Print (PDF) - On this page / på denna sida - Teknisk tidskrift häft. 1 årg. 61 3 jan. 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetslösa, vilket innebär en avsevärd försämring gentemot närmast föregående år, då siffran endast var något mer än hälften så hög. — Den tyska fondbörsen har företett i stort sett samma fluktuationer som övriga europeiska, om man bortser från att de politiska tilldragelserna i Tyskland givetvis särskilt starkt gjort sig gällande å densamma. De förutnämnda valen ha bidragit att minska utlandets intresse för placeringar i Tyskland och avsevärt försvagat Tysklands kreditmöjligheter i utlandet, vilket ju dock icke i den nuvarande situationen med den starka begränsningen av kreditbehovet medför svårare konsekvenser. Frankrikes tunga industrier ha endast i relativt obetydlig grad påverkats av det allmänna konjunkturläget i världen för övrigt. Årets första kvartal var något gynnsammare än motsvarande året förut, och den avmattning, som därefter gjort sig gällande, är mycket obetydlig. Stålproduktionen under jan.—nov. uppgick till 7,94 mill. ton mot 8,06 under samma tid 1929 och tackjärnstillverkningens motsvarande siffror voro 8,52 och 8,71 mill. ton samt de för kolbrytningen 41,6 och 45,8 mill. ton. Däremot har den franska lyxindustrien liksom landets "turistindustri" fått vidkännas konjunkturomslaget i dess fulla utsträckning. De senaste månadernas utrikeshandel har utvecklat sig oförmånligt, i det exportens såväl värde som volym sjunkit starkare än importen och importöverskottet stegrats. Landets näringsliv i dess helhet har dock gått mera fritt från lågkonjunkturen än något annat europeiskt lands. Vårt land har hittills haft förhållandevis ringa känning av lågkonjunkturen, åtminstone vad volymen av produktion och utrikeshandel beträffar, medan däremot prisfallet redan på ett relativt tidigt stadium gjorde sig gällande för våra stora stapelartiklar. Det är först omkring halvårsskiftet, som man börjar mera påtagligt märka lågkonjunkturens spår i de produktionsstatistiska uppgifter, som framläggas för allmänheten. Vår utrikeshandel höll sig under årets första kvartal på en ovanligt hög nivå; såväl export- som importvärdet överträffade alla tidigare rekord. Under april sjunker exporten starkt för att under maj åter visa en relativt god siffra; därefter faller exportvärdet betydligt under såväl närmast föregående års siffror som under 1928 och 1927 års. Importen håller sig däremot t. o. m. augusti på en förhållandevis hög nivå för att därefter även den sjunka avsevärt i värde. Handelsbalansen har genom denna utveckling förändrats oförmånligt. Medan de första tio månaderna av 1929 visade ett exportöverskott på 23 mill. kr., har fjolåret resulterat i ett importöverskott under samma tid på 104 mill. kr. För arbetskonfliktåret 1928 fingo vi ett passivum i balansen på 170 mill. kr., och även med hänsyn tagen till ett oförmånligt resultat för de oredovisade båda månaderna av 1930 kommer vår betalningsbalans icke att belastas i lika hög grad som 1928. En annan sak är att fraktöverskottet och en del andra poster på inkomstsidan i betalningsbalansen också smält ihop på grund av den dåliga konjunkturen. Nedgången i utförseln av våra stora exportartiklar håller sig inom relativt snäva gränser. Exporten av sågade trävaror är sålunda 17,1 % lägre under jan.—nov. 1930 än under samma tid 1929 och av hyvlade trävaror 12,0; motsvarande siffra för oblekt sulfit är 10,1, för blekt sulfit 7,0, för sulfat 14,4, för mekanisk massa 21,2, för tidningspapper 9,6 och för annat papper 5,8 %. tändsticksexporten har sjunkit från 45 100 till 39 900 ton. Järnmalmsexporten har minskats från 10,14 mill. ton till 9,08 mill. ton. Järnindustrien har givetvis fått kraftig känning av det svårare ekonomiska läget utomlands. Exporten av tackjärn och göt m. m. har sjunkit till 52 000 ton mot 85 000 ton under de elva första månaderna 1929, och för smitt och valsat järn och stål voro motsvarande siffror 95 000 och 128 000 ton. Den mekaniska industrien visar mycket goda utförselsiffror. Endast kullager redovisar en lägre totalsiffra för de nämnda elva månaderna; fr. o. m. juni har exporten för denna industri mera markerat gått tillbaka. Oktober och november ha däremot för hela verkstadsindustrien t. o. m. varit relativt gynnsamma och även om icke alla branscher kommit upp fullt till föregående års siffror, så är skillnaden relativt ringa. Den elektriska industrien har sedan slutet av sommaren företett en i förhållande till det allmänna konjunkturläget anmärkningsvärd livaktighet. Separatorexporten har däremot under nämnda båda månader varit exceptionellt låg. Den för den inhemska konsumtionen arbetande industrien har ännu endast relativt obetydligt känt av konjunkturomslaget, men kommer givetvis i den mån den övriga industrien drabbas av densamma, så småningom att få se sin avsättning minskad. Importen av bomull och ull har hållit sig förvånansvärt hög, och arbetslösheten inom denna bransch är mycket låg; för oktober 3,8 % av de till arbetarorganisationerna anslutna arbetarna. Motsvarande siffror för sågverk var vid samma tidpunkt 25,7 %, för järnbruk 13,7, verkstäder 11,6 och för cellulosa 10,9 %, medan arbetslösheten för samtliga förbund uppgick till 12,2 %. Nedgången i produktionen under det gågna året belyses av ett fall i Sv. F. T:s produktionsindex från 151 för januari till 121 för november. Prisfallet under året avspeglar sig i det officiella engrosprisindexet i en nedgång från 131 för januari till 117 för november och i levnadskonstnadsindexet från 167 för januari och 163 för oktober. Vår penningmarknad är synnerligen lätt och bankernas tillgång på likvida medel såsom alltid i en konjunktursituation som den nuvarande riklig. Bankernas rediskontering hos riksbanken uppgick vid senaste månadsskifte till endast 36 mill. kr. eller 130 mill. kr. mindre än ett år tidigare. Utlåningen är 102 mill. kr. större än för ett år sedan, däri inräknat rediskonteringen i riksbanken. Affärsbankernas inneliggande växelportfölj har ökats med i det närmaste samma belopp som rediskonteringen minskats och den totala ökningen kommer så gott som helt på lånen. Inlåningen har stigit med 139 mill. kr. sedan november i fjol, varav 132 mill. kr. på deposition och sparkassa. Bankernas utländska nettofordran har reducerats från 177 till 28 mill. kr., medan Riksbankens ökats från 256 till 410 mill. kr.; nettoförändringen gentemot utlandet är sålunda trots passiviteten i betalningsbalansen, som till och med oktober uppgick till 104 mill. kr. och den under årets tre första kvartal med 48 till 89 mill. kr. ökade kapitalexporten, mycket obetydlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
