Print (PDF) - On this page / på denna sida - Teknisk tidskrift häft. 1 årg. 61 3 jan. 1931 - Några anteckningar från den internationella järnvägskongressen i madrid 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kursutvecklingen på vår fondbörs influeras tack vare våra utlandsnoterade papper, främst Kreuger-papperen, starkt av fluktuationerna på New Yorkbörsen. Kursfallet sedan årets början utgör för A-listans papper cirka 18 %. Svagast är kursfallet för bankpapperen eller endast 3 %. Starkt ha drabbats rederier samt trävaru- och massaföretagen liksom givetvis våra bruksföretag. <tab><tab><tab>Filip Oberger. </chapter> <chapter name="NÅGRA ANTECKNINGAR FRÅN DEN INTERNATIONELLA JÄRNVÄGSKONGRESSEN I MADRID 1930.">NÅGRA ANTECKNINGAR FRÅN DEN INTERNATIONELLA JÄRNVÄGSKONGRESSEN I MADRID 1930.
Av maskiningenjör HJALMAR NORDENHEM. Den elfte internationella järnvägskongressen sammanträdde den 5--15 maj f. å. i Madrid. Antalet deltagare i kongressen uppgick till över 900, varvid de flesta nationer i världen voro representerade. "Association Internationale du Congrés des Chemins de Fer" är en sammanslutning, som f. n. omfattar 230 järnvägsförvaltningar i 42 olika stater med en sammanlagd linjelängd av 620 000 km. Genom avhållandet av kongresser i olika länder vill denna sammanslutning av järnvägsförvaltningar giva kongressdeltagarna möjlighet att å ort och ställe taga kännedom om till järnvägsnätet hörande saker. Föreningens angelägenheter handhavas mellan kongresserna av en permanent kommission i Bryssel, vilken består av ett 50-tal ledamöter, valda bland föreningens medlemmar. Föreningens organ är en i Bryssel utkommande tidskrift "Bulletin de l'association internationale du Congrés des Chemins de Fer". Den första kongressen hölls år 1885 i Bryssel i samband med de belgiska järnvägarnas 50-årsjubileum, den näst sista i London 1925, samtidigt som 100-års-jubileet firades av järnvägarnas tillvaro i England. Egentligen skulle den 11 kongressen ha hållits i Madrid redan år 1927 enligt beslut av kongressen i Rom 1922, men blev detta ej fallet, då framställning från England gjordes att förlägga en kongress till London i anslutning till jubileets firande. Till varje kongress förberedas de olika frågorna av särskilda rapportörer, utsedda bland framstående järnvägsmän, vilka till kongressen överlämna omfattande utredningar i varje ämne ävensom förslag till uttalande från kongressens sida. Den 11 kongressens förhandlingar, som höllos i Madrids senatspalats, öppnades av konung Alfons XIII, vilken under öppningshögtidligheterna presiderade som kongressens ordförande. Kongressarbetet fördelades på 5 sektioner. <table> <td r>I <td c>sektionen, <td>bana och underhåll. <td r>II <td c>,, , <td>tågdrift och driftsmateriel. <td r>III <td c>,, , <td>driftsanordningar å bana och bangårdar. <td r>IV <td c>,, , <td>allmänna frågor. <td r>V <td c>,, , <td>enklare banor och kolonialbanor. </table> De huvudfrågor som av dessa sektioner behandlades och för vilka utförliga rapporter förelågo voro: Sektion I: användning av betong. Rälsbrott- och slitningsmotstånd, statiska och dynamiska påkänningar i järnvägsbroar, senaste framsteg i användandet av mekaniska anordningar för spårunderhållet samt rationalisering därav. Spårförbindelser mellan järnvägar och hamnar. Sektion II: lokomotiv av nyare typer, särskilt turbinlokomotiv och lokomotiv med förbränningsmotorer. Förbättring av kolvånglokomotiv, elektriska lokomotiv, personvagnar av stål, jämförelser mellan dessa och personvagnar av trä. Sektion III: anordning för reglering av hastigheten hos vagnar å rangeringsbangårdar. Signalanordningar för snälltågslinjer och större bangårdar. Dagljussignaler, automatisk linjeblockering, affärsmässig drift. Sektion IV: konkurrensen med automobiltrafiken. Användning av mekaniska hjälpmedel vid bokföring och statistik för järnvägarna. Personalutbildning. Sektion V: lokalbanor och elektrisk drift av dessa. Motorvagnar. Resultatet av de olika sektionernas arbete sammanfattades i resolutioner, som sedan behandlades av kongressen in pleno. En kort sammanfattning lämnas härnedan av innehållet i en del av dessa rapporter och resolutioner, berörande maskinavdelningens verksamhetsområde. Nya lokomotivtyper och förbättring av befintliga. Kongressen ansåg, att förvaltningarna böra uppmuntra och underlätta de pågående strävandena att förbättra den vanliga Stephensonska loktypen; detta särskilt genom att stödja lokomotivfabrikanternas initiativ och arbete i denna riktning, genom att ytterligare främja användningen av extra höga ångtryck samt konstruktioner av lokomotiv med förbränningsmotorer, genom att utföra metodiska provningar av de nya lokomotivtyperna samt systematiskt publicera de vid dessa provningar erhållna resultaten samt att samarbeta för byggandet av provningsanstalter för lokomotiv. Ett internationellt samgående i denna riktning skulle underlätta arbetet med konstruktionen av nya typer. Bland förbättringar som å senare tid införts å lokomotiv av normal konstruktion bör särskild uppmärksamhet fästas vid ökning av den överhettade ångans temperatur samt förvärmningen av matarevattnet. Med stöd av de mångfaldiga prov som blivit utförda av olika järnvägsförvaltningar samt därvid vunnen mångårig praktisk erfarenhet ansåg sig kongressen böra framhålla för förvaltningarna, att den överhettade ångans temperatur kan i praktiken uppgå till 400 gr. C. om särskild hänsyn tages till smörjningsanordningar och sättet för ångans distribution samt att nu finnas metoder och anordningar för förvärmning av matarevattnet, vilka ge ett tillfredsställande resultat. Kongressen förordar ett allmännare införande av dessa förbättringar på grund av de betydliga ekonomiska fördelar som därigenom kunna vinnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
