rörligare
löner än här under en fortsatt kris. Man får därför
hoppas att justeringen från det onormala
förhållandet mellan priset på råvaror och det på helfabrikat
huvudsakligen kommer att ske genom en
återhämtning i engrospriserna och icke genom en sänkning
av detaljpriserna. Utsikterna för det kommande året
måste sålunda betecknas såsom synnerligen ovissa,
även om man tämligen allmänt bland
nationalekonomer och finansmän synes hysa den uppfattningen, att
vi måste befinna oss i omedelbar närhet av
bottenpunkten. Förhoppningar om en snabb återhämtning
synas däremot näppeligen längre hysas någon
annorstädes än i specifikt optimistiskt betonade
amerikanska bankkretsar. Den amerikanska mentaliteten
kan emellertid komma att här spela en betydande
roll för den ekonomiska utvecklingen även i Europa
Det synes icke alls uteslutet, att man i U. S. A.,
sedan väl ett tydligt omslag till det bättre inträtt,
skulle kunna suggerera fram en blind tro på
"prosperity" liknande den som försvann i och med
börskrisen i september i fjol och att en dylik kolartro kan
komma att bli avgörande för den kommande
ekonomiska utvecklingen i U. S. A. och därmed för den
i alla industriländer.
Hur ytterligt känsligt läget är för psykologisk
påverkan framgick med all önskvärd tydlighet av de
rent ekonomiska verkningarna av de tyska valen.
Valresultatet påverkade synnerligen starkt
fondbörserna över hela världen och utlöste en mycket
pessimistisk uppfattning av de politiska och ekonomiska
utsikterna i Europa hos amerikanarna, som försvagade
de flesta marknader. Den politiska instabiliteten i
Central- och Sydeuropa utgör en mycket ogynnsam
och oberäknelig faktor vid allt bedömande av
konjunkturutsikterna. Den tid, som förflutit sedan de
tyska valen, har dock visat att de högerradikala
elementen i Tyskland under sin nuvarande ledning icke
torde innebära den fara för en lugn utveckling, man
först befarade. Rörelsen torde komma att ebba ut
på grund av dess fullständiga brist på realiserbart
program. Dess ekonomiska planer äro ju om
möjligt ännu mera verklighetsfrämmande än de marxska.
Det ovan återgivna officiella amerikanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
