Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 3 jan. 1931 - Konjunkturförhållandena vid årsskiftet, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetslösa, vilket innebär en avsevärd försämring
gentemot närmast föregående år, då siffran endast var
något mer än hälften så hög. — Den tyska fondbörsen
har företett i stort sett samma fluktuationer som
övriga europeiska, om man bortser från att de
politiska tilldragelserna i Tyskland givetvis särskilt
starkt gjort sig gällande å densamma. De
förutnämnda valen ha bidragit att minska utlandets
intresse för placeringar i Tyskland och avsevärt
försvagat Tysklands kreditmöjligheter i utlandet,
vilket ju dock icke i den nuvarande situationen med
den starka begränsningen av kreditbehovet medför
svårare konsekvenser.
Frankrikes tunga industrier ha endast i relativt
obetydlig grad påverkats av det allmänna konjunkturläget
i världen för övrigt. Årets första kvartal
var något gynnsammare än motsvarande året förut,
och den avmattning, som därefter gjort sig gällande,
är mycket obetydlig. Stålproduktionen under jan.—nov.
uppgick till 7,94 mill. ton mot 8,06 under samma
tid 1929 och tackjärnstillverkningens motsvarande
siffror voro 8,52 och 8,71 mill. ton samt de för
kolbrytningen 41,6 och 45,8 mill. ton. Däremot har
den franska lyxindustrien liksom landets
"turistindustri" fått vidkännas konjunkturomslaget i dess
fulla utsträckning. De senaste månadernas
utrikeshandel har utvecklat sig oförmånligt, i det
exportens såväl värde som volym sjunkit starkare än
importen och importöverskottet stegrats. Landets
näringsliv i dess helhet har dock gått mera fritt från
lågkonjunkturen än något annat europeiskt lands.
Vårt land har hittills haft förhållandevis ringa
känning av lågkonjunkturen, åtminstone vad
volymen av produktion och utrikeshandel beträffar,
medan däremot prisfallet redan på ett relativt tidigt
stadium gjorde sig gällande för våra stora
stapelartiklar. Det är först omkring halvårsskiftet, som
man börjar mera påtagligt märka lågkonjunkturens
spår i de produktionsstatistiska uppgifter, som
framläggas för allmänheten. Vår utrikeshandel höll sig
under årets första kvartal på en ovanligt hög nivå;
såväl export- som importvärdet överträffade alla
tidigare rekord. Under april sjunker exporten starkt
för att under maj åter visa en relativt god siffra;
därefter faller exportvärdet betydligt under såväl
närmast föregående års siffror som under 1928 och
1927 års. Importen håller sig däremot t. o. m.
augusti på en förhållandevis hög nivå för att
därefter även den sjunka avsevärt i värde.
Handelsbalansen har genom denna utveckling förändrats
oförmånligt. Medan de första tio månaderna av
1929 visade ett exportöverskott på 23 mill. kr., har
fjolåret resulterat i ett importöverskott under
samma tid på 104 mill. kr. För arbetskonfliktåret
1928 fingo vi ett passivum i balansen på 170 mill.
kr., och även med hänsyn tagen till ett oförmånligt
resultat för de oredovisade båda månaderna av 1930
kommer vår betalningsbalans icke att belastas i
lika hög grad som 1928. En annan sak är att
fraktöverskottet och en del andra poster på inkomstsidan
i betalningsbalansen också smält ihop på grund av
den dåliga konjunkturen. Nedgången i utförseln av
våra stora exportartiklar håller sig inom relativt
snäva gränser. Exporten av sågade trävaror är
sålunda 17,1 % lägre under jan.—nov. 1930 än under
samma tid 1929 och av hyvlade trävaror 12,0;
motsvarande siffra för oblekt sulfit är 10,1, för blekt
sulfit 7,0, för sulfat 14,4, för mekanisk massa 21,2,
för tidningspapper 9,6 och för annat papper 5,8 %.
tändsticksexporten har sjunkit från 45 100 till
39 900 ton. Järnmalmsexporten har minskats från
10,14 mill. ton till 9,08 mill. ton. Järnindustrien har
givetvis fått kraftig känning av det svårare
ekonomiska läget utomlands. Exporten av tackjärn och
göt m. m. har sjunkit till 52 000 ton mot 85 000 ton
under de elva första månaderna 1929, och för smitt
och valsat järn och stål voro motsvarande siffror
95 000 och 128 000 ton. Den mekaniska industrien
visar mycket goda utförselsiffror. Endast kullager
redovisar en lägre totalsiffra för de nämnda elva
månaderna; fr. o. m. juni har exporten för denna
industri mera markerat gått tillbaka. Oktober och
november ha däremot för hela verkstadsindustrien
t. o. m. varit relativt gynnsamma och även om icke
alla branscher kommit upp fullt till föregående års
siffror, så är skillnaden relativt ringa. Den elektriska
industrien har sedan slutet av sommaren företett en
i förhållande till det allmänna konjunkturläget
anmärkningsvärd livaktighet. Separatorexporten har
däremot under nämnda båda månader varit
exceptionellt låg.
Den för den inhemska konsumtionen arbetande
industrien har ännu endast relativt obetydligt känt av
konjunkturomslaget, men kommer givetvis i den mån
den övriga industrien drabbas av densamma, så
småningom att få se sin avsättning minskad. Importen
av bomull och ull har hållit sig förvånansvärt hög,
och arbetslösheten inom denna bransch är mycket
låg; för oktober 3,8 % av de till arbetarorganisationerna
anslutna arbetarna. Motsvarande siffror för
sågverk var vid samma tidpunkt 25,7 %, för järnbruk
13,7, verkstäder 11,6 och för cellulosa 10,9 %,
medan arbetslösheten för samtliga förbund uppgick
till 12,2 %.
Nedgången i produktionen under det gågna året
belyses av ett fall i Sv. F. T:s produktionsindex
från 151 för januari till 121 för november.
Prisfallet under året avspeglar sig i det officiella
engrosprisindexet i en nedgång från 131 för januari
till 117 för november och i levnadskonstnadsindexet
från 167 för januari och 163 för oktober.
Vår penningmarknad är synnerligen lätt och
bankernas tillgång på likvida medel såsom alltid i en
konjunktursituation som den nuvarande riklig.
Bankernas rediskontering hos riksbanken uppgick vid
senaste månadsskifte till endast 36 mill. kr. eller
130 mill. kr. mindre än ett år tidigare. Utlåningen
är 102 mill. kr. större än för ett år sedan, däri
inräknat rediskonteringen i riksbanken. Affärsbankernas
inneliggande växelportfölj har ökats med i det
närmaste samma belopp som rediskonteringen
minskats och den totala ökningen kommer så gott som
helt på lånen. Inlåningen har stigit med 139 mill.
kr. sedan november i fjol, varav 132 mill. kr.
på deposition och sparkassa. Bankernas utländska
nettofordran har reducerats från 177 till 28 mill. kr.,
medan Riksbankens ökats från 256 till 410 mill. kr.;
nettoförändringen gentemot utlandet är sålunda trots
passiviteten i betalningsbalansen, som till och med
oktober uppgick till 104 mill. kr. och den under årets
tre första kvartal med 48 till 89 mill. kr. ökade
kapitalexporten, mycket obetydlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
