Print (PDF) - On this page / på denna sida - Teknisk tidskrift häft. 2 årg. 61 10 jan. 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mangot. Efter en del modellförsök funno de emellertid denna metod otillfredsställande och övergåvo den. Ballongen skulle vara försedd med en lång släplina, och den del av denna som företrädesvis blev utsatt för nötning skulle utföras av stål. Kostnaderna för denna nordpolsexpedition beräknades till 600 000 franc. Expeditionen, som måste sägas vara mycket väl planerad, kom emellertid aldrig till stånd på grund av kostnadsskäl. Detta är en kort sammanfattning av de nordpolsplaner med ballong som sett dagen, innan Andrée bestämt sig för att söka lösa problemet. Har Andrée haft kännedom om de tidigare projekten? Det är knappast tänkbart annat, ty de hade diskuterats mycket i fackpressen, och Andrées ställning vid Patentverket torde ha givit anledning till kunskap beträffande dessa planerade företag. Under alla förhållanden borde hans studieresa ha klargjort vad som på området redan utförts. I vilka hänseenden skilde sig nu Andrées expedition från de tidigare planerade? Framför allt därigenom att Andrée använde en ballong, som endast var omkring 25--30 % av den kapacitet, som tidigare föreslagits. Detta berodde dels på att Andrées utrustning var mindre omfattande, dels också därpå, att de övriga räknat med betydligt större gasförluster. Provianteringen var ungefär lika beräknad. Möjlig restid hade av Meissel antagits till 24 dagar, Sivel 20 dagar och Andree 30 dagar. Besançon har försiktigtvis icke direkt angivit någon tid. Ballongens hastighet beräknades av Meissel till 5, Sivel 3, Besançon 5 och Andrée till 7,5 m sek. Andrée-ballongens verkliga hastighet från utgångspunkt till <img 1></img> Fig. 1. Diagrammet visar temperaturstegringen å ballonggasen så fort solstrålningen begynner att verka (solen visar sig först efter ca 70 min.) enligt registrering utförd vid tysk ballongfärd den 19 januari. landningsplats blev endast 2 m sek. Redan på Andrées tid väckte den beräknade större hastigheten uppseende. I Andrées ursprungliga plan hade gasförlusterna till följd av diffusion och läckage antagits endast belöpa sig till 50 kg under en tid av 30 dygn. Den visade sig emellertid redan före avfärden från Spetsbergen uppgå till 84 kg per dygn. Hade icke detta ödesdigra misstag gjorts, hade sannolikt Andrée använt sig av en ballong med större volym. För en ballong av den storlek Andrée använde bör en nedtyngning till följd av regn om ca 600 kg vara förutsedd. Även om alltså släplinorna icke tappats, skulle ballongfärden aldrig ha kunnat vara i stort mer än 10 dagar. Jag övergår nu att till sist göra några reflexioner rörande själva ballongfärden. Redan av rapporterna från "Isbjörn" var det uppenbart, att man måste räkna med betydande gasförluster, ty ballongen hade varit uppe på en jämförelsevis stor höjd och samtidigt under lång tid utsatts för en gassande sol. Undertecknad avgav vid ett av teknologföreningen anordnat sammanträde den deklarationen, att ballongfärden i stort sett måste ha haft ett normalt förlopp och att man således icke behövde leta efter någon obekant orsak till att färden avbrutits. Med avseende på gasförlusternas storlek synes emellertid den officiella redogörelsen för Andrée-expeditionen hava gjort ett förbiseende som medfört ett ganska betydande inflytande. Den gasförlust, som ballongen led strax efter starten, har nämligen uteslutande hänförts till inverkan av höjden. En effekt som emellertid är ofrånkomlig är, att ballonggasen vid solstrålning uppvärmes till högre temperatur än den som den omgivande luften besitter. Andrées ballong har efter starten i omkring 6 timmars tid befunnit sig i gassande sol med några korta uppehåll. Noggrant utförda tyska undersökningar hava visat, att denna uppvärmning försiggår mycket snabbt. Vidstående diagram visar en registrering för en ballong om 2000 m3 volym vid ungefär samma solhöjd, som var rådande under Andrée-ballongens färd. Uppvärmningen från 0° till 20° försiggår på ca 20 minuter. Avkylningen försiggår däremot långsammare och beräknas kräva 2--3 timmar. Inom praktisk ballongteknik kan man räkna med att en fullt fylld ballong förlorar 1 % av sin gasmängd för 3 graders ökning av ballonggasens <img 1></img> Fig. 2. Den vänstra figuren visar det sfäriska avsnittet enligt ritningar å ballongen, den högra figuren visar motsvarande avsnitt å den verkliga form som ballongen intog strax efter starten. Beräkningar av gasförluster enligt den första figuren måste bli felaktiga. Icke ens högra figuren anger hela gasförlusten (se texten). temperatur i förhållande till omgivningen. Vid en fullt fylld ballong går givetvis denna gaskvantitet förlorad genom avloppsventilen. I loggboken saknas icke anmärkning om gasförluster. Då ventilen kan avge 3,7 m3 per sek., behöver den icke vara i funktion så länge för att avlämna betydande kvantiteter gas. Huru betydande gasförlusterna på grund av gasens uppvärmning voro, framgår även därav, att ballongen sedan solen skymts och innan den hunnit bliva utsatt för någon nämnvärd nedtyngning av väta, sänker sig till ca 25 m höjd. Den avlastning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
